måndag 12 april

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Y

24 februari, 2021

Artikel. Vad är YGL?
YGL är förkortningen för yttrandefrihetsgrundlagen, som är en av Sveriges fyra grundlagar.
Grundlagarnas uppgift är att skydda vår demokrati. Därför har de en speciell ställning i rättsordningen och ingen lag får strida mot grundlagarna. Det som också skiljer grundlagarna från andra lagar är att de är svårare att ändra. För att en ändring av grundlag ska kunna ske krävs det att riksdagen fattar två likalydande beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. På så sätt vill motverkas förhastade politiska beslut som kan påverka människors grundläggande fri- och rättigheter. Sedan 1980 finns det också en möjlighet att anordna folkomröstning i en grundlagsfråga efter det att riksdagen tagit ett första beslut. Om en majoritet av de röstande då röstar mot förslaget får riksdagen inte ändra grundlagen. Möjligheten att hålla folkomröstning i en grundlagsfråga har hittills aldrig använts.
Rätten att uttrycka sin åsikt i radio, tv, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten innefattar frihet att söka, ta emot samt sprida åsikter och information. Dock finns det begränsningar i yttrandefriheten såsom brotten förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp, som jag beskrivit i tidigare krönikor som ni finner på www.nywa.nu. I vissa länder är yttrandefriheten mer begränsad och det förekommer censur i medier och våld mot journalister. Sverige hör till ett av världens länder med starkast yttrandefrihet, men denna demokratiska rättighet är inget som ska tas för givet utan det är viktigt att vi alla bevakar och värnar densamma.
Hösten 2020 skedde det tragiska mordet på läraren Samuel Paty i Frankrike. Den 18-årige islamistens motiv ska ha varit att läraren i sin undervisning om yttrandefrihet visat satirtidningen Charlie Hebdos karikatyrer av profeten Mohammed för sina elever. Mordet medförde massiva demonstrationer till stöd för yttrandefriheten i hela Frankrike.

Vad är ett yppandeförbud?
Ett yppandeförbud kan beslutas av en domstol eller en åklagare och innebär att den som deltagit vid domstolsförhandling eller har medverkat vid polisförhör inte får berätta vad som sagts vid förhandlingen eller förhöret. Syftet med förbudet är att utvidga och stärka skyddet för uppgifter som omfattas av sekretess. Beslut om yppandeförbud är förhållandevis sällsynta och meddelas endast när det är fråga om mycket grova brott, som ofta har stort massmedialt intresse.
Den sekretess som råder i en brottsutredning omfattar endast offentliga tjänstemän. Därför kan till exempel vittnen berätta om de förhör som de deltagit i. Om åklagaren beslutar om yppandeförbud förbjuds personer som normalt inte omfattas av sekretessen att berätta vad som kommit fram under förhöret. Vid en häktningsförhandling 2004 beslutades att förhandlingen skulle hållas bakom stängda dörrar samt att de uppgifter som hade framkommit inte fick yppas. Den tilltalades försvarare hade därefter i ett telefonsamtal med en utomstående person redogjort för vissa uppgifter från förhandlingen som var belagda med yppandeförbud. Genom att försvararen brutit mot yppandeförbudet hade han åsidosatt sina plikter som advokat. Uppgifterna var dessutom ägnade att utsätta andra personer för stor fara och försvåra lagföringen av personer som misstänktes ha begått allvarliga brott. Advokatsamfundets disciplinnämnd beslutade att utesluta försvararen ur Advokatsamfundet, vilket innebär att han inte längre fick arbeta som eller använda titeln advokat.
Brottmålsförhandlingar är offentliga för allmänheten för att medborgarna ska få insyn i domstolarnas verksamhet. Ibland kan dock förhandlingar helt eller delvis hållas bakom stängda dörrar, vilket innebär att personer som inte direkt berörs av förhandlingen ej får närvara i rättssalen. Detta kan ske för att man till exempel vill skydda känsliga personuppgifter eller säkra bevisupptagningen. Utöver beslutet om stängda dörrar kan ett beslut om yppandeförbud fattas. Poliser, tolkar och andra tjänstemän som deltar i en förhandling har vanligtvis rätt att genom sin i lagstadgade meddelarfrihet berätta om sekretessbelagda uppgifter för en journalist, men denna rätt upphör genom ett beslut om yppandeförbud.

Vad är ett yttrande?
Ett yttrande är ett ställningstagande i en viss fråga. Yttrandet kan vara avgivet av någon till exempel inför myndighet eller domstol. Som exempel fattas de flesta viktiga beslut i en kommun inte förrän ärendet först skickats på remiss till berörda nämnder som sedan avger sitt yttrande, det vill säga sin åsikt om saken. I domstolar är ett yttrande normalt skriftligt och inges av en part innan domstolen fattar beslut i frågan om till exempel vilken skatt som ska betalas, om en fordran föreligger, eller vem som ska få vårdnaden om ett barn.
Inom EU-rätten har begreppet yttrande en liknande innebörd. EU-lagstiftningen är uppdelad i primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten består av så kallade EU-fördrag som är bindande avtal mellan medlemsländerna och dessa utgör grunden för hela EU. Sekundärrätten är den lagstiftning som utgår från fördragens principer och mål, till exempel förordningar, direktiv, rekommendationer och yttranden. Inom EU-rätten innebär yttrande ett uttalande från EU-institutionerna, som inte är bindande och medför därför inga rättsliga skyldigheter för mottagarna.

Jag avslutar veckans artikel med kloka ord av advokaten och amerikanske presidenten Abraham Lincoln (1809-1865). ”Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att skapa den.”

ADVOKAT AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer