tisdag 27 september
Bilar från A till Ö: Doblò – en växellåda?

Bilar från A till Ö: Doblò – en växellåda?

20 juli, 2022

Artikel. Doblò var en ekonomisk bil. Man fick två bilar till priset för en, namnet var ekonomiskt och dessutom var Fiat sparsamt med modellnamnen. Därför fick Fiats kombinerade transport- och personbil nästan samma namn som en experimentbil från 90-talet. Det var dock ingen risk för förväxling – de båda bilarna var verkligen inte varandras dubbelgångare.

Inför bilsalongen i Turin 1994 bad Fiat nio olika formgivare att komma med sin tolkning av modellen Punto, som då relativt nyligen lanserats. Den italienska karossbyggaren Carrozzeria Boneschi skapade en speciell bil genom att bygga en pickup som inte bara fått annan karossform utan också fått en extra bakaxel (att påbyggnadsproducenten på detta sätt ändrade i bilens underrede gjorde ju egentligen att Boneschi blev inte bara karossbyggare utan också chassitillverkare, men företaget ändrade inte sitt namn på grund av detta utan fortsatte att kalla sig carozzeria). Tack vare att tyngden fördelades på fler hjul skulle Boneschis bil klara tung last. Behovet av just denna typ av fordon verkar dock ha bedömts vara begränsat, ty Fiat satte aldrig i gång någon serietillverkning av bilen.

Myntade modellnamn
Konceptbilen fick namnet Doblone. Namnet kommer från ordet doblone, en myntenhet som användes i 1500-talets Italien. Till italienskan hade ordet kommit från spanskans doblón, som var ett mynt vars värde motsvarade två escudos. Myntets benämning kommer från det spanska ordet doble, som betyder ”dubbel” – en doblón var värd dubbelt så mycket som en escudo. Kanske var Carrozzeria Boneschis tanke att Doblone hade dubbelt så många bakhjul som en vanlig bil av denna storlek. Namnet passade i alla fall bra tillsammans med andra transportbilar från Fiat eftersom flera av dem fått namn från historiska europeiska mynt: Ducato (dukat), Talento (talent), Fiorino (florin) och Scudo (som har varit benämning på ett italienskt mynt, även om det italienska ordets ursprung är spanskans escudo). Att Fiat valde detta namntema för sina transportbilar kanske var för att företaget ville förmedla bilden att dessa fordon hjälpte ägaren att tjäna pengar.
Vid sekelskiftet började Fiat bygga en bil som var förhållandevis kort men som ändå blev ganska rymlig på grund av den fyrkantiga formen och på grund av att man utnyttjade utrymmet på höjden. Modellen fanns i flera versioner och kunde köpas både som skåpbil med plåtklätt lastutrymme och som personbil med glasrutor även där bak. Denna bil fick namnet Doblò.

Kortform av lång bil
I boken Automobily: jména, znacky a znaky (som inte verkar finnas i svensk översättning men vars tjeckiska titel betyder ungefär ”bilar: namn, märken och emblem”) skriver automobilhistorikern Jirí Fiala och språkvetaren Petr Strossa att modellnamnet Doblò var ”en sorts kortform av ordet doblone”. Detta innebär inte att Doblone och Doblò liknade varandra – Doblone var en pickup vars dubbla bakaxlar gav den ett mycket säreget utseende. Att man putsade upp ett gammalt avlagt modellnamn berodde troligen på att Fiat inte bara byggde ekonomiska bilar utan också hushållade med modellnamnen. Man kastade inte bort ett bra namnämne bara för att man tidigare använt det på en helt annan bil.
Men det var inte heller så enkelt att Fiat bara växlade in Dublone och fick ut ett likvärdigt namn i stället. Enligt Fiala och Strossa syftar namnet Dobló också på bilens dubbla natur – att den både kunde användas som rymlig långfärdsbil för passagerare och som en mindre transportbil. (Man kan jämföra med Volvos Duett, som skulle fylla funktionerna att både vara ett arbetsfordon och en bil för fritiden.)

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer