torsdag 27 januari
Vi får sluta förneka Skellefteå
Illustration: Maria Wall

Vi får sluta förneka Skellefteå

12 januari, 2022

Krönika. Senast jag var i Skellefteå passerade jag bara stan. Vi var ett gäng goda vänner från Umeå som färdades upp till Luleå för att se en avskedskonsert med bandet Acne.

Strax innan bron till Skellefteälven var det en muntergök som sa: ”Nu får ni blunda i fem minuter så ni slipper se eländet”. Han tillhörde de som säger den onämnbara staden, eller staden som inte finns. Skellefteå-förnekarna! Men även de måste inse att staden finns. Hanna Marklund refererar fotboll i tv på bred skelleftebondska och affärstidningarna skriver om ett nytt Klondike.

På med hjälmarna igen!
Jag har själv odlat alla fördomar som finns om Skellefteå. Där bor Lundmark och Marklund som fostrats i EFS-anda, troget cyklat till fabriken och gått på varje match som Skellefteå AIK har spelat. De har alltid prenumererat på Norran, dansat till Yngve Forsells och deras barn växte upp med Wannadies. I den senare generationen föddes några snillen som började jobba med datorer så alla behövde inte jobba hos Hiab-Foco. Det var också i den vevan som kommunens marknadsförare presenterade Skellefteås nya profil: ”Allt för många förknippar Skellefteå med tung industri som Boliden och Rönnskärsverken. Nu tar vi bort bygghjälmarna från annonserna och satsar på att fler kvinnor söker sig hit.” Tog det två år så hade man lockat till sig den största industrietableringen någonsin i länet. Northvolts satsning med batterifabrik för 3000 anställda.

Vilka ska jobba där?
Jag har ingen aning om vilka som ska jobba där, men jag känner en ICA-handlare från Umeå som har butik där i närheten och hans reaktion var som att dra den största jackpotten i Las Vegas. ”Så sluta skriv nåt dumt om satsningen”, säger han. ”Det som är bra för Skellefteå är bra för mig.” Javisst, jag unnar honom ännu mer klirr i kassan, men vilka ska egentligen jobba där? Jag tippar att Skellefteås ungdom inte räcker långt, de får importera arbetskraft utifrån där de flesta nog har invandrarbakgrund. Så har gjorts i alla tider så det är inget konstigt med det, frågan är bara hur de ska naturaliseras till skelleftebor? Finns det någon särskild SFI med skelleftebondska som modersmål?

Att förstå Skellefteås kultur
Skellefteborna läser bara Norran. Det har de gjort sedan Myggkedjan spelade i Skellefteå AIK. Hela batteriet av författare från länet som de betraktar som sina är Torgny Lindgren, Kurt Salomonsson, PO Enqvist och Sara Lidman. Ja nya kulturhuset de byggt i trä fick också Saras namn. Nu är frågan hur stort man själva ser det geografiska området som räknas in i Skellefteås revir? Tillhör Bygdsiljum reviret? Hur långt söderut sträcker sig det? Lövånger, Ånäset, Gumboda? Jag vet att författaren Karin Smirnoff slipar på en fortsättning till Stieg Larssons milleniumtrilogi i sin gård i Hertsånger. ”Nej jag bor i Mellanbygden”, säger hon till mig. Ja hon är född i Umeå så här finns kanske en chans att vi umebor får ”rå om na”.

Tryggt som hos Putin
Ska vi prata gott om Skellefteå konstaterar vi att i kommunen är det ordning på ekonomin. I politiken är det lika tryggt som i Ryssland där Putin väljs om varje år. Här heter alltid ledaren Lorentz och är socialdemokrat. Det är sedan gammalt. Förutom Boliden är det Skellefteå Kraft den stora inkomstkällan. Jag vill också ge beröm till marknadsföringen av Skellefteå. Hur i friden bar man sig åt för att hänga på en Skellefteå-halsduk på en av ockupanterna i Kapitolium i Washington när hela världen tittade på händelsen? Det enda vi saknade var att han hade hållit upp en skylt där det stod: ”Hata Björklöven!” Det hade varit typiskt en sann skelleftebo. Som ofta vill vara större än världen.
Slutligen konstaterar jag att nu går kulturbussarna från Umeå till Skellefteå. Många vill se teater i Saras kulturhus. Och känna trädoften i lokalerna.

Ja du Nicklas. Nu har jag både häcklat och hyllat Skellefteå. Har du nåt vettigt att säga om vår granne söderut? Tänker på Ö-vik!

BENNY KARLSSON

Läs mer