fredag 14 maj
Bilar från A till Ö: Danmärkena
Foto: Post & Tele Museum

Bilar från A till Ö: Danmärkena

14 april, 2021

Artikel. Du har eventuellt inte hört talas om Dan-Bunkering, Dan-Foam, Dan-Form eller Dan-Group. Men du har säkert torkat händerna under en Dan-Dryer och kanske bakat med Dansukker. Många danska företag och varumärken – bland annat en brevbärarbil – har haft en Dan-del i sina namn.

År 1896 startade Hans Christian Christiansen (1876-1918) en cykelverkstad i Köpenhamn. Men cykelreparatören Christiansen sysselsatte sig med cyklar även på fritiden – som tävlingscyklist.
Christensen började 1898 bygga trehjuliga bilar som han försåg med motorer från den tyska tillverkaren Cudell (det var förresten Christiansen som till Reykjavík-köpmannen Ditlev Thomsen sålde den begagnade Cudell som 1904 blev den första bilen på Island, vilket en tidigare del av Bilar från A till Ö handlat om). År 1901 grundade Christiansen företaget Dansk Automobil og Cyclefabrik. Sedan försvann tydligen cyklarna, ty 1903 eller 1904 ändrades namnet till Dansk Automobilfabrik.

Fabrik som byggde bil var inte bilfabrik
Flera källor, bland annat museet Dansk Motor- & Maskinsamling i Grenå, kallar Christiansens anläggning ”Danmarks första bilfabrik”. Men bilen Brems, som Bilar från A till Ö tidigare berättat om, har av andra källor kallats ”Danmarks första bilmärke”. Kan det vara produktionens omfattning som avgör vad som får vara Danmarks första (riktiga) bilfabrik? Brems byggde sammanlagt åtta personbilar, medan Dansk Automobilfabrik under åren fram till 1908 fick fram nästan tio gånger så många. Hur man än vänder och vrider på orden blir det dock lite absurt när tidningen Berlingske Tidende kallar Brems ”Danmarks första fabrikstillverkade bil” och Dansk Motor- & Maskinsamling kallar Dansk Automobilfabrik för ”Danmarks första bilfabrik”. Om båda har rätt så byggdes alltså Brems-bilen i en fabrik – men en fabrik som inte var en bilfabrik.
Det danska ordet brems betyder ”broms” vilket ju är ett lite lustigt namn på en bil. Inte lika lustigt är namnet Dansk Automobilfabrik. Som namn på ett företag går det väl an, men som bilmärke blir det lite klumpigt. Enligt vissa källor användes ibland den kortare namnformen Dansk. Om detta stämmer så torde det mest ha förekommit på exportmarknader – det låter inte särskilt troligt att man i början av 1900-talet skulle ha kunnat höra en motorintresserad person på en Köpenhamns-gata säga ”se, där kommer det en Dansk”.
De olika Dansk Automobilfabrik-modellerna hade inte heller särskilt spännande namn. Modellnamn som 2 HP, 6 HP och 12/16 HP upplyste pedagogiskt om de olika modellernas motoreffekt, men kan knappast kallas fantasieggande.

Dansk dans
Samtidigt som H. C. Christiansens fabrik producerade sina automobiler fanns det en annan bilbyggande H. C. i Köpenhamn, nämligen H. C. Fredriksen. Hans bilmärke hette Anglo Dane. Fredriksen var från början cykeltillverkare och till cyklarna användes brittiska delar. Detta kan vara en av orsakerna till att cyklarna kallades Anglo Dane, vilket sedan blev också bilmärkets namn. (Anglia är det latinska namnet på England. Och det engelska substantivet Dane betyder ”dansk”.) Men minst lika viktigt är nog att den danske koreografen och kompositören Ludvig Smith år 1900 hade uppfunnit en populär sällskapsdans som hette just Anglo-Dane. Bilen Anglo Dane tillverkades i ungefär 70 exemplar.
Dansk Automobilfabrik var som sagt ett otympligt namn. Ett lite mer kompakt sätt att säga ungefär samma sak uppfanns på 1980-talet. Då uppstod företaget Dansk bilfabrikation A/S, som fick förkortningen Dabilfa. (Detta företags användande av ”bil” i namnet hade dock knappast varit något alternativ för H. C. Christiansen – åtminstone inte i hans första företagsnamn – eftersom det danska ordet bil i betydelsen automobil inte skapades förrän 1902.)
Företaget Dabilfa bildades för att bygga bilen Danbil. Idén till denna lilla skåpbil uppstod när en industridesignstudent, som hade vikarierat som lantbrevbärare, skulle göra sitt examensarbete och då ville skapa det idealiska arbetsfordonet för landsbygdens brevbärare. Danbilen tillverkades i jylländska Varde 1987 och 1988 men när den danska posten tvingades spara sades avtalet upp och tillverkningen upphörde efter några hundra exemplar.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer