onsdag 27 oktober

Advokaten Agneta: Om den nya visselblåsarlagen

22 september, 2021

Artikel. Hej Agneta!
Jag har sett på nyheterna att det snart ska komma en ny lag som kallas Visselblåsarlagen. Vad innebär lagen? Vad kan jag göra om jag som anställd vet om fruktansvärda missförhållanden på min arbetsplats?
Med vänlig hälsning
Elena

Hej,
Vilken spännande och högaktuell fråga du ställer. Precis som du skriver har regeringen lagt en proposition om förstärkt skydd för visselblåsare som föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Den allmänt kallade Visselblåsarlagen bygger på ett direktiv från EU som ställer krav på medlemsstaterna att göra det enklare för arbetstagare att rapportera om missförhållanden på arbetsplatser.
Möjligheten att ”visselblåsa”, eller rapportera om missförhållanden på arbetsplatsen, är inte någonting nytt i svensk rätt. Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har sedan tidigare även idag skydd från repressalier från sin arbetsgivare.
Vidare har den som är anställd i offentlig verksamhet en grundlagsskyddad rätt att rapportera om missförhållanden genom det så kallade meddelarskyddet, vilket jag tidigare skrivit om i en krönika som du hittar på nywa.nu/bil-bostad-omjuridiska- begrepp-pa-bokstaven-m/ och www.bilochbostad.se.
Den nya Visselblåsarlagen ska göra det enklare för arbetstagare att rapportera om missförhållanden på arbetsplatser, genom att det införs en reglerad ordning för hur rapporter om missförhållanden ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan tydliga riktlinjer, men inte alla. Den nya Visselblåsarlagen innebär att särskilda kanaler för rapporteringen införs samt att visselblåsarens identitet ska omfattas av sekretess. Dessutom ska skyddet inte bara gälla arbetstagare utan även praktikanter, arbetssökande, personer i ett företags ledning med flera.
Enligt förslaget ska det finnas både en intern och en extern rapporteringskanal, det vill säga du som visselblåsare kan då själv välja hur du vill rapportera om missförhållandena. Genom den interna kanalen får visselblåsaren möjlighet att larma om missförhållanden skriftligen, muntligen eller vid fysiskt möte internt inom verksamheten. Därefter ska rapporteringskanalen följa upp rapporten, ha kontakt med visselblåsaren och lämna återkoppling och uppföljning. Den externa kanalen innebär i stället att en arbetstagare kan larma om missförhållande till en statlig myndighet som är utsedd av regeringen. Den externa kanalen har samma krav på återkoppling och uppföljning som den interna rapporteringskanalen.
En annan förändring som kommer med den nya Visselblåsarlagen är vilka typer av missförhållanden som kan rapporteras. Den nuvarande lagen omfattar ett krav på att missförhållandet i arbetsgivarens verksamhet ska vara allvarligt. Allvarlighetskravet innebär i stort sett att missförhållandet ska vara ett brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförbara förhållanden.
I förslaget till Visselblåsarlagen utökas detta till att även förhållanden där det är av allmänt intresse att missförhållandet uppdagas ska kunna rapporteras. Detta kan till exempel vara att skattemedel används på ett otillbörligt sätt eller att en farlig produkt finns på marknaden. Det är som huvudregel dock först efter rapportering gjorts externt och inga skäliga åtgärder vidtagits som du kan larma via media. Alla regler har, som bekant, undantag. Ett undantag är om det finns skälig anledning att anta att rapportering externt skulle leda till att missförhållandet sannolikt inte avhjälps på ett önskvärt sätt eller leda till en risk för repressalier. Ett annat undantag är om det finns en uppenbar eller överhängande fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för betydande skada i miljön.
Du får inte bryta mot så kallad kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighet- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Du får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter. För att omfattas av skyddet krävs att du som visselblåsare har skälig anledningen att anta att den information som rapporterades var sann. Person som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information omfattas inte av skyddet och kan i sådant fall dömas för att ha brutit mot någon regel.
Att visselblåsa kan medföra förbättringar. Uppmärksammade missförhållanden inom äldreomsorgen år 1997 resulterade i bestämmelsen Lex Sarah. Lex Sarah innebär en skyldighet för den som utför uppgifter inom till exempel socialtjänsten eller verksamhet med insatser för barn och unga att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden.
Det som beskrivits ovan kan väcka osäkerhet om det är säkert för dig att visselblåsa. Visselblåsarlagen ger dig inte rätt att begå brott eller att uppsåtligen bryta en sekretess som skyddas av lag. Det kan därför vara klokt att rådfråga en advokat, som har reglerad tystnadsplikt, innan du lämnar information eller utlämnar handlingar.
Ytterligare information om förslaget till den nya Visselblåsarlagen finns till exempel på www.regeringen.se.

Jag avslutar med ett citat av den amerikanske författaren Mark Twain (1835-1910). ”Gör alltid det rätta! Det gläder somliga människor och förvånar resten.”

ADVOKAT AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer