söndag 13 juni
Växande intresse för stadsodling i Umeå
Foto: Peter Öberg

Växande intresse för stadsodling i Umeå

2 juni, 2021

Artikel. Ett av Umeå kommuns mål är att skapa en tät blandstad, med attraktiva mötesplatser, tydliga stadsrum och en blandning av nödvändiga funktioner. Enligt landskapsingenjör Markus Pettersson har lokal stadsodling en självklar plats i den här målbilden.

Stadsodling i Umeå är ett växande intresse. I takt med att staden förtätas och sakta blir större ökar också behovet av utveckling. Mer människor innebär fler viljor, och fler viljor innebär en större kravbild. I en stad av Umeås storlek finns det många behov att tillfredsställa. Det måste finnas aktiviteter, en mix av viktiga inrättningar som kan ge säkerhet, livsnjutning och upplevelser åt stadens invånare. Man måste kunna bo och jobba här, men samtidigt ska det finnas plats för parker och grönområden. En närhet till naturen, som symboliserar livets kretslopp, och alla de fördelar som jorden erbjuder.
Inom Umeås stadsgränser finns idag många möjligheter till stadsodling. Från kommunens sida stöttar man verksamheten genom att låta vissa parker och torgytor användas för odling under begränsade perioder. Man arrenderar även ut mark till olika föreningar för odlings- och kolonilotter. Och på några väl utvalda platser har också områden tillfälligt upplåtits för stadsodlingar.
Men vad är det då som gäller, vilka möjligheter har man som invånare i Umeå, och vad krävs egentligen för att kunna bli stadsodlare?
Bil & Bostad har vänt sig till Markus Pettersson, landskapsingenjör på Umeå kommun, för att få svar på dessa frågor.
– För att starta en stadsodling på allmän platsmark måste den som vill stadsodla söka markupplåtsele, berättar han. Denna gäller generellt i tre år, om inget annat anges. I enstaka fall görs markupplåtelse för ett år, om Umeå kommun inte kan garantera att stadsodlingen kan vara på samma plats under tre år.
Hur ser kriterierna ut, vad utgör en lämplig plats för stadsodling?
– Ett kriterium för en stadsodling är att odlingen ska vara öppen för boende i närheten som kan ansluta sig till stadsodlingen. Den ska bidra med något till platsen, skapa engagemang, sammanhållning och trivsel till stadsdelen. En bra yta för stadsodling är där få eller inga konflikter med andra intressen finns, det diskuteras alltid med den som gör ansökan och med kommunen, förklarar Markus Pettersson.
– Gator och parker erbjuder stadsodling i mindre skala på detaljplanelagd allmän platsmark, fortsätter han. Utifrån var önskemålet finns försöker vi hitta lämpliga ytor. Det kan vara allt från extensivt skötta gräsytor till mer plattsatta ytor. Vilka ytor och vilken storlek som är lämpliga att ha stadsodling på varierar utifrån hur ytorna används i övrigt.
Finns det några områden som bedömts som olämpliga, eller kan alla områden, potentiellt sett, vara lämpade för det här ändamålet?
– Potentiellt sett är alla kommunens parkytor tillgängliga, men det finns saker att förhålla sig till. Det kan gälla avstånd till gång- och cykelbanor, områden som är planerade att byggas om, ytor som används för arrangemang, och så vidare.
Vilken assistans erbjuder ni till stadsodlare, och var kan man vända sig om man behöver hjälp?
– Den som är intresserad av att stadsodla och har frågor får gärna höra av sig via mejl till stadsodling@umea.se. Det finns även mer information på Umeå kommuns hemsida. Kommunen kan hjälpa till med pallkragar för att odla i, samt jord till pallkragarna. Tyvärr har kommunen däremot inte möjlighet att tillhandahålla vatten till stadsodlingarna.
Finns det några uttalade mål med stadsodling inom kommunen? Vad är syftet med verksamheten?
– Parkens kvalitetsdeklaration säger att Umeå kommun ska jobba för att skapa fler ytor för stadsodling. Ett av målen med Umeås utveckling är även att skapa en tät blandstad med attraktiva mötesplatser, tydliga stadsrum och en blandning av funktioner som ska ge trygghet, liv och rörelse åt staden. Parker och naturområden är en viktig del i den utvecklingen och kan erbjuda upplevelser och aktiviteter av många olika slag.
Hur stort intresse bedömer ni att det finns för stadsodling i dag?
– Bland vissa grupper är intresset högt, men stadsodling är ett växande intresse och har en självklar plats i den hållbara staden. Det tillkommer ungefär en stadsodling per säsong. Den största nyttan med verksamheten är att skapa en gemenskap och lyfta frågan om ett hållbart samhälle, avrundar Markus Pettersson.

JIMMY WIDERLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om advokat

Artikel. I tidigare krönikor om juridiska ord på bokstaven A har jag skrivit om arrende, arrendenämnd, avstyckning, avtal, anbud, accept och ackord som du finner på
www.nywa.se och på www.bilobostad.se. Nedan behandlas advokat.
Vad är skillnaden mellan en jurist och en advokat? Jag får ofta frågan om vad det är för skillnad mellan en jurist och en advokat. I Sverige, och i andra rättsstater, har advokater av lagstiftaren erhållit en särställning och ett särskilt ansvar.
Endast den som är medlem i Advokatsamfundet får kalla sig advokat eftersom advokat är en i lag skyddad titel. Sveriges Advokatsamfund bildades år 1887 och fick officiell status år 1948 när den nya rättegångsbalken trädde i kraft.
En jurist är till skillnad från en advokat inte en skyddad titel. Det innebär att en person inte behöver ha en juristexamen från universitet för att kalla sig jurist. Till exempel kan en person ha läst lite juridik och själv kalla sig jurist. Det finns heller inte något krav för jurister att följa de etiska reglerna om god advokatsed, som det gör för advokater.
För att bli advokat behöver du en juristexamen från universitetet. Därefter krävs minst tre års praktiskt kvalificerat arbete som biträdande jurist vid advokatbyrå. Numera måste alla som vill bli advokat genomgå en särskild utbildning som avslutas med en examination. Om du klarar provet får du en advokatexamen. Efter det ansöker du om inträde i Advokatsamfundet. Därefter prövar Advokatsamfundets styrelse, förutom de formella kraven, om du har ordnad ekonomi, är redbar och i övrigt bedöms som lämplig för advokatverksamhet. Om du uppfyller lämplighetskraven kan du antas som ledamot av Advokatsamfundet och får därefter använda titeln advokat.
Vad finns det då för särskilda regler för advokater? Av rättegångsbalken framgår att en advokat ska iaktta god advokatsed. Principen grundar sig på ett antal etiska regler som anses grundläggande i rollen som advokat. Advokatsamfundet har vägledande regler som närmare förklarar vad det innebär att iaktta god advokatsed. Dessa regler anger bland annat att en advokat ska vara oberoende, lojal, upprätthålla tystnadsplikt och undvika intressekonflikter (jäv). Att advokaten ska vara oberoende innebär att advokaten ska stå fri mot andra intressen såsom statens, men även i förhållande till klienten och andra.
En annan viktig regel för en advokat är lojalitetsplikten mot klienten. Advokaten ska iaktta sin klients intresse på bästa sätt och efter bästa förmåga. Det innebär att varken eget obehag eller utomstående personers åsikter eller intressen får påverka advokaten. Här ska dock nämnas att en advokat aldrig får främja orätt, vilket innebär att en advokat inte får medverka till brott eller på annat sätt främja klientens intresse på ett otillbörligt sätt.
Advokaten har en absolut tystnadsplikt. Det klienten säger till sin advokat råder det sekretess över. Advokatsekretessen är skyddad i lag och advokater kan normalt inte vittna i rättegång om uppgifter som anförtrotts advokaten.
En advokat är även skyldig att undvika intressekonflikter. Advokaten är förhindrad att ta på sig uppdrag där det redan finns eller finns en beaktansvärd risk för att jäv kan uppkomma. Vidare kan en advokat till exempel inte biträda två parter som har motstridiga intressen. En advokat kan inte heller åta sig ett uppdrag där advokaten själv eller närstående till advokaten har intressen som strider mot klientens intressen. I sådana fall måste advokaten tacka nej respektive avsäga sig uppdraget.
Högsta domstolen bedömde i NJA 2020 s. 465 en fråga om intressekonflikt. Advokaten var offentlig försvarare för en tilltalad i ett mål i hovrätten där det även fanns en målsägande. I ett annat mål var advokaten målsägandebiträde åt samma målsägande som målet där advokaten var offentlig försvarare. Högsta domstolen konstaterade att det var fråga om en intressekonflikt.
Det finns flera andra regler om god advokatsed som har gemensamt att de syftar till att klientens ärende handläggs professionellt. Om en advokat bryter mot någon av reglerna kan Advokatsamfundet besluta om olika typer av disciplinära påföljder såsom erinran, varning eller straffavgift. Vid grova överträdelser kan advokaten uteslutas ur Advokatsamfundet, varvid personen inte längre får kalla sig advokat.
De flesta av Sveriges 6 000 advokater tar sitt uppdrag på mycket stort allvar, följer reglerna om god advokatsed samt tillvaratar klientens intressen och bästa.