Bilar från A till Ö: DKW – taktfull tysk
Artikel. DKW hade en vindlande väg fram till att bli en framgångsrik bil- och motorcykeltillverkare. Först avsåg namnet en ångdriven bil, sedan leksak och så cykelhjälpmotor.
Jørgen Skafte Rasmussen föddes 1878 i staden Nakskov på Lolland. Från denna ö är det nära till Tyskland och för den teknikintresserade unge dansken var det naturligt att söka sig till det stora grannlandet i söder för att få sin ingenjörsutbildning. Tyskland var ju ett framstående industriland och när Jørgen Skafte Rasmussen var några år gammal började man där bygga det som brukar betraktas som de allra första bilarna.
Den unge dansken studerade i staden Zwickau i Sachsen. När det gällde teknik och mekanik hade han huvudet på skaft. Skafte Rasmussen och en kompanjon startade 1902 företaget Rasmussen & Ernst i den sachsiska staden Chemnitz, några mil nordost om Zwickau. Fabriken tillverkade oljeavskiljare, centrifuger, vulkaniseringsutrustning samt stänkskydd till bilar. År 1906 köpte Skafte Rasmussen en textilfabrik i Zschopau, två mil sydost om Chemnitz.
År 1916 kom företagets första försök i bilbyggarbranschen. Man började då tillverka självgående vagnar med ångmaskiner som kraftkällor. För det hade det förstås under åtskilliga århundraden funnits en annan sorts vagnar. Dessa kallades på tyska helt enkelt Wagen. De nya vagnarna, som inte behövde dragdjur eftersom de tog sig fram för egen maskin, kom att kallas Kraftwagen. Och eftersom kraften hos Rasmussens självgångare kom från ånga (Dampf), kallade han den Dampfkraftwagen (DKW).
Rökmaskiner
När första världskriget tog slut blev det lättare att få tag på olika sorters bränsle. Ångkraftbilen ansågs ha spelat ut sin roll och 1921 upphörde produktionen. Men innan detta skedde hade Rasmussens företag funnit en ny näringsnisch. Bolaget byggde små stationära motorer som skulle användas som leksaker. Med tanke på DKW-projektet kan man lätt tro att det var ångmaskiner som skulle tillverkas, men så var inte fallet. Det var små encylindriga förbränningsmotorer på 18 kubik som skulle stå och sprida avgaser i de tyska hemmen (dessutom var motorerna tvåtaktare, så leksakerna levererade riktig blårök). Även om företaget alltså gick över till en ny typ av produkter fick förkortningen DKW stanna kvar. Rasmussen bestämde att bokstäverna nu skulle stå för Des Knaben Wunsch (ett sätt att med en lite omständlig ordföljd uttrycka ”gossens önskning” (att även flickor skulle kunna tycka att det vore roligt att fylla barnkammaren med koloxid föll tydligen inte Rasmussen in)).
Den lilla önskemotorn vidareutvecklades senare till en hjälpmotor för montering på cykel. Därmed fick förkortningen ytterligare en betydelse: Das kleine Wunder (”det lilla undret”). Motorn marknadsfördes med sloganen ”färdas uppför som andra nedför” (leksakens effekt hade fyrfaldigats så att backuppbackningen bestod av en hel hästkraft). Motortillverkningen ledde 1921 till att företaget fick nytt namn: Zschopauer Motorenwerke J.S. Rasmussen oHG (Motorenwerke betyder ”motorfabriker” och förkortningen oHG står för offene Handelsgesellschaft, en företagsform som ungefär motsvarar svenskt handelsbolag).
Fordonsförundran
Från cykelhjälpmotorer är väl steget inte så långt till motorcyklar, och det var sådana som 1922 blev Rasmussen-företagets nästa produktkategori. Även motorcyklarna såldes som små underverk och fick således märkesnamnet DKW. Under 20-talet gjorde Rasmussen dessutom ytterligare försök i bilbyggarbranschen genom samarbete med dels en tysk elbilstillverkare, dels amerikanska bilmärken. År 1928 förevisades företagets första (egna) förbränningsmotordrivna bil.
År 1932 gick de fyra tyska bilmärkena Audi, DKW, Horch och Wanderer samman och bildade Auto Union. Av olika skäl hamnade huvudkontoret i Zschopau (högkvarteret flyttade dock senare till Chemnitz, vilket innebar att Sachsenstadscirkeln därmed var sluten för ett av företagen i fyrcirkelförbundet). När Tyskland delades flyttades fabrikerna till väst.
Släktskapet mellan motorcykelmärket och bilmärket DKW syns tydligast i (ja, förutom själva namnet då) att båda hade tvåtaktsmotorer. Dessa motorer – mindre avancerade än fyrtaktare – var ett av de kännetecken som placerade DKW-bilarna i den billigare änden av Auto Unions utbud. Men DKW använde motortypen som ett försäljningsargument. Eftersom DKW:s motorer bara behövde två takter men fyrtaktsmotorn fyra argumenterade DKW för att en tvåtaktare egentligen motsvarade en fyrtaktare med dubbelt så många cylindrar. Detta gav upphov till de matematiskt omöjliga modellnamnen 3=6 och 4=8. I slutet av 60-talet hade tiden dock slutligen sprungit ifrån tvåtaktarna. Bilmärket DKW upphörde.
FREDRIK ANDERSSON
