söndag 13 juni
”Socialt företagande kan vara lösningen ingen letar efter”
Illustration: Maria Wall

”Socialt företagande kan vara lösningen ingen letar efter”

31 mars, 2021

Krönika. Vem vill inte skapa egna produkter och tjänster?
Det är väl var och varannans dröm i informationsåldern, att komma upp med en lösning som miljoner eller kanske miljarder människor vill använda sig av.

Ofta är det dock folk som vill undvika jobb som drömmer om sånt, och så klart är det sällan sölkorvarna som lyckas. Livet som entreprenör är mycket jobbigare än den fasta, trygga anställningen, men samtidigt mycket roligare.
Och inte ens i vår digitala tidsålder är det lätt att sprida en produkt över hela världen – men det är i varje fall enklare än det var på 1900-talet.
Den här gränslösa potentialen brukar i start up-världen benämnas som ”born global” – det vill säga att digitala produkter föds med hela världen som potentiell marknad.
Svårt givetvis, men vi svenskar kan åtminstone försöka med vetskapen om att vi har bättre förutsättningar än de allra flesta andra i världen.
Vi har fred, fri utbildning och ett öppet samhälle som är ganska jämställt, och framförallt har vi råd och tid att ägna oss åt saker som har små eller inga chanser att betala tillbaka sig. Vi behöver inte ägna våra dagar till att överleva, och sätta mat på bordet.
Det är egenskaper som inte ska underskattas i innovationssammanhang.
Visst, det är bra med hunger och drivkraft men så länge man inte kan äta sig mätt får man inte ut så mycket effekt av den.
Litegrann av dessa anledningar är Sverige ett innovationsland.
Det har inte lika mycket med våra nordiska gener att göra som vissa Sverigevänner tycks tro, utan snarare fortfarande en effekt av väl investerad feghet under 1900-talets samtliga krig, en välfärd till följd av det som levererat ett förträffligt utbildningssystem, god folkhälsa med mera.
Ibland ryktas det om att Sverige inte är fullt så bra på innovation som vi påstår, men vi är fortfarande framstående. Till exempel bland så kallade enhörningsföretag så ligger Sverige, och framförallt Stockholm, i internationell topp.
Unicorns är som ni vet väldigt sällsynta – så inom modern affärsvärld har den fått låna ut sitt namn till start up-bolag som blir värderade till över en miljard dollar.
Ingen stad i världen, och ingen region förutom Silicon Valley, har fler enhörningar än Stockholm, med Avito, Klarna, Mojang och Spotify och nu senaste åren Sinch och Fortnox.
Så det går att lyckas. Särskilt om du verkar i Sverige alltså.
Och det som främst talar för oss som vill skapa en internationell succé är just digitaliseringen, som är så mycket mer än sociala medier och onlinespel. Digitalisering är resultatet av mänsklighetens gemensamma ansträngningar under de senaste 50 åren för att förenkla och förbättra våra liv med hjälp av ny teknik. Grundforskning och utbildning på statliga universitet, överstatliga stödpengar till massor av samverkansprojekt, fonder och stiftelser av olika slag och även privata donationer så klart, har drivit utvecklingen.
Mycket av äran går idag till de linslusar som driver och personifierar superbolagen, men sanningen är att de står på jättars axlar när de når så högt som de gör, nämligen våra samhällsstrukturer.
Frågan är då vad vi ska använda landvinningarna till? Att få skräp levererat blixtsnabbt med hjälp av Ikea eller Amazon?
Eller för att hjälpa varandra?
Jag hoppas mycket på sociala uppfinningar – som fokuserar på att förbättra för oss alla som grupp. Här är ju Håkan Björk en förebild i Sverige, som jobbat med sociala företag i flera decennier.
Vi skrev förresten en rubrik ihop för några år sen på det temat, som i alla fall var underhållande:
”SOCIALT FÖRETAGANDE KAN MYCKET VÄL VARA LÖSNINGEN INGEN LETAR EFTER.”
Grunden i ett sånt företagande är att upptäcka skillnaden mellan non-profit och not-for-profit och bli uppfylld av glädjen i att skapa värden tillsammans.
Nu känner jag att det var för länge sen jag träffade Håkan, men det här klart – han tillhör ju en rad riskgrupper, som man, 40-talist, besserwisser, finlandssvensk och dessutom sång- och dansman.
Men snart kanske Håkki är vaccinerad.
Då ska vi fira med en timme tennis.

Benny: Vad saknar du mest i ditt liv från pandemiåret, och vad är de första sakerna du ska göra när allt blir ”som vanligt” igen?

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om advokat

Artikel. I tidigare krönikor om juridiska ord på bokstaven A har jag skrivit om arrende, arrendenämnd, avstyckning, avtal, anbud, accept och ackord som du finner på
www.nywa.se och på www.bilobostad.se. Nedan behandlas advokat.
Vad är skillnaden mellan en jurist och en advokat? Jag får ofta frågan om vad det är för skillnad mellan en jurist och en advokat. I Sverige, och i andra rättsstater, har advokater av lagstiftaren erhållit en särställning och ett särskilt ansvar.
Endast den som är medlem i Advokatsamfundet får kalla sig advokat eftersom advokat är en i lag skyddad titel. Sveriges Advokatsamfund bildades år 1887 och fick officiell status år 1948 när den nya rättegångsbalken trädde i kraft.
En jurist är till skillnad från en advokat inte en skyddad titel. Det innebär att en person inte behöver ha en juristexamen från universitet för att kalla sig jurist. Till exempel kan en person ha läst lite juridik och själv kalla sig jurist. Det finns heller inte något krav för jurister att följa de etiska reglerna om god advokatsed, som det gör för advokater.
För att bli advokat behöver du en juristexamen från universitetet. Därefter krävs minst tre års praktiskt kvalificerat arbete som biträdande jurist vid advokatbyrå. Numera måste alla som vill bli advokat genomgå en särskild utbildning som avslutas med en examination. Om du klarar provet får du en advokatexamen. Efter det ansöker du om inträde i Advokatsamfundet. Därefter prövar Advokatsamfundets styrelse, förutom de formella kraven, om du har ordnad ekonomi, är redbar och i övrigt bedöms som lämplig för advokatverksamhet. Om du uppfyller lämplighetskraven kan du antas som ledamot av Advokatsamfundet och får därefter använda titeln advokat.
Vad finns det då för särskilda regler för advokater? Av rättegångsbalken framgår att en advokat ska iaktta god advokatsed. Principen grundar sig på ett antal etiska regler som anses grundläggande i rollen som advokat. Advokatsamfundet har vägledande regler som närmare förklarar vad det innebär att iaktta god advokatsed. Dessa regler anger bland annat att en advokat ska vara oberoende, lojal, upprätthålla tystnadsplikt och undvika intressekonflikter (jäv). Att advokaten ska vara oberoende innebär att advokaten ska stå fri mot andra intressen såsom statens, men även i förhållande till klienten och andra.
En annan viktig regel för en advokat är lojalitetsplikten mot klienten. Advokaten ska iaktta sin klients intresse på bästa sätt och efter bästa förmåga. Det innebär att varken eget obehag eller utomstående personers åsikter eller intressen får påverka advokaten. Här ska dock nämnas att en advokat aldrig får främja orätt, vilket innebär att en advokat inte får medverka till brott eller på annat sätt främja klientens intresse på ett otillbörligt sätt.
Advokaten har en absolut tystnadsplikt. Det klienten säger till sin advokat råder det sekretess över. Advokatsekretessen är skyddad i lag och advokater kan normalt inte vittna i rättegång om uppgifter som anförtrotts advokaten.
En advokat är även skyldig att undvika intressekonflikter. Advokaten är förhindrad att ta på sig uppdrag där det redan finns eller finns en beaktansvärd risk för att jäv kan uppkomma. Vidare kan en advokat till exempel inte biträda två parter som har motstridiga intressen. En advokat kan inte heller åta sig ett uppdrag där advokaten själv eller närstående till advokaten har intressen som strider mot klientens intressen. I sådana fall måste advokaten tacka nej respektive avsäga sig uppdraget.
Högsta domstolen bedömde i NJA 2020 s. 465 en fråga om intressekonflikt. Advokaten var offentlig försvarare för en tilltalad i ett mål i hovrätten där det även fanns en målsägande. I ett annat mål var advokaten målsägandebiträde åt samma målsägande som målet där advokaten var offentlig försvarare. Högsta domstolen konstaterade att det var fråga om en intressekonflikt.
Det finns flera andra regler om god advokatsed som har gemensamt att de syftar till att klientens ärende handläggs professionellt. Om en advokat bryter mot någon av reglerna kan Advokatsamfundet besluta om olika typer av disciplinära påföljder såsom erinran, varning eller straffavgift. Vid grova överträdelser kan advokaten uteslutas ur Advokatsamfundet, varvid personen inte längre får kalla sig advokat.
De flesta av Sveriges 6 000 advokater tar sitt uppdrag på mycket stort allvar, följer reglerna om god advokatsed samt tillvaratar klientens intressen och bästa.