fredag 1 juli
Bilar från A till Ö: Diva – plastprimadonnan

Bilar från A till Ö: Diva – plastprimadonnan

25 maj, 2022

Artikel. Dons Diva kunde ta de höga tonerna på racerbanorna. Men några höga produktionssiffror hann det aldrig bli för den kurviga kappkörningsbilen.

Enligt Svenska Akademiens ordbok används ordet diva om ”framstående (o. firad) sångerska; primadonna; äfv. om utmärkt o. firad skådespelerska i allm.” Det har dock hänt en del sedan detta skrevs för hundra år sedan. Ordet ”diva” verkar ha fått en mer diversifierad betydelse. För det första tycks inte könet spela så stor roll – även män kan vara divor. För det andra är divigheten inte begränsad till scenkonstens värld – nuförtiden kan även exempelvis kända idrottare betraktas som divor om de bara är tillräckligt övertygade om sin egen storhet. För det tredje har ordet fått en mindre imponerad och mer sarkastisk klang; en diva är nuförtiden inte bara beundrad utan kan också ses som lite löjlig. Ordet diva kommer från det italienskans diva, som betyder bland annat ”gudinna” eller ”fin dam”. Det italienska ordet kommer i sin tur från latinets diva, som betyder ”gudinna”.

Eventuell modell
Det brittiska bilmärket Diva skapades av Don Sim (född 1931 i London). Han utbildade sig till flygplansmekaniker och fick från början sin försörjning från detta yrke, men det var racerbilar som var hans stora intresse. På 1950-talet byggde han en tävlingsbil tillsammans med en person som hette Mike Handley. Don och Mike kallade självironiskt sin skapelse Yimkin. Inspirationen till namnet kom från det arabiska ordet yumkin, som betyder bland annat ”kanske”. Detta berättar – efter att ha intervjuat Don Sim – en annan Mike, nämligen journalisten Mike Lawrence, i artikeln The Story of ... Diva (Motorsport Magazine, april 1987). Handley och Sim startade sedan företaget Yimkin Engineering, som sysslade med trimning av framför allt befintliga brittiska bilar, men som också byggde egna. Bilarna gjorde inte skäl för sitt namn – på tävlingsbanorna var oftast mycket mer säkert än ”kanske” att det skulle gå bra för en Yimkin-bil.
På 60-talet rekryterades Sim till en annan trimnings- och tävlingsbilbyggarfirma, Tunex Conversions (det engelska ordet tune betyder bland annat ”trimma”). Där konstruerade han en racerbil som var en vidareutveckling av Yimkin-bilen. Han kunde inte bestämma sig för vad bilen skulle heta, men enligt Mike Lawrence kom Mike Jeffrey (ja, en tredje Mike), som slipade kamaxlar hos Tunex, med förslaget Diva. Jeffreys motivering till namnförslaget var: ”Den har attraktiva kurvor och spelar bäst på de högsta tonerna” (citatet från Lawrences artikel). Sim var först skeptisk till förslaget men måste senare ha ändrat sig, för de bilar som byggdes fick namnet Diva och det dotterföretag som Tunex bildade för att tillverka dem fick namnet Diva Cars Ltd (”Divabilar AB”). Bilens föregivet förföriska former hade skulpterats av Londonföretaget Heron Plastics (”Hägerplast”), en firma som specialiserat sig på att tillverka karosser av glasfiberarmerad plast för användning på ombyggda Austin 7-bilar.

Utsidan räknas
Att det inte bara var viktigt att klara racerbanornas kurvor utan att karossens kurvor var väsentliga visade sig i att Divans chassi konstruerades för att passa karossen – inte tvärtom. Och att bilens yttre var av yttersta vikt yttrade sig också i det faktum att det senare kom ytterligare en version vars Tunex-tillverkade skal enligt Lawrence ”såg så förskräcklig ut” att den togs bort före den planerade visningen av bilen och ersattes med en Heron-kaross.
Från början planerade Tunex inte att börja bygga bilar för gatubruk, men framgångarna på tävlingsbanorna orsakade att burgna bilköpare började efterfråga fordon som fick framföras på vanliga vägar, vilket fick företaget att planera för produktion av sportbilar för gatubruk. Men dessa förändrade intentioner omintetgjordes om och om igen – paradoxalt nog av produkternas popularitet – varje gång Tunex tagit fram en ny version som skulle ligga till grund för en serietillverkad gatubil kom någon rik knös och köpte prototypen för att ha som tävlingsbil. Modellen Diva 10F var dock avsedd för användande på allmän väg snarare än på tävlingsbanorna.
År 1965 presenterades den Diva-modell som från början hette Demon (”demon”) och som senare fick namnet Valkyr (”valkyria”). Fram till 1967, då konkurrenter köpte upp Tunex, blev det sammanlagt ungefär 70 divor. Fem av dem fick sjunga rollen som Valkyrian.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer