söndag 28 februari

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven V

27 januari, 2021

Artikel. Vad är visselblåsare?
En visselblåsare är i juridiska sammanhang en person som slår larm till massmedier eller kontrollorgan om oegentligheter hos till exempel en myndighet eller ett företag, inte sällan på sin egen arbetsplats. För att yttrandefriheten ska fylla sin funktion i en demokrati är visselblåsaren viktig.
En arbetstagare har ofta information som inte är tillgänglig för allmänheten och det är därför angeläget att han eller hon slår larm om allvarliga missförhållanden så att dessa kan komma fram, åtgärdas eller undanröjas. Studier har visat att arbetstagare som får kännedom om oegentligheter ofta avstår från att slå larm. Skälen till detta kan vara flera, till exempel rädsla för att drabbas av repressalier eller osäkerhet kring vilket skydd arbetstagaren skulle få.
En känd visselblåsare i Sverige är Ingvar Bratt, som år 1985 avslöjade Bofors olagliga vapenaffärer. Till följd av detta uppkom mycket känslor och debatt, vilket sedan ledde till ny svensk lagstiftning om företagshemligheter, den så kallade Lex Bratt.
En annan visselblåsare är Sarah Wägnerts, en undersköterska på ett äldreboende som år 1997 avslöjade missförhållanden inom äldreomsorgen. Efter detta antogs ny lagstiftning, den så kallade Lex Sarah. Lex Sarah reglerar anställdas skyldighet att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden, samt en skyldighet för den ansvariga för verksamheten att utreda och åtgärda felaktigheter.
Vidare kan den tidigare CIA-anställda Edward Snowden nämnas. Han läckte sekretessbelagda dokument som avslöjade ett övervakningsprogram som USA använde för att massbevaka den egna och andra länders befolkning. Vad som gäller för visselblåsare och meddelarfrihet i USA avgörs enligt amerikansk rätt. Med anledning av den före detta presidenten Trumps uttalanden och avstängning från vissa sociala medier förekommer en viktig debatt om yttrandefriheten i en demokrati.

Vad är vedergällning?
Vedergällningsteorin är en äldre, numera obsolet, teori inom straffrätten som innebär att den som begått ett brott ska mötas med samma medel. ”Öga för öga, tand för tand” eller ”Samma lyte han har vållat att en annan fick, skall han själv få” är talesätten som tidigare rättfärdigat ett valt straff utifrån vedergällningsteorin. Det valda straffet motiveras alltså inte med ett preventivt syfte såsom att förebygga brott.
På medeltiden var vedergällningsprincipen straffets absoluta grund. Kyrkans syn på vedergällning var då att det var Gud som gav gärningsmannen ett straff. Om den brottsliga gärningen ansågs mer allvarlig skulle straffet slå hårdare på den brottslige. Vedergällningen syftade dessutom till att avskräcka samhällets invånare från att begå brottsliga gärningar. Straffen verkställdes med grymhet och var en markör på att ett begånget brott skulle leda till allvarliga konsekvenser. Ett annat syfte med vedergällningen var att härskaren kunde demonstrera sin makt när stora folkmassor samlades för att bevittna kroppsstraff och grymma avrättningar.

Vad är villkorlig dom?
Villkorlig dom är en påföljd som domstolen kan döma ut till en individ som begått ett brott, istället för att utdöma ett fängelsestraff. Gärningspersonen underkastas med den villkorliga domen en prövotid utan övervakning under två år. Prövotiden räknas från den dag brottmålsdomen vunnit laga kraft.
Domstolen dömer ut villkorlig dom som påföljd ifall rätten anser att påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter istället för ett fängelsestraff. Domstolen ska också beakta om det saknas särskild anledning att befara att gärningspersonen kommer att fortsätta begå brott.
Den villkorliga domen kan förenas med böter. I de fall den dömda samtycker till det kan även samhällstjänst eller arbete för att begränsa en skada som gärningspersonen orsakat genom brottet utdömas.
Under prövotiden ska gärningspersonen efter förmåga vara skötsam, samt fullgöra eventuell samhällstjänst utifrån Kriminalvårdens arbetsplan. Missköter sig personen under prövotiden kan domstolen, efter begäran från åklagare, meddela föreskrift om skadestånd, meddela en varning till gärningspersonen eller bestämma en annan påföljd för brottet, till exempel fängelse.
År 2018 dömdes en man för bokföringsbrott till villkorlig dom och samhällstjänst. Om fängelse hade valts som påföljd hade mannen istället fått fängelse i tre månader. Mannen kallades till möte hos Frivården men inställde sig inte. Mannen ringde upp och förklarade att han var på Cypern, där han arbetade och att han skulle undersöka möjligheten att resa till Sverige för att fullgöra samhällstjänsten. Mannen hörde aldrig mer av sig, trots att Frivården försökte kontakta honom flera gånger. På grund av detta förde åklagaren talan om att undanröja den villkorliga domen. Domstolen ansåg misskötsamheten vara för stor för att enbart meddela en varning och beslutade därför att undanröja den villkorliga domen. Istället fick mannen fängelse i tre månader.

Jag avslutar med några kloka ord från Thomas Edison, som uppfann glödlampan. ”Jag har inte misslyckats. Jag har hittat 10 000 sätt som inte fungerar.”

ADVOKAT AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Y

Artikel. Vad är YGL?
YGL är förkortningen för yttrandefrihetsgrundlagen, som är en av Sveriges fyra grundlagar.
Grundlagarnas uppgift är att skydda vår demokrati. Därför har de en speciell ställning i rättsordningen och ingen lag får strida mot grundlagarna. Det som också skiljer grundlagarna från andra lagar är att de är svårare att ändra. För att en ändring av grundlag ska kunna ske krävs det att riksdagen fattar två likalydande beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. På så sätt vill motverkas förhastade politiska beslut som kan påverka människors grundläggande fri- och rättigheter. Sedan 1980 finns det också en möjlighet att anordna folkomröstning i en grundlagsfråga efter det att riksdagen tagit ett första beslut. Om en majoritet av de röstande då röstar mot förslaget får riksdagen inte ändra grundlagen. Möjligheten att hålla folkomröstning i en grundlagsfråga har hittills aldrig använts.
Rätten att uttrycka sin åsikt i radio, tv, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten innefattar frihet att söka, ta emot samt sprida åsikter och information. Dock finns det begränsningar i yttrandefriheten såsom brotten förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp, som jag beskrivit i tidigare krönikor som ni finner på www.nywa.nu. I vissa länder är yttrandefriheten mer begränsad och det förekommer censur i medier och våld mot journalister. Sverige hör till ett av världens länder med starkast yttrandefrihet, men denna demokratiska rättighet är inget som ska tas för givet utan det är viktigt att vi alla bevakar och värnar densamma.
Hösten 2020 skedde det tragiska mordet på läraren Samuel Paty i Frankrike. Den 18-årige islamistens motiv ska ha varit att läraren i sin undervisning om yttrandefrihet visat satirtidningen Charlie Hebdos karikatyrer av profeten Mohammed för sina elever. Mordet medförde massiva demonstrationer till stöd för yttrandefriheten i hela Frankrike.