måndag 12 april

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Y

Artikel. Vad är YGL?
YGL är förkortningen för yttrandefrihetsgrundlagen, som är en av Sveriges fyra grundlagar.
Grundlagarnas uppgift är att skydda vår demokrati. Därför har de en speciell ställning i rättsordningen och ingen lag får strida mot grundlagarna. Det som också skiljer grundlagarna från andra lagar är att de är svårare att ändra. För att en ändring av grundlag ska kunna ske krävs det att riksdagen fattar två likalydande beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. På så sätt vill motverkas förhastade politiska beslut som kan påverka människors grundläggande fri- och rättigheter. Sedan 1980 finns det också en möjlighet att anordna folkomröstning i en grundlagsfråga efter det att riksdagen tagit ett första beslut. Om en majoritet av de röstande då röstar mot förslaget får riksdagen inte ändra grundlagen. Möjligheten att hålla folkomröstning i en grundlagsfråga har hittills aldrig använts.
Rätten att uttrycka sin åsikt i radio, tv, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten innefattar frihet att söka, ta emot samt sprida åsikter och information. Dock finns det begränsningar i yttrandefriheten såsom brotten förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp, som jag beskrivit i tidigare krönikor som ni finner på www.nywa.nu. I vissa länder är yttrandefriheten mer begränsad och det förekommer censur i medier och våld mot journalister. Sverige hör till ett av världens länder med starkast yttrandefrihet, men denna demokratiska rättighet är inget som ska tas för givet utan det är viktigt att vi alla bevakar och värnar densamma.
Hösten 2020 skedde det tragiska mordet på läraren Samuel Paty i Frankrike. Den 18-årige islamistens motiv ska ha varit att läraren i sin undervisning om yttrandefrihet visat satirtidningen Charlie Hebdos karikatyrer av profeten Mohammed för sina elever. Mordet medförde massiva demonstrationer till stöd för yttrandefriheten i hela Frankrike.

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven X

Artikel. Vad är xenofobi?
Xenofobi innebär att en person har en intensiv och irrationell rädsla för främlingar. En person som har xenofobi kan bli främlingsfientlig på grund av exempelvis etniska fördomar och detta kan i sin tur leda till att personen begår ett så kallat hatbrott.
Vad är då hatbrott? Ett hatbrott kan till exempel vara att skriva ett öppet Facebook-inlägg om att en viss folkgrupp är kriminell eller att misshandla någon för att denne kommer från en viss plats. För att ett brott ska klassas som ett hatbrott krävs att gärningspersonen utför gärningen på grund av en person eller grupps egenskaper, såsom dess ras, hudfärg, etniska bakgrund, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Hets mot folkgrupp och olaga diskriminering är två brott i 16 kap. brottsbalken som definieras som hatbrott. Flera andra typer av brott kan bedömas vara hatbrott genom speciella straffskärpningsregler, som gör att brott med hatbrottsmotiv bedöms hårdare än andra brott. Om en person exempelvis klottrat på en vägg och dessutom uttryckt sig nedlåtande mot en viss etnisk grupp i sitt klotter, kan straffet bli hårdare än vad det skulle ha blivit för skadegörelsen utan hatbrottsmotivet.
Vad är hets mot folkgrupp? Brottet hets mot folkgrupp är ett hatbrott som begås genom att någon i ett uttalande eller ett meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning, mot en grupp av personer med anspelning på någon av de ovan nämnda hatbrottsgrunderna om ras eller trosbekännelse, etc. Utöver uttalanden och meddelanden så omfattas också gester, till exempel kroppsspråk eller märken på kläderna av bestämmelsen. I ett antal rättsfall har personer dömts för hets mot folkgrupp då de burit nazistiska symboler på sina kläder.
Vad menas då med att meddelandet ska ha spridits? Yttranden inom den helt privata sfären omfattas inte av lagen. Det krävs i princip att meddelandet ska ha nått en grupp människor som utgör mer än ett fåtal. Vad ett fåtal innebär är inte fast bestämt men bör enligt Högsta domstolen i vart fall, beroende på omständigheterna, utgöra mer än tre personer. Det krävs inte att en större grupp personer faktiskt tagit del av meddelandet, utan spridningskravet är uppfyllt så fort meddelandet gjorts tillgängligt för en större grupp.
Vidare förutsätts hot eller missaktning för att brott ska ha begåtts. Missaktning mot en grupp behöver inte vara lika allvarlig som den som krävs för att leda till ansvar för förtal eller förolämpning avseende en enskild person. Det räcker med uttalanden som är förlöjligande eller nedsättande för gruppens anseende. Däremot omfattar kriminaliseringen inte saklig kritik av en folkgrupp.
Om meddelandet haft ett särskilt kränkande eller hotfullt innehåll och spritts i stor omfattning kan straffet för grov hets mot folkgrupp bli fängelse i högst fyra år. Högsta domstolen ansåg i ett mål år 2006 att de hundratals flygblad som spridits i en skola, av sex personer, som innehöll synnerligen nedlåtande uttalanden om homosexuella var hets mot folkgrupp. Gärningen bedömdes som grov då det skett på en skola samt att placeringen av flygbladen i och på elevskåpen inneburit att unga personer erhållit dessa utan att ha haft tillfälle att ta ställning till om de velat ta emot flygbladen eller inte. Vidare ansåg Högsta domstolen att syftet med den debatt som gärningspersonerna velat initiera hade kunnat uppnås utan uttalanden som varit nedsättande för homosexuella, varför gärningen inte kunde anses vara tillåten med stöd av yttrandefriheten.
Vad är olaga diskriminering? Det är diskriminering som sker i näringsverksamhet, vid allmän tjänst eller allmänt uppdrag samt i vissa fall vid offentlig tillställning, på grund av någons ras, hudfärg, etnisk bakgrund, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Med diskriminering förstås att med avsikt behandla någon mindre förmånligt än andra, vilket kan komma till uttryck på olika sätt såsom genom uttalanden, gester eller våldshandlingar. Att en person avvisas utan skäl från en lokal är exempel på olaga diskriminering. Brottet kan också begås mer passivt genom att exempelvis en näringsidkare inte bryr sig om att betjäna en kund.
Precis som vid hets mot folkgrupp kräver straffansvar för olaga diskriminering uppsåt av gärningspersonen, det vill säga att ha avsikt att göra eller inte göra något.
År 2008 förde Diskrimineringsombudsmannen en skadeståndstalan i Högsta domstolen om olaga diskriminering efter att tretton unga män utfört flera undersökningar av krogdiskriminering i tre storstäder i Sverige. Undersökningarna genomfördes så att grupper om två eller tre personer med ljus hy och hårfärg respektive grupper bestående av två eller tre personer med mörk hy och hårfärg försökte komma in på olika nöjesställen. Undersökningen visade att de som hade ljus hår- och hudfärg kom in på den krog som det var fråga om i målet, samtidigt som de med mörk hår- och hudfärg nekades inträde. Restaurangen fick betala skadestånd med 5000 kr till var och en av de personer som blivit utsatta för olaga diskriminering.