söndag 13 juni
Indexreglerade fakta ur vår egen historia
Illustration: Maria Wall

Indexreglerade fakta ur vår egen historia

12 maj, 2021

Krönika. Benny hänvisar tillbaka nåt decennium, och påminner om när jag var discjockey.
Lika mycket som jag skulle vilja ha varit en skicklig DJ, lika osant skulle det vara att påstå det.

I den fina hantverksbetydelsen alltså, av att kunna väva samman olika musik-stycken och därigenom skapa någonting nytt.
Det har jag aldrig klarat.
Jag har däremot en förträfflig musiksmak, främst enligt mig själv, och sen en hel del värdefull kunskap, mycket tack vare en räcka nyfikna kompisar med näsa för kvalitet.
Utan att vara alltför stor på mig kan jag kanske påstå att jag hade bra timing, och ett gott minne vad gäller svängiga hits andra kanske glömt. Få saker gör nämligen salongsberusade människor så glada som att få höra favoritlåtar de glömt bort.
Men, någon riktig DJ det har jag aldrig varit.
Annars är det mycket som vi med åren lurar både oss själva och andra att tro är sant. När bara tillräckligt mycket vatten runnit under broarna förvandlas det som en gång var helt osant först till en halvsanning och därifrån är det inte långt till att det nog tametusan har hänt ändå, och snart tror vi själva på det.
En av de allra mest populära självbedrägerierna, bland karlar i alla fall, är att de en gång i tiden gjorde fantomtider på tio kilometer. Då kan det låta så här:
”Jag har faktiskt sprungit milen under 40 minuter, men det var såklart länge sen, och några kilon, hö-hö.”
Alternativt påstås denna kompletta orimlighet ha inträffat ”i lumpen”.
Det ironiska är att de flesta av dessa ex-atleter inte ens förstår hur mycket de tar i när de överdriver, och därför på nåt bakvänt, och högst oförtjänt, sätt blir trygga i sin lögn. Ett självförtroende som alltså grundar sig i noll insikt kring vad som krävs för att springa milen på 39 minuter.
Nåväl, det här är trots allt nåt som som vi alla gör oss skyldiga till – och blir därmed definitionen av mänskligt. Förvånansvärt många är vi som minsann varit något av ett löfte i ungdomen och så här i efterhand kryllar det av ”ungdomsproffs” och ”distriktsmästare” i populationen.
En av mina överdrifter är att jag var på landslagsläger som bordtennisspelare, när jag var typ fjorton år. Helt sant är att jag utnämndes till reserv på ett landslagsläger, men VK råkade få situationen om bakfoten och skrev tvärtom att jag var uttagen och att en annan Sandåkern-spelare (var det möjligtvis Björn Eddefors?) var reserv, i en annan åldersklass. En missuppfattning som jag hade svårt att korrigera vid alla tillfällen.
Tillfället gjorde tjuven i det fallet.
Men nära skjuter annars hare ganska ofta när vi tecknar vår självbiografi.
Det blir som med Jimi Hendrix-konserten på Gröna Lund – som förvisso var en välbesökt historia, men inget i jämförelse med hur många som i efterhand påstod att de varit där.
”15 000 gick in, 150 000 gick ut” är en klassisk kommentar om den konserten.
För vi förknippar oss gärna med attraktiva platser, fenomen, idéer, grupperingar och så vidare. Och förstorar vår egen roll en smula, ofta med gott samvete eftersom vi antar att alla andra gör precis likadant, och att det därför krävs att vi skarvar på historierna en smula, för att så att säga ”indexreglera” faktan i den hårda konkurrensen.
Vad finns det mer för påståenden som vi kan vara extra uppmärksamma på, när vi snart får mingla med varandra igen?
Här några saker som känns ganska elementärt att ta med en nypa salt:
Egentligen alla stories om långa segertåg i Gothiacupen.
I princip alla referenser till höga poäng på Högskoleprovet. Dra av i genomsnitt 0,2-0,4 poäng – allt beroende på aktuell promille och hur länge sedan provet skrevs.
Det mesta kring fastighetsaffärer som andras bekanta gjort. De är aldrig så bra som när de berättas i tredje hand.
Nästan allt berättas av malliga föräldrar om sina barn.
Sånt som låter för bra är vanligtvis inte sant heller. Det här gäller såklart även allt som låter för dåligt för att vara sant.

Det sista kan vara särskilt nyttigt att komma ihåg när blodtrycket ökar av otroliga länkar på Facebook.

Benny: Du är ju en god storyteller, kan du inte bjuda på en av dina bättre historier, ur verkligheten och bara lite vässad – nästan som lite sommarläsning så här i vårsolen?

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om advokat

Artikel. I tidigare krönikor om juridiska ord på bokstaven A har jag skrivit om arrende, arrendenämnd, avstyckning, avtal, anbud, accept och ackord som du finner på
www.nywa.se och på www.bilobostad.se. Nedan behandlas advokat.
Vad är skillnaden mellan en jurist och en advokat? Jag får ofta frågan om vad det är för skillnad mellan en jurist och en advokat. I Sverige, och i andra rättsstater, har advokater av lagstiftaren erhållit en särställning och ett särskilt ansvar.
Endast den som är medlem i Advokatsamfundet får kalla sig advokat eftersom advokat är en i lag skyddad titel. Sveriges Advokatsamfund bildades år 1887 och fick officiell status år 1948 när den nya rättegångsbalken trädde i kraft.
En jurist är till skillnad från en advokat inte en skyddad titel. Det innebär att en person inte behöver ha en juristexamen från universitet för att kalla sig jurist. Till exempel kan en person ha läst lite juridik och själv kalla sig jurist. Det finns heller inte något krav för jurister att följa de etiska reglerna om god advokatsed, som det gör för advokater.
För att bli advokat behöver du en juristexamen från universitetet. Därefter krävs minst tre års praktiskt kvalificerat arbete som biträdande jurist vid advokatbyrå. Numera måste alla som vill bli advokat genomgå en särskild utbildning som avslutas med en examination. Om du klarar provet får du en advokatexamen. Efter det ansöker du om inträde i Advokatsamfundet. Därefter prövar Advokatsamfundets styrelse, förutom de formella kraven, om du har ordnad ekonomi, är redbar och i övrigt bedöms som lämplig för advokatverksamhet. Om du uppfyller lämplighetskraven kan du antas som ledamot av Advokatsamfundet och får därefter använda titeln advokat.
Vad finns det då för särskilda regler för advokater? Av rättegångsbalken framgår att en advokat ska iaktta god advokatsed. Principen grundar sig på ett antal etiska regler som anses grundläggande i rollen som advokat. Advokatsamfundet har vägledande regler som närmare förklarar vad det innebär att iaktta god advokatsed. Dessa regler anger bland annat att en advokat ska vara oberoende, lojal, upprätthålla tystnadsplikt och undvika intressekonflikter (jäv). Att advokaten ska vara oberoende innebär att advokaten ska stå fri mot andra intressen såsom statens, men även i förhållande till klienten och andra.
En annan viktig regel för en advokat är lojalitetsplikten mot klienten. Advokaten ska iaktta sin klients intresse på bästa sätt och efter bästa förmåga. Det innebär att varken eget obehag eller utomstående personers åsikter eller intressen får påverka advokaten. Här ska dock nämnas att en advokat aldrig får främja orätt, vilket innebär att en advokat inte får medverka till brott eller på annat sätt främja klientens intresse på ett otillbörligt sätt.
Advokaten har en absolut tystnadsplikt. Det klienten säger till sin advokat råder det sekretess över. Advokatsekretessen är skyddad i lag och advokater kan normalt inte vittna i rättegång om uppgifter som anförtrotts advokaten.
En advokat är även skyldig att undvika intressekonflikter. Advokaten är förhindrad att ta på sig uppdrag där det redan finns eller finns en beaktansvärd risk för att jäv kan uppkomma. Vidare kan en advokat till exempel inte biträda två parter som har motstridiga intressen. En advokat kan inte heller åta sig ett uppdrag där advokaten själv eller närstående till advokaten har intressen som strider mot klientens intressen. I sådana fall måste advokaten tacka nej respektive avsäga sig uppdraget.
Högsta domstolen bedömde i NJA 2020 s. 465 en fråga om intressekonflikt. Advokaten var offentlig försvarare för en tilltalad i ett mål i hovrätten där det även fanns en målsägande. I ett annat mål var advokaten målsägandebiträde åt samma målsägande som målet där advokaten var offentlig försvarare. Högsta domstolen konstaterade att det var fråga om en intressekonflikt.
Det finns flera andra regler om god advokatsed som har gemensamt att de syftar till att klientens ärende handläggs professionellt. Om en advokat bryter mot någon av reglerna kan Advokatsamfundet besluta om olika typer av disciplinära påföljder såsom erinran, varning eller straffavgift. Vid grova överträdelser kan advokaten uteslutas ur Advokatsamfundet, varvid personen inte längre får kalla sig advokat.
De flesta av Sveriges 6 000 advokater tar sitt uppdrag på mycket stort allvar, följer reglerna om god advokatsed samt tillvaratar klientens intressen och bästa.