söndag 28 februari
Ompysslad av änglar. Finns de?
Illustration: Maria Wall

Ompysslad av änglar. Finns de?

27 januari, 2021

Krönika. Hur håller jag sinnet öppet? Ja det är väl det enda som är öppet i denna pandemistängda värld.

Mycket filosoferande har det blivit på sofflocket detta instängda år. Som till exempel vad blir slutnotan för den här smittan? Ingen vet ännu. Vet jag vad förresten vad en plats på IVA kostar? Nej, faktiskt inte. Men jag har legat där ett dygn i början av 90-talet och räddats till livet med extremt lågt blodvärde och blödande magsår. Jag såg ingen taxameter vid sängen, men när jag blev inkörd till gastroskopin fick jag veta att själva apparaten kostade mer än en Mercedes.
Ja sannerligen vad de kostade på för att jag skulle bli frisk. Detsamma när jag skulle bli utskriven och fick hämta ut dundermedicinen Losec, som då var ny. ”Vet du vad den här medicinen kostar!” utbrast kvinnan på lasarettsapoteket. Ganska högt dessutom, så alla där inne fick höra. Nä, sa jag. Hon sa nu inte vad Losec kostade men som kund kände jag mig – påkostad.

Komplimanger, ompysslad av änglar
Nu har det gått 30 år sedan det där hände och jag har gjort några vändor till in på lasarettet. En gång var det för hjärtsvikt och förstorat hjärta och läkarvetenskapen la pannan i djupa veck och undrade: ”Du har varit aktiv inom idrotten va?” Jag nickade åt komplimangen men sa ingenting om att jag var den ende i lumpen som tog ett pipstopp ungefär vid mitten av trekilometersslingan. Ett pipstopp på slingans högsta punkt var bara stärkande. Ännu mer kraft i steget de sista kilometrarna.
Andra vändan in på lasarettet var med dubbelsidig lunginflammation med fem veckor på Infektionsmottagningen. Som jag blev ompysslad även där! Här fick jag valuta för skattepengarna. Att jag har ansträngt mig för att betala in skatten! Som när jag jobbade åt en flyttfirma och kånkade ett piano uppför en knarrig trätrappa åt en pingstpastor som nödvändigt ville ha det upp till andra våningen i sitt bönehus i Gunnarn. Här kom nu belöningen i vårdsalen där änglar om nätterna baddade min febersjuka panna.
Eller så var det undersköterskor från Malå och Vilhelmina.

Astrid som lever på hoppet
Vad är min dagliga rutin, undrar krönikekollegan Nicklas. Ja det är väl först och främst att ge katterna mat, dricka kaffe och läsa morgontidningen. Det har oftast varit en dyster läsning. Ett flertal affärsidkare och restaurangägare har gjort uppehåll eller gått i konkurs. Med snödrivor på gatorna har många haft besvär när inte snöplogen kommit. Men vi har också sett exempel på glädjen med snön. Som när duktiga simmerskan Astrid på Ersboda tog på sig simdräkten och dök från en trappstol på altanen rätt ut i snön. Tjoff bara! Där försvann en av Norrlands bästa simmare i ett snömoln.
Jag gick ut på min egen insnöade balkong och stagade upp hönsnätet bättre. Detta så inte katterna mina, Nisse och Frasse, skulle få för sig att göra samma svanhopp som Astrid ner till bakgården. De har redan förbrukat några av sina nio liv och jag vill inte ha ännu mer utgifter hos veterinären. Då lägger jag hellre de pengarna på att ge katterna torskrygg. Men då kan jag också säga: ”Vet ni vad torskrygg kostar!” Mjau, mjau svarar de. Skäm bort oss, för det är vi värda!

En ampelväxt kanske piggar upp?
Vi har aldrig kunnat skilja på vardag eller helg. Veckorna går fortare, vi tar ner julstjärnan och ser att det har blivit lite ljusare ute än när vi satte upp den. Vi klagar på att vi inte får vaccin fort nog, vi klagar på Tegnell och Löfven för det ena och det andra och för att vi måste få klaga. Det mesta går på halvfart så vi har också haft gott om tid att fundera. Vad kostar den här nedsläckningen av samhället? Umeå Folkets hus som i stort sett har stått tomt ett år? Det höga hotellet tvärs över gatan där knappt någon bor? Räcker skatten jag har betalat in på alla mina dubbeljobb under arbetsför ålder till det? Du, jag bryr mig inte. Tänker istället om man skulle skaffa en ampelväxt att hänga i fönstret. Som man också kan skämma bort med Substral. Eller nåt sånt.

Ja du Nicklas. Det är strålande tider, härliga tider för att investera i gröna aktier och miljöfonder. Har du sett om din aktieportfölj? Läser du Dagens Industri?

BENNY KARLSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Y

Artikel. Vad är YGL?
YGL är förkortningen för yttrandefrihetsgrundlagen, som är en av Sveriges fyra grundlagar.
Grundlagarnas uppgift är att skydda vår demokrati. Därför har de en speciell ställning i rättsordningen och ingen lag får strida mot grundlagarna. Det som också skiljer grundlagarna från andra lagar är att de är svårare att ändra. För att en ändring av grundlag ska kunna ske krävs det att riksdagen fattar två likalydande beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. På så sätt vill motverkas förhastade politiska beslut som kan påverka människors grundläggande fri- och rättigheter. Sedan 1980 finns det också en möjlighet att anordna folkomröstning i en grundlagsfråga efter det att riksdagen tagit ett första beslut. Om en majoritet av de röstande då röstar mot förslaget får riksdagen inte ändra grundlagen. Möjligheten att hålla folkomröstning i en grundlagsfråga har hittills aldrig använts.
Rätten att uttrycka sin åsikt i radio, tv, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten innefattar frihet att söka, ta emot samt sprida åsikter och information. Dock finns det begränsningar i yttrandefriheten såsom brotten förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp, som jag beskrivit i tidigare krönikor som ni finner på www.nywa.nu. I vissa länder är yttrandefriheten mer begränsad och det förekommer censur i medier och våld mot journalister. Sverige hör till ett av världens länder med starkast yttrandefrihet, men denna demokratiska rättighet är inget som ska tas för givet utan det är viktigt att vi alla bevakar och värnar densamma.
Hösten 2020 skedde det tragiska mordet på läraren Samuel Paty i Frankrike. Den 18-årige islamistens motiv ska ha varit att läraren i sin undervisning om yttrandefrihet visat satirtidningen Charlie Hebdos karikatyrer av profeten Mohammed för sina elever. Mordet medförde massiva demonstrationer till stöd för yttrandefriheten i hela Frankrike.