lördag 3 december

Fråga advokaten: Om fotografiskt verk och fotografisk bild

2 november, 2022

Artikel. Hej Josef!
Jag har nyligen köpt en systemkamera att fotografera med på min fritid. Tanken är att fotografera allt möjligt, till exempel höstens fina träd och min hund på våra promenader. Jag har nu börjat fundera på om jag har något upphovsrättsligt skydd för mina fotografier eller om det är fritt fram för andra att sprida mina foton?
Vänligen
Ellinor

Hej och tack så mycket för din fråga!
Att någon har upphovsrätt till exempelvis en målning innebär en ensamrätt för personen som skapat målningen att själv bestämma hur denna målning får användas. Juridiskt sett kan ett fotografi utgöra antingen en fotografisk bild eller ett fotografiskt verk. För både fotografisk bild och fotografiskt verk gäller att fotografen erhåller ett visst skydd. Det finns dock en viss skillnad mellan dessa, vilken jag nu ska försöka förklara.
En fotografisk bild är ett fotografi som inte når upp till den originalitet som krävs för att den ska omfattas av upphovsrätt. Bilden har med andra ord inte vad som inom juridiken benämns som verkshöjd. För att en fotografisk bild ska nå upp till sådan verkshöjd, och därmed omfattas av upphovsrätt, krävs någon typ av skapande insats av fotografen vid tillkomsten av bilden. Som exempel kan sägas att vanliga amatörbilder du tar med din mobilkamera, bilder som tas i automater eller vid trafikövervakning generellt sett inte är av sådan originalitet att de har verkshöjd. Det är dock inte uteslutet att fotografier av enklare motiv med individuell prägel kan bedömas ha verkshöjd. En måttstock är då att om två fotografer vid samma tillfälle kan ta två likadana fotografier bör dessa bilder inte anses ha verkshöjd, och de anses då vara fotografiska bilder.
Men bara för att ett fotografi inte har verkshöjd, och därmed klassas som en fotografisk bild, är den inte helt oskyddad. Bilden som sådan har ett skydd, oavsett vad den föreställer och om den används i ursprungligt eller ändrat skick. Det kan röra sig om ett foto av en solnedgång, din hund eller en middag med goda vänner. Den som tagit bilden har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och sprida den till allmänheten. Fotografens ensamrätt till bilden gäller i 50 år från det att bilden tas.
Ett fotografiskt verk å andra sidan är någonting som fotografen har upphovsrätt till. För att verket ska ha upphovsrätt krävs som tidigare nämnts att det har verkshöjd – en slags originalitet. För originalitet finns två krav. Inledningsvis att verket är upphovsmannens egen intellektuella skapelse, och för det andra att verket kan identifieras med tillräcklig precision och objektivitet. Verket är vidare originellt om det avspeglar upphovsmannens personlighet vilket är fallet om verket ger uttryck för upphovsmannens fria och kreativa val. Som exempel på ett fritt och kreativt val är när upphovsmannen valt iscensättning, belysning och fotovinkel vid en fotografering. Det krävs alltså att fotografen på något sätt aktivt arbetat med fotografiet så att denne har satt sin individuella prägel på det.
Skyddet för ett fotografiskt verk uppkommer direkt då fotot tas och gäller i 70 år efter upphovsmannens död. Till det fotografiska verket tillkommer vissa ekonomiska rättigheter, som inte medföljer fotografiska bilder. Dessa är rätten att mångfaldiga, överföra, framföra, visa och sprida verket. Mångfaldiganderätten innebär att upphovsmannen har rätt att framställa exemplar av sitt fotografiska verk, såväl tillfälliga som permanenta. Därtill kan ett fotografiskt verk beröras av framföranderätten, genom exempelvis visning av bilder vid användning av tekniskt hjälpmedel framför en publik. När verket visas offentligt på till exempel en utställning på ett galleri, har verket skydd genom sin visningsrätt. Om någon därtill vill köpa ett exemplar av verket, på en exempelvis galleriutställning, tillämpas verkets spridningsrätt.
Överföringsrätten innebär att upphovsmannen överför sitt fotografiska verk till allmänheten. För att så ska vara fallet krävs att någon från allmänheten kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som personen själv väljer. Med allmänheten avses en krets som är relativt stor. I RH 2006:80 ansåg Hovrätten att ett tillgängliggörande av ett datorprogram (ett upphovsrättsligt verk), på en server som cirka 100 personer hade tillgång till hade skett till allmänheten. Det spelade därtill in i bedömningen att gruppen var löst sammansatt och från olika världsdelar samt inte hade någon direkt anknytning till varandra. Likaså byttes medlemmarna i gruppen ut efter hand.
Slutligen kan nämnas att ett fotografiskt verk har ideella rättigheter. Det innebär att i de fall verket tillgängliggörs allmänheten, på exempelvis ett galleri, ska upphovsmannens namn anges. Ett fotografiskt verk får inte heller ändras eller göras tillgängligt på ett sådant sätt som är kränkande för upphovsmannen. Om så ändå skulle ske och verket hanteras på ett olovligt sätt kan personen som exempelvis kränkt upphovsmannen dömas för upphovsbrott, men också bli skadeståndsskyldig för den skada som intrånget inneburit.
Sammanfattningsvis kan konstateras att såväl fotografiska bilder som verk har ett visst upphovsrättsligt skydd. Den viktigaste skillnaden däremellan kan sägas vara att upphovsrättsliga verk har verkshöjd, en viss originalitet. De har därmed ett mer långtgående skydd och erhåller fler rättigheter. Fotografiska bilder är dock, som nämns ovan, inte helt oskyddade, utan du som har tagit en bild av exempelvis din hund har rätt att framställa exemplar av bilden och sprida den till allmänheten. En annan viktig skillnad är att skyddet för fotografisk bild gäller i 50 år från den tidpunkt då fotografiet tas, medan ett upphovsrättsligt verk erhåller skydd under upphovsrättsmannens (fotografens) livstid och i 70 år därefter.
Bilderna du tar med din systemkamera är sannolikt fotografiska bilder. Du som fotograf har därmed en uteslutande rätt att kopiera, bearbeta, och sprida dem till allmänheten. Om du vill att dina bilder ska erhålla ett mer långtgående skydd krävs att de uppnår verkshöjd, det vill säga att de blir fotografiska verk. För att så ska vara fallet behöver var bild vara din egen intellektuella skapelse, och kunna ge upphov för dina fria och kreativa val, genom att du exempelvis iscensätter dina bilder på ett speciellt vis med en speciell belysning.
Jag hoppas att det nu är lite klarare vilka typer av rättigheter du som fotograf till dina bilder har.

Jag avslutar krönikan med ett ordspråk av den välkände fotografen Alfred Eisenstaedt. ”Det viktiga är inte kameran utan ögat.”

JOSEF ANGERBJÖRN, ADVOKAT

Läs mer