söndag 13 juni
Sådan husse, sådan vintage-bil
Illustration: Maria Wall

Sådan husse, sådan vintage-bil

26 maj, 2021

Krönika. Att det finns människor som inte riktigt gillar Led Zeppelin eller Crosby, Stills & Nash kan egentligen bara förklaras på ett sätt: Nämligen att det finns människor som inte riktigt har lyssnat på Led Zeppelin eller Crosby, Stills & Nash.

Har man väl gjort det återstår bara att konstatera fakta: att det är så bra att det gör ens liv mycket bättre. Det är liksom inte ens en åsikt, utan en objektiv sanning.
Samma sak är det med vintage-bilar.
Om man inte gillar gamla muskelbilar från 60-talet, eller europeiska, ouppnåeliga sportbilar från 50-talet – ja, då har man helt enkelt inte riktigt kikat på dem.
Jag har dock lyckats slutat upp med att stå på Pressbyrån och tjuvbläddra i Classic Cars, och spana in priserna för ståldrömmar som en Ford Mustang Fastback, gärna från mitt födelser 1967. Eller en Pontiac GTO från samma förtjusande år. Med åldern har jag förlorat rätten att tjuvläsa tidningar, så nuförtiden ser jag fina bilar på andra sätt och ställen.
Jag är till exempel vän med konstnären Christian Beijer på Facebook, och ett säkert vårtecken där är att han luftar sin Jaguar XJS. Och under off-season postar han med jämna mellanrum andra bil-konstverk varav de flesta har det gemensamt att vanliga människor inte har råd med dem. Men oavsett fantasipriserna finns där värde ändå – i att bara titta på dem. Allt det där vackra och fulländade ger en känsla av tillfredsställelse som jag har förstått att många får av att betrakta ordning och reda, raka rader och välbalanserade bilder, i så kallade ”satisfying-videos” på Youtube.
Det känns självklart, och framförallt väldigt klart. Färdigt.
Men råd har man inte. En skönhet Beijer postade för ett tag sen, en 1952 Ferrari 225 S Tuboscocca Vignale, hade både ett roligt namn och ett saftigt pris, typ tio miljoner kronor. Och det är verkligen inte någon av de dyraste. Det finns Ferrari-bilar som folk betalat 800 miljoner kronor för, men då är det mer nåt slags modern-konst-prissättning som aktiveras och trissar upp priserna, förbi allt förnuft.
Men när de här skapelserna kostar några miljoner, då kan jag känna att det är helt rimligt. Det är konstverk och fordon på samma gång, mästerverk som går att använda och bli en del av när man kliver i och kör dem. De blir en del av oss, och vi av dem – vilket är helt unikt med bilar.
Men vad händer nu då? Ska vi inte längre kunna njuta av dem, bara för att de drivs av 1900-talsbränslet bensin?
Nix. Såklart löser vi det här, med ny teknik.
Det finns flera bolag både i USA och i Europa som redan specialiserar sig på att ge vintage-bilar en modernare, elektrisk drivlina.
En undersökning som gjordes på Chalmers i fjol stöder att det kommer fungera hur bra som helst att konvertera gamla sportbilar till grön el, utan att förlora prestandan och utan att helt ruinera sina ägare. Den bil undersökningen kikade närmare på var en AC Cobra (en sån som kungen har, med de klassiska breda vita ränderna längs över hela bilen och den blå lacken). Att göra om en sån dyrgrip skulle tydligen kosta mellan 300 000 och 400 000 kronor enligt ingenjörerna.
Men så dyrt behöver det inte bli. Transition-one heter ett franskt bolag som påstår sig kunna göra den här bypass-operation för typ 100 000 kr. Och Switch e-cars är ett tyskt bolag som gärna gör detsamma med klassiska Saab-bilar.
Och tanken är ju god, och en hållbar win-win. Att bevara gamla skönheter, och skapa gröna klassiker till lägre kostnader än att köpa nya elbilar.
Nu blev jag förresten sugen på en P1800 igen, när man kan ana möjligheten att få omge sig av den där designen, UTAN att behöva begränsas av den där hostiga B18-motorn.
Vintage och uppdaterad på samma gång.
Gammalt skal men med ett jäkla driv.
Sådan husse sådan bil liksom.

Benny: internet är ju som allt annat här i livet – både bra och dåligt. Men det har ju onekligen potential, för ung som gammal. Bara man vet var man hittar guldkornen, litegrann som svampplockning. Ge oss tio sajter som du vill tipsa andra om.

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om advokat

Artikel. I tidigare krönikor om juridiska ord på bokstaven A har jag skrivit om arrende, arrendenämnd, avstyckning, avtal, anbud, accept och ackord som du finner på
www.nywa.se och på www.bilobostad.se. Nedan behandlas advokat.
Vad är skillnaden mellan en jurist och en advokat? Jag får ofta frågan om vad det är för skillnad mellan en jurist och en advokat. I Sverige, och i andra rättsstater, har advokater av lagstiftaren erhållit en särställning och ett särskilt ansvar.
Endast den som är medlem i Advokatsamfundet får kalla sig advokat eftersom advokat är en i lag skyddad titel. Sveriges Advokatsamfund bildades år 1887 och fick officiell status år 1948 när den nya rättegångsbalken trädde i kraft.
En jurist är till skillnad från en advokat inte en skyddad titel. Det innebär att en person inte behöver ha en juristexamen från universitet för att kalla sig jurist. Till exempel kan en person ha läst lite juridik och själv kalla sig jurist. Det finns heller inte något krav för jurister att följa de etiska reglerna om god advokatsed, som det gör för advokater.
För att bli advokat behöver du en juristexamen från universitetet. Därefter krävs minst tre års praktiskt kvalificerat arbete som biträdande jurist vid advokatbyrå. Numera måste alla som vill bli advokat genomgå en särskild utbildning som avslutas med en examination. Om du klarar provet får du en advokatexamen. Efter det ansöker du om inträde i Advokatsamfundet. Därefter prövar Advokatsamfundets styrelse, förutom de formella kraven, om du har ordnad ekonomi, är redbar och i övrigt bedöms som lämplig för advokatverksamhet. Om du uppfyller lämplighetskraven kan du antas som ledamot av Advokatsamfundet och får därefter använda titeln advokat.
Vad finns det då för särskilda regler för advokater? Av rättegångsbalken framgår att en advokat ska iaktta god advokatsed. Principen grundar sig på ett antal etiska regler som anses grundläggande i rollen som advokat. Advokatsamfundet har vägledande regler som närmare förklarar vad det innebär att iaktta god advokatsed. Dessa regler anger bland annat att en advokat ska vara oberoende, lojal, upprätthålla tystnadsplikt och undvika intressekonflikter (jäv). Att advokaten ska vara oberoende innebär att advokaten ska stå fri mot andra intressen såsom statens, men även i förhållande till klienten och andra.
En annan viktig regel för en advokat är lojalitetsplikten mot klienten. Advokaten ska iaktta sin klients intresse på bästa sätt och efter bästa förmåga. Det innebär att varken eget obehag eller utomstående personers åsikter eller intressen får påverka advokaten. Här ska dock nämnas att en advokat aldrig får främja orätt, vilket innebär att en advokat inte får medverka till brott eller på annat sätt främja klientens intresse på ett otillbörligt sätt.
Advokaten har en absolut tystnadsplikt. Det klienten säger till sin advokat råder det sekretess över. Advokatsekretessen är skyddad i lag och advokater kan normalt inte vittna i rättegång om uppgifter som anförtrotts advokaten.
En advokat är även skyldig att undvika intressekonflikter. Advokaten är förhindrad att ta på sig uppdrag där det redan finns eller finns en beaktansvärd risk för att jäv kan uppkomma. Vidare kan en advokat till exempel inte biträda två parter som har motstridiga intressen. En advokat kan inte heller åta sig ett uppdrag där advokaten själv eller närstående till advokaten har intressen som strider mot klientens intressen. I sådana fall måste advokaten tacka nej respektive avsäga sig uppdraget.
Högsta domstolen bedömde i NJA 2020 s. 465 en fråga om intressekonflikt. Advokaten var offentlig försvarare för en tilltalad i ett mål i hovrätten där det även fanns en målsägande. I ett annat mål var advokaten målsägandebiträde åt samma målsägande som målet där advokaten var offentlig försvarare. Högsta domstolen konstaterade att det var fråga om en intressekonflikt.
Det finns flera andra regler om god advokatsed som har gemensamt att de syftar till att klientens ärende handläggs professionellt. Om en advokat bryter mot någon av reglerna kan Advokatsamfundet besluta om olika typer av disciplinära påföljder såsom erinran, varning eller straffavgift. Vid grova överträdelser kan advokaten uteslutas ur Advokatsamfundet, varvid personen inte längre får kalla sig advokat.
De flesta av Sveriges 6 000 advokater tar sitt uppdrag på mycket stort allvar, följer reglerna om god advokatsed samt tillvaratar klientens intressen och bästa.