måndag 12 april
Bilar från A till Ö: Dagonet och De Pontac satte sportbilar på sina CV

Bilar från A till Ö: Dagonet och De Pontac satte sportbilar på sina CV

31 mars, 2021

Artikel. Både vinmakaren från Bordeaux och mjölnaren från Marne blev bilbyggare. De förvandlade franska folkvagnar till sportbilar.

Citroën 2CV var en bilmodell som från 1948 till 1990 byggdes i flera miljoner exemplar. Dess popularitet berodde bland annat på att den var billig att köpa, köra och äga. Men i likhet med sin tyska motsvarighet, Volkswagen Typ 1, var den också uppskattad av dem som ville bygga om bilen till något annat, vilket tack vare chassikonstruktionen var förhållandevis lätt att göra.
Bilar från A till Ö har tidigare handlat om den ivorianska terrängbilen Baby-Brousse, men det finns mängder av andra exempel på hur 2CV byggts om och blivit antingen versioner av sig själv eller helt nya bilmärken. Ofta har det handlat om att det redan förnuftiga fordonet i ännu högre utsträckning blivit nyttofordon, till exempel skåpbil eller pickup. Men det finns också fordonsförvandlare som fokuserat på att göra bilen sportigare. Och när det gäller förvandling av 2CV i denna riktning är det framför allt två fransmän vid namn Jean som utmärker sig: Jean Dagonet och Jean de Pontac. Båda byggde bilar på 1950-talet; Dagonet i Faverolles i nordöstra Frankrike och de Pontac i Bordeaux i den sydvästra delen av landet.

Bilar med ac
Namnet de Pontac betyder helt enkelt ”från Pontac” och avsåg ursprungligen någon som kom från platsen Pontacq i Pyrénées-Atlantiques, det sydvästligaste av det franska fastlandets departement. Pontacq tillhör en grupp ortnamn som är frekvent förekommande i sydvästra Frankrike. Dessa namn har uppkommit genom att en gallisk adjektivändelse har lagts till på latinska personnamn (i Pontacqs fall Pontus). Ofta handlar det om städer och byar som är uppkallade efter en mäktig man med anknytning till orten. Det kunde vara platsens prefekt, en militär befälhavare eller en rik romare som bodde i trakten. Ortnamnens gallisk-latinska ändelse blev -acum, som senare förkortades till -ac (eller som i Pontacqs fall -acq). Ett annat ortnamn som bildats på detta sätt och som senare blev bilnamn är Cadillac.
Nuförtiden är efternamnet de Pontac vanligast i trakten av Bordeaux. Och Pontacq-personer som blivit Bordeaux-bor är just vad Jean de Pontacs släkt var. Han föddes in i en adelsfamilj som sedan generationer var vinodlare och -tillverkare. Vingårdar finns det för övrigt gott om runt Bordeaux och en bordeaux brukar betraktas som ett bättre vin – åtminstone på svenska. Mindre känt är kanske att ”pontak” på svenska egentligen var benämning på ”ett särdeles godt franskt rödt vin” men på 1700-talet ”blifvit benämning på allt franskt vin af röd färg”, som Johan Gabriel Carlén 1876 skriver i en förklarande fotnot (s. 258) till en bok med Anna Maria Lenngrens Samlade skaldeförsök. En annan fotnotsförfattare, Nils Erdmann, anser dock (när han förklarar Fredmans epistlar för samtida läsare) bara 32 år efter Carlén att pontak är ett ”enklare franskt rödvin” (Sveriges national-litteratur, band 4: Carl Mikael Bellman; Jakob Wallenberg, s. 68).
Jean de Pontac tyckte tydligen att det var roligare med bilar än med bordeaux-viner (man får hoppas att han åtminstone inte ägnade sig åt båda sakerna samtidigt), ty han tillverkade från 1957 till 1960 sportbilsmärket De Pontac. Motor, kraftöverföring och andra delar kom från Citroën 2CV, men till skillnad från de flesta andra 2CV-baserade bilar var den Bordeaux-byggda bilen inte konstruerad på originalets bottenplatta utan på en egenkonstruerad rörram. Karossen var gjord av plast.

Satte CV i 2CV
Efter ett arbetsliv som mjölnare skulle man kunna tro att Jean Dagonet hade fått nog av grottekvarnen, men vid 63 års ålder började han bygga om Citroën 2CV-bilar. Han gjorde bilen lättare, luftmotståndet lägre samt motorn större och starkare. Var och en av dessa förändringar var inte så genomgripande men sammantaget gjorde de ändå ganska stor skillnad på den lilla bilen (tio hästkrafter ytterligare innebar mer än fördubblad motoreffekt). Minskat luftmotstånd åstadkoms genom att vindrutan fick en annan lutning och genom att taket sänktes. Den lägre vikten erhölls bland annat genom att karossplåten byttes ut mot glasfiberarmerad harts.
Andra förbättringar avsåg exempelvis elsystem, bränslepump, koppling och stötdämpare. Dagonet satte också in drivaxelknutar av så kallad CV-typ (CV står i detta sammanhang inte för franskans chevaux-vapeur (”hästkraft”) som i modellnamnet 2CV utan för de engelska orden constant velocity, som betyder ”konstant hastighet” – till skillnad från vanliga korsknutar, som kan innebära att utgående axel får en ojämn rotation, överför dessa konstanthastighetsleder rotationen så att ingående och utgående axel alltid har samma varvtal).
I Frankrike är efternamnet Dagonet vanligast i den nordöstra delen. Namnet verkar komma från fornengelskan. Den första delen av namnet tycks vara det fornengelska ordet dæg (”dag”). Namnet förekommer i flera versioner av legenderna om kung Artur och Camelot, där Dagonet är en av riddarna runt det runda bordet, men också kungens hovnarr. Narrens 1900-talsnamne torde dock ha känt mer släktskap med Merlin. På grund av sin skicklighet i att skapa sportbilar av 2CV kallades Jean Dagonet nämligen le sorcier de Faverolles (”trollkarlen från Faverolles”).

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer