söndag 28 februari
Bilar från A till Ö: Cygnet – rar liten fågel

Bilar från A till Ö: Cygnet – rar liten fågel

27 januari, 2021

Artikel. Svanar är inte sällsynta fåglar. Men bilar som heter som späda svanar ser man sällan. I hela världen finns det inte ens 800 bilar som heter Cygnet.

Den engelske författaren Peter Child började sin skrivarbana på sextiotalet med att sätta samman sketcher och snabba skämt som såldes till det amerikanska radioprogrammet Funnybirds. Programtiteln betyder ungefär ”konstiga fåglar” eller ”roliga fåglar” och visst flaxade där förbi ett och annat riktigt roligt skämt, även om en nutida lyssnare kan konstatera att programseriens humor inte alltid åldrats med värdighet. Men alla är vi barn i början – så ock Peter Child. Från Funnybirds fortsatte han till BBC-radioprogrammet The Motorway Men (titeln betyder ”motorvägsmännen”), som sändes 1972. Child var en av seriens två manusförfattare.
Från komedi verkar steget vara långt till facklitteratur om finishen på billack, men ett sådant steg togs icke desto mindre av Peter Child. Han skrev tre lackfackböcker samtidigt som han arbetade som både kvalitetskontrollansvarig och förste testförare hos den brittiska biltillverkaren Aston Martin. I presentationstexter om sig själv har Child skrivit att han som biltestare körde fler än 3000 fordon och att han sammanlagt har kört mer än 480 000 mil utan olyckor. Och på tal om det, trafiksäkerhetstips var också en sträng på Childs litterära lyra. Han skrev böckerna Notes for Good Drivers och Notes for Company Drivers (titlarna betyder ungefär ”tips till goda förare” respektive ”tips till företagschaufförer”).

Testade eget bilmärke
Peter Child nöjde sig dock inte med att testköra bilar eller att skriva om hur de skulle köras eller lackeras – han byggde också egna. Under åren 1982-1985 drev han företaget Cygnet Cars Ltd, som tillverkade bilmärket Cygnet (det engelska ordet cygnet betyder ”ung svan”). En av Cygnet-modellerna hette Monaco. Den var en fyrsitsig coupé som med tanke på Childs kännedom om ämnet säkert var snyggt lackerad (men som sanningen att säga ändå var hemskt ful). Modellen Monaco tillverkades i ett tiotal exemplar. Det fanns också en cabrioletversion av Monaco – Cygnetina – samt en retro-inspirerad modell som hette Roadster. Cygnetina och Roadster tillverkades i vardera ett exemplar.
Peter Child är nu pensionerad från sina plikter inom personbilsproduktion och skriver skönlitteratur i stället.
Namnet Cygnet kom senare också att användas av Aston Martin. Svannamnet anknyter inte till någon tidigare tradition av liknande modellnamn hos märket, men så var Cygnet också en helt ny och tämligen oväntad sorts Aston Martin-modell – en tre meter lång lyxmikrobil. Stora och dyra bilar är väl imponerande, men har inte så mycket att tillföra i stadstrafik. Små och dyra bilar, däremot, är vad stadens förare vill ha, tycks Aston Martin ha resonerat. Cygnet var till stora delar samma bil som Toyota iQ, men för att övertyga oss om att det ändå var en äkta Aston Martin gjorde engelsmännen en egen, mycket påkostad inredning och en delvis ny front (vilket förstås innebar att svanungen försågs med märkets vingformade emblem). Trots Aston Martins ansträngningar rådde det delade meningar om huruvida Cygnet var en riktig – och ovanligt billig – Aston Martin eller en dyr Toyota. Det fanns dessutom starka åsikter om bilens utseende. Flera motorskribenter kallade Aston Martins unga svan för en ful ankunge. Särskilt ful var den dock inte. De som klagade på Cygnets utseende jämförde gissningsvis med märkets stora sportbilar, och en sådan jämförelse kan ju knappast utfalla till mikrobilens fördel.

Cygnet på köpet
Det är oklart om det berodde på att konsumenterna ogillade bilens utseende, att de tyckte att det var onödigt att betala tre gånger mer än nödvändigt för en bil som ändå förr eller senare skulle få sina törnar i stadstrafiken eller om det berodde på helt andra saker, men det var i alla fall inte särskilt många mikrobilsköpare som tog Cygnet under sina vingar. Det sägs att Aston Martin slängde in en Cygnet på köpet om kunden beställde en One-77. Men denna trettonmiljonerkronorsbil såldes ju bara i 77 exemplar (därav namnet), så inte heller detta erbjudande förvandlade Cygnet till försäljningssuccé. Mikrobilens svanesång kom 2013, efter mindre än två års tillverkning.

PETER ÖBERG

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Y

Artikel. Vad är YGL?
YGL är förkortningen för yttrandefrihetsgrundlagen, som är en av Sveriges fyra grundlagar.
Grundlagarnas uppgift är att skydda vår demokrati. Därför har de en speciell ställning i rättsordningen och ingen lag får strida mot grundlagarna. Det som också skiljer grundlagarna från andra lagar är att de är svårare att ändra. För att en ändring av grundlag ska kunna ske krävs det att riksdagen fattar två likalydande beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. På så sätt vill motverkas förhastade politiska beslut som kan påverka människors grundläggande fri- och rättigheter. Sedan 1980 finns det också en möjlighet att anordna folkomröstning i en grundlagsfråga efter det att riksdagen tagit ett första beslut. Om en majoritet av de röstande då röstar mot förslaget får riksdagen inte ändra grundlagen. Möjligheten att hålla folkomröstning i en grundlagsfråga har hittills aldrig använts.
Rätten att uttrycka sin åsikt i radio, tv, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten innefattar frihet att söka, ta emot samt sprida åsikter och information. Dock finns det begränsningar i yttrandefriheten såsom brotten förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp, som jag beskrivit i tidigare krönikor som ni finner på www.nywa.nu. I vissa länder är yttrandefriheten mer begränsad och det förekommer censur i medier och våld mot journalister. Sverige hör till ett av världens länder med starkast yttrandefrihet, men denna demokratiska rättighet är inget som ska tas för givet utan det är viktigt att vi alla bevakar och värnar densamma.
Hösten 2020 skedde det tragiska mordet på läraren Samuel Paty i Frankrike. Den 18-årige islamistens motiv ska ha varit att läraren i sin undervisning om yttrandefrihet visat satirtidningen Charlie Hebdos karikatyrer av profeten Mohammed för sina elever. Mordet medförde massiva demonstrationer till stöd för yttrandefriheten i hela Frankrike.