söndag 28 februari
Insikter och Power Point-svenska
Illustration: Maria Wall

Insikter och Power Point-svenska

3 februari, 2021

Krönika. Om jag läser Dagens Industri? Svaret är verkligen nej nuförtiden, av två skäl.

Om jag läser Dagens Industri? Svaret är verkligen nej nuförtiden, av två skäl. Det första handlar om tillgång och geografi, för vi är ju aldrig är på väg någonstans längre, vilket betyder att jag inte passerar den i lounge-miljöerna på Arlanda, där DI räknas till inventarierna. Ej heller besöker vi konferensrum hos kunder och kolleger längre, som är nästa plats där vi brukade råka på varandra. Det andra skälet är att jag inte dras med utbildningskomplex längre vad gäller affärslivet i Sverige, som jag nog gjorde förut.
Jag har nått den åldern och den ackumulerade kunskapsmassan att jag inte längre är rädd för att säga att jag inte vet, eftersom jag är trygg med att jag har en rimlig förståelse kring, tja ... det mesta?
Det är oerhört skönt. Så pass skönt att det nästan väger upp för nesan det innebär att bli äldre. Besvikelsen som kommer med att inte se lika bra ut längre, och att inte heller se så bra.
Förvåningen över att inte bara vara mycket äldre än de äldsta aktiva fotbollsspelarna, och att sedan en tid vara lite äldre än domarna på planen, utan att nu även tvingas inse att man är äldre än många av tränarna i storklubbarna.
Men det är skönt, absolut, att slippa mycket av den ängslighet som präglar uppväxten till, ja, låt säga 40-årsåldern. Idag kan ungdomar jag stöter på i arbetslivet få förnumstiga tips från mig – som till exempel att hellre ställa för många frågor än för få – någonting som så klart går tvärt emot varje impuls som en fullt frisk yngre person får.
Tipset om grön tillväxt, som du nämner, är dock solitt. Den nya gröna vågen är i allra högsta grad reell och blir bara starkare tack vare framgång på den nyckfulla ”marknaden”.
Den nya attityden menar att det inte längre är monetärt kostsamt att satsa på en grön profil, och på alla sätt minska sitt miljömässiga fotavtryck – utan att det tvärtom genererar pengar eftersom det skapar affärer och höjer attraktionskraft och engagemang, förutom att det är nödvändighet för goda relationer till de hett eftertraktade talangerna på arbetsmarknaden.
Jag fick en fiffig genomgång förresten, av grön och hållbar företagsprofil, som jag tänkte dela med mig av, fullproppad med både klarsyn och Power Point-svenska.
Börja med att föreställa er en så kallad ”fyrfältare” – så ska jag fylla i de fyra positionerna som uppstår, när en organisation ska närma sig ämnet miljöarbete.
Här står Y-axeln för kommunikation och X-axeln för hållbart arbete generellt, vilket kan vara förbättrade processer, miljövänliga innovationer, beteendeförändringar, materialval osv.
Position 1) Längst nere till vänster.
Man gör ingenting för att minska sin miljöpåverkan och man pratar således inte om det heller.
Kallas: Greeen trash. Ingenting varken händer eller sägs. (PS! Dålig prognos för alla i den här rutan.)
Position 2) Nere till höger.
Organisationen jobbar med grön utveckling men de pratar aldrig om det.
Kallas: Greeen hush. Man gnetar på, lite oklart varför.
Position 3) Längs uppe till vänster.
De här aktörerna gör egentligen ingenting för att förbättra sin roll, men de påstår det, och kommunicerar ofta och bra om det.
Kallas: Greeen wash. Aningen ohederligt men trots det potentiell inspirerande.
Position 4) Längst uppe till höger.
Företaget eller organisationen jobbar på ett bra sätt med hållbarhet OCH berättar om det på kloka och smarta sätt – som inspirerar andra samtidigt som det bygger en attraktiv bild av dem själva, med andra ord; skapar nya relationer och affärer OCH minskar miljöpåverkan.
Kallas: Green CASH. Det utgår alltså ersättning för att öka medvetenhet och minska påverkan. Tveklös framtidens win-win-situation.
Det är ju guldkornen i fält 4 som vi ska försöka hitta och belöna med vår lojalitet – ”vi, the people” som numera blivit ”vi, marknaden” – eftersom politiker antingen har förlorat alla sina styrmedel eller helt enkelt tappat både lusten och orken.

Benny: Fyrfältare är ju roliga. Kan du inte göra en underhållande och informativ fyrfältare om någonting viktigt inför 2021? Vilken position ska vi ta och vilken ska vi undvika?

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Y

Artikel. Vad är YGL?
YGL är förkortningen för yttrandefrihetsgrundlagen, som är en av Sveriges fyra grundlagar.
Grundlagarnas uppgift är att skydda vår demokrati. Därför har de en speciell ställning i rättsordningen och ingen lag får strida mot grundlagarna. Det som också skiljer grundlagarna från andra lagar är att de är svårare att ändra. För att en ändring av grundlag ska kunna ske krävs det att riksdagen fattar två likalydande beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. På så sätt vill motverkas förhastade politiska beslut som kan påverka människors grundläggande fri- och rättigheter. Sedan 1980 finns det också en möjlighet att anordna folkomröstning i en grundlagsfråga efter det att riksdagen tagit ett första beslut. Om en majoritet av de röstande då röstar mot förslaget får riksdagen inte ändra grundlagen. Möjligheten att hålla folkomröstning i en grundlagsfråga har hittills aldrig använts.
Rätten att uttrycka sin åsikt i radio, tv, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten innefattar frihet att söka, ta emot samt sprida åsikter och information. Dock finns det begränsningar i yttrandefriheten såsom brotten förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp, som jag beskrivit i tidigare krönikor som ni finner på www.nywa.nu. I vissa länder är yttrandefriheten mer begränsad och det förekommer censur i medier och våld mot journalister. Sverige hör till ett av världens länder med starkast yttrandefrihet, men denna demokratiska rättighet är inget som ska tas för givet utan det är viktigt att vi alla bevakar och värnar densamma.
Hösten 2020 skedde det tragiska mordet på läraren Samuel Paty i Frankrike. Den 18-årige islamistens motiv ska ha varit att läraren i sin undervisning om yttrandefrihet visat satirtidningen Charlie Hebdos karikatyrer av profeten Mohammed för sina elever. Mordet medförde massiva demonstrationer till stöd för yttrandefriheten i hela Frankrike.