söndag 13 juni
Mäklarnas bästa tips för att hitta drömstugan
Foto: Länsförsäkringar Fastighetsförmedling

Mäklarnas bästa tips för att hitta drömstugan

19 maj, 2021

Artikel. – En stuga köper du väldigt mycket med hjärtat. För många är det en plats för återhämtning och rekreation och för att vara med familjen och må bra, och då är kanske det viktigaste att hela området känns bra. Stugan kan man renovera allt eftersom och få till men miljön runt omkring är jätteviktig.
Det menar Jörgen Lundgren på Svensk Fastighetsförmedling som får medhåll från Jonas Nygren på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling då Bil & Bostad hör av sig för att prata fritidsboende.

– Jag tror att man ska känna sig för i olika områden och fundera över vad som passar ens förutsättningar och familjesituation. Hur långt är man till exempel beredd att köra? Sen tycker jag – det är inte alltid det går men om det är möjligt – att man kan hyra en bostad någon vecka under sommaren för att få känna på ett intressant område. Då får man möjlighet att se var allt ligger och om området passar en innan man köper ett hus, tipsar Jonas.
Samstämmigheten är stor mellan Jörgen och Jonas. De delar bilden av att efterfrågan just nu är större än utbudet och att intresset är stort oavsett vilken typ av fritidshus det rör sig om.
– Fler än någonsin vill köpa fritidshus. Man reser mindre men vill fortfarande ha kontrasterna, ett eget ställe att åka till på helgerna och under semestern. Vi ser att alla typer av fritidshus går bra, är det 45 minuter bilfärd från Umeå eller mindre är det särskilt intressant. Finns det sjöutsikt, bastu, brygga eller möjlighet till båt är det ett stort plus, berättar Jonas.

Inte bara kusten
Även Jörgen ser att en relativ närhet till Umeå är viktig men han menar även att det, för den som är beredd att köra lite längre, går att hitta gömda pärlor.
– Närheten till vatten kommer alltid vara attraktivt men vi är även lite bekväma och vill inte vara för långt från stan. Jag kan tycka att man är väldigt fokuserad på att titta utmed kusten men när det dyker upp stugor i inlandet mot Bjurholm, vid Lillarmsjö och Storarmsjö till exempel, så är det jättefina områden och sjöar. Det tar förvisso 50 minuter att köra dit men du får ett jättefint ställe och jag personligen tycker att det finns flera ställen som många faktiskt inte riktigt vet om att de finns. Lyfter man blicken och kan tänka sig att åka den där extra halvtimmen finns det helt andra möjligheter att hitta stugan man drömmer om men tycker blir för dyr om man tittar närmare stan, säger han.

Fler rustar upp
Hemmafixartrenden är något som håller i sig, något som gör att skicket på stugorna är av mindre betydelse än vilka områden det rör sig om. Jonas berättar att det är många som kan och vill renovera eller fixa själva i stugan. En annan trend han ser är att odling är viktigt för många. Också Jörgen ser att husens standard är mindre viktigt än området även om han samtidigt ser en trend att man faktiskt också rustar upp sina stugor.
– Om vi ser till stugorna som ligger vid havet blir det mer och mer permanentboenden som folk börjar titta på. Man kanske har ett fritidshus och vill renovera upp det för att i framtiden kunna bo där permanent. Om tio år kanske det inte finns så många sommarstugor kvar utan då är det mer året runt-boenden, men det är fritidshusstorlek på dem. Det är nog ganska generellt, man känner att man behöver det här miljöombytet och då blir det lätt att ska man ändå renovera då gör man det lite extra och isolerar och drar vatten och avlopp.

Besök nya områden
Han tycker dock samtidigt att den som letar sommarstuga ska vara ärlig mot sig själv kring sina behov och vad det är man vill ha.
– Det är viktigt att känna efter, vad är det som är mitt behov? Köper jag något som jag tror att jag vill ha eller något som jag verkligen vill ha? Ibland köper man ju bara med ögat. Man vill så gärna ha det här året runt-boendet, men om du ändå bara är där på somrarna så är frågan om du då ska betala för året runt-standard.
Ett tips som båda delar med sig av är att ta bilen och ge sig ut på en tur för att se sig omkring i olika områden.
– Hoppa in i bilen en helg och far runt och kör i inlandet vid sjöar eller vid kusten och se vad det finns för något. Då är det lättare att veta när det dyker upp någonting att ”här känns det jättebra”, resonerar Jörgen och Jonas håller med.
– Åk runt i olika områden och känn in. Hur långt är ni beredd att köra? Hur ofta kommer ni nyttja fritidshuset och på vilket sätt? Fundera om en friköpt tomt till ett högre pris är bättre eller om arrendetomt till ett lägre pris är rätt för er. Sen kan man rita ut på en karta vilka områden som känns intressant och be en mäklare lägga upp en bevakning via mail, så får man snabbt meddelande när något kommer ut, avslutar han.

ELIN LARSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om advokat

Artikel. I tidigare krönikor om juridiska ord på bokstaven A har jag skrivit om arrende, arrendenämnd, avstyckning, avtal, anbud, accept och ackord som du finner på
www.nywa.se och på www.bilobostad.se. Nedan behandlas advokat.
Vad är skillnaden mellan en jurist och en advokat? Jag får ofta frågan om vad det är för skillnad mellan en jurist och en advokat. I Sverige, och i andra rättsstater, har advokater av lagstiftaren erhållit en särställning och ett särskilt ansvar.
Endast den som är medlem i Advokatsamfundet får kalla sig advokat eftersom advokat är en i lag skyddad titel. Sveriges Advokatsamfund bildades år 1887 och fick officiell status år 1948 när den nya rättegångsbalken trädde i kraft.
En jurist är till skillnad från en advokat inte en skyddad titel. Det innebär att en person inte behöver ha en juristexamen från universitet för att kalla sig jurist. Till exempel kan en person ha läst lite juridik och själv kalla sig jurist. Det finns heller inte något krav för jurister att följa de etiska reglerna om god advokatsed, som det gör för advokater.
För att bli advokat behöver du en juristexamen från universitetet. Därefter krävs minst tre års praktiskt kvalificerat arbete som biträdande jurist vid advokatbyrå. Numera måste alla som vill bli advokat genomgå en särskild utbildning som avslutas med en examination. Om du klarar provet får du en advokatexamen. Efter det ansöker du om inträde i Advokatsamfundet. Därefter prövar Advokatsamfundets styrelse, förutom de formella kraven, om du har ordnad ekonomi, är redbar och i övrigt bedöms som lämplig för advokatverksamhet. Om du uppfyller lämplighetskraven kan du antas som ledamot av Advokatsamfundet och får därefter använda titeln advokat.
Vad finns det då för särskilda regler för advokater? Av rättegångsbalken framgår att en advokat ska iaktta god advokatsed. Principen grundar sig på ett antal etiska regler som anses grundläggande i rollen som advokat. Advokatsamfundet har vägledande regler som närmare förklarar vad det innebär att iaktta god advokatsed. Dessa regler anger bland annat att en advokat ska vara oberoende, lojal, upprätthålla tystnadsplikt och undvika intressekonflikter (jäv). Att advokaten ska vara oberoende innebär att advokaten ska stå fri mot andra intressen såsom statens, men även i förhållande till klienten och andra.
En annan viktig regel för en advokat är lojalitetsplikten mot klienten. Advokaten ska iaktta sin klients intresse på bästa sätt och efter bästa förmåga. Det innebär att varken eget obehag eller utomstående personers åsikter eller intressen får påverka advokaten. Här ska dock nämnas att en advokat aldrig får främja orätt, vilket innebär att en advokat inte får medverka till brott eller på annat sätt främja klientens intresse på ett otillbörligt sätt.
Advokaten har en absolut tystnadsplikt. Det klienten säger till sin advokat råder det sekretess över. Advokatsekretessen är skyddad i lag och advokater kan normalt inte vittna i rättegång om uppgifter som anförtrotts advokaten.
En advokat är även skyldig att undvika intressekonflikter. Advokaten är förhindrad att ta på sig uppdrag där det redan finns eller finns en beaktansvärd risk för att jäv kan uppkomma. Vidare kan en advokat till exempel inte biträda två parter som har motstridiga intressen. En advokat kan inte heller åta sig ett uppdrag där advokaten själv eller närstående till advokaten har intressen som strider mot klientens intressen. I sådana fall måste advokaten tacka nej respektive avsäga sig uppdraget.
Högsta domstolen bedömde i NJA 2020 s. 465 en fråga om intressekonflikt. Advokaten var offentlig försvarare för en tilltalad i ett mål i hovrätten där det även fanns en målsägande. I ett annat mål var advokaten målsägandebiträde åt samma målsägande som målet där advokaten var offentlig försvarare. Högsta domstolen konstaterade att det var fråga om en intressekonflikt.
Det finns flera andra regler om god advokatsed som har gemensamt att de syftar till att klientens ärende handläggs professionellt. Om en advokat bryter mot någon av reglerna kan Advokatsamfundet besluta om olika typer av disciplinära påföljder såsom erinran, varning eller straffavgift. Vid grova överträdelser kan advokaten uteslutas ur Advokatsamfundet, varvid personen inte längre får kalla sig advokat.
De flesta av Sveriges 6 000 advokater tar sitt uppdrag på mycket stort allvar, följer reglerna om god advokatsed samt tillvaratar klientens intressen och bästa.