måndag 12 april

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Z

10 mars, 2021

Artikel. Bokstaven Z är en utmaning när det gäller juridiska begrepp. Jag har tidigare skrivit om Zug um Zug, Zoonoslagen och Zebra crossing, som ni finner på www.nywa.nu.

Vad är att zooma in?
Att ”zooma in” betyder att storleken ändras på det föremål eller den person som är i blickfånget, vilket görs med hjälp av ett zoomobjektiv i en kamera. Syftet med en inzoomning är att fotografen ska komma närmare det önskade motivet. När du zoomar in och tar ett foto kan flera juridiska begrepp aktualiseras, såsom fotoskydd och olaga integritetsintrång.
Fotoskyddet är en rättighet i upphovsrättslagen som kan bli aktuell bland annat när ett foto inte anses utgöra ett fotografiskt verk enligt upphovsrättslagens mening, vilket innebär att bilden inte är upphovsrättsligt skyddad. Bilder från övervakningskameror eller trafikövervakning är inte fotografiska verk, men omfattas istället av fotoskyddet.
Fotoskydd föreligger oavsett bildens utseende och tillkommer den som tagit bilden. Fotografen har uteslutande rätt att göra den fotografiska bilden tillgänglig för allmänheten, framställa exemplar av bilden, samt att få sitt namn angivet på det sätt som krävs enligt god sed. Fotoskyddet gäller i femtio år från det år då bilden togs.
År 2010 avgjorde EU-domstolen ett mål rörande frågan om upphovsrätt till ett fotografi taget av Eva-Marie Painer, föreställande Natascha K som vid tio års ålder hade kidnappats, som säkerhetsmyndigheterna använt då hon efterlystes. När Natascha K flydde från sin kidnappare använde sig flera tidningar av det fotografi som Eva-Marie Painer tagit och det uppstod därmed en tvist angående rättigheterna till fotografiet. En av frågorna var om fotografiet kunde anses vara upphovsrättsligt skyddat eller om det skulle omfattas av fotoskyddet. EU-domstolen konstaterade att följande kriterier har betydelse: om fotografen gjort fria och kreativa val i samband med skapandet av bilden genom att till exempel välja iscensättning, vilken pose den fotograferade personen ska inta, belysning, fotovinkel och skapad atmosfär. Genom dessa valmöjligheter kan fotografer sätta sin ”personliga prägel” på fotografiet. Den personliga prägeln är avgörande om ett fotografi endast ska vara fotoskyddat eller få det mer omfattande upphovsskyddet.
Olaga integritetsintrång kan föreligga om en person gör intrång i någons privatliv genom att sprida till exempel bilder som rör någons sexualliv, hälsotillstånd eller där någon utsatts för till exempel våldsbrott eller sexualbrott. Gärningspersonen kan också ha gjort intrång i någons privatliv genom att ha spridit en bild där vederbörande zoomat in på någons helt eller delvis nakna kropp eller på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, till exempel en person som genomför ett självmordsförsök eller är med om en allvarlig olycka.
Att en bild har spridits innebär att bilden gjorts tillgänglig för fler än ett fåtal personer. Det finns ingen bestämd gräns för hur många ett fåtal personer är, men bör enligt Högsta domstolen i vart fall utgöra mer än tre personer. Spridandet av bilder kan vara brottsligt ifall spridningen typiskt sett medför allvarlig skada på den personliga integriteten och privatlivet, det vill säga psykiskt lidande för den som bilden berör. Handlingen ska dessutom inte vara försvarlig med hänsyn till syftet, såsom ett led i en nyhetsförmedling.
Högsta domstolen dömde år 2020 en person för olaga integritetsintrång. Gärningsmannen hade lagt ut en bild på Instagram av en påtagligt berusad underårig person som kräktes och befann sig i en väldigt privat situation. Högsta domstolen ansåg att personens välbefinnande därmed skulle anses vara allvarligt rubbat och att en bild i denna situation måste vara fredad från obehörigas insyn. Gärningsmannen hade 500 följare på Instagram och bilden gjordes tillgänglig för samtliga även om alla inte hann se fotot. Domstolen beaktade att spridningen skett till många personer och att vissa dessutom var gemensamma vänner, vilket ansågs kunna få negativa sociala konsekvenser för den utsatte.

Vad är razzia?
I rättegångsbalken 28 kap. 3 § finns en bestämmelse om husrannsakan som brukar kallas razzia. En razzia innebär att polisen genomför en noggrann och överraskande husrannsakan, till exempel i syfte att exempelvis beslagta stöldgods eller avslöja illegal verksamhet. Exempel på husrannsakan är narkotikarazzia och sexköpsrazzia.
Lagstiftaren anser att intresset för utredning och lagföring i vissa fall väger över den enskildes rätt att inte utsättas för integritetsintrång. Husrannsakan får bland annat ske i lokaler som är tillgängliga för allmänheten, såsom kaféer, biografer och restauranger. En husrannsakan får göras enbart i syfte att leta efter föremål som ska tas i förvar eller beslag inom ramen för en brottsutredning, om förutsättningarna är uppfyllda för förverkande, för att vinna annan utredning om brott eller att söka efter en person. Det ska finnas en anledning att anta att ett konkret brott har begåtts.
En husrannsakan får också ske i en lokal som används gemensamt av individer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet. Förutsättningarna för en sådan razzia är bland andra att det ska finnas en anledning att anta att ett brott har begåtts där det är föreskrivet fängelsestraff i ett år eller däröver och att syftet med husrannsakan kommer att uppfyllas.

Jag avslutar med några kloka ord från Albert Einstein: ”Logik tar dig från punkt A till punkt B. Fantasin tar dig överallt.” Alla kan vi fantisera i dessa coronatider.

ADVOKAT AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer