söndag 28 februari
Saker man mår bra av att göra, och saker man mår dåligt av att inte göra
Illustration: Maria Wall

Saker man mår bra av att göra, och saker man mår dåligt av att inte göra

20 januari, 2021

Krönika. Jag är väl ingen uttalad vanemänniska, även om jag har ett antal vanor jag håller mig med, som ledstång genom vardagarna. Och även om de blivit fler, tydligare och mycket viktigare med åren skulle jag fortfarande hävda att jag kontrollerar dem, inte tvärtom.

De går hursomhelst att dela upp i två kategorier :
A. sånt jag mår bra av att göra
B. sånt som jag mår dåligt om jag inte gör.
Ofta delar de här två klasserna på en hel del aktiviteter, och ibland vet man inte riktigt själv var de huvudsakligen hör hemma, men jag ska självklart försöka mig på en uppriktig redogörelse här för de två.
Morgon: det första som händer är en snabb morgontoalett, så klart. Den innefattar min medicin, ansiktstvätt, ansiktskräm, damage control på håret följt av tandborstning under tiden jag sittande ”kastar vatten”.
Det här mår jag dåligt om jag inte får göra, så det första på morgonen faller alltså under kategori B.
Men, den här proceduren är mest ett förspel för inslag nummer två, oavsett om det är vardag eller helgdag – den första kaffekoppen.
Efter morgontoaletten kilar jag därför ner till köket, fortfarande bara i kalsongerna, och laddar mockamastern, med en ritual som jag förfinat till perfektion. De 120 sekunder som det sen tar för kaffeapparaten att färdigställa fyra koppar java spenderar jag med att plocka bort gårdagens tepåsar från vasken, ställa in disk i diskmaskinen och torka rent på diskbänk och spis.
Det här får mig att må ännu lite bättre, men möjligtvis kan det också vara en kategori B? Att jag mår dåligt om jag inte gör det – att jag riskerar att tänka på hur söligt och stökigt det är i köket, när jag vill ligga och njuta i sängen.
För dit bär det alltså.
Jag brukar också hinna en sväng förbi spegeln i hallen, för att kika om jag kanske inte ser lite tränad ut ändå, innan jag tar en kopp kaffe, precis innan det slutat droppa.
Anledningen till att jag inte bär en morgonrock, till exempel beror främst på två saker.
1. att jag inte har nån, och
2. att jag tycker det är förtvivlat mysigt att komma tillbaka till den fortfarande varma sängen om jag tvingas trippa runt och frysa lite först.
Här väntar nu Wordfeud, Facebook, Instagram och gärna nån slags ljudbok – ifall det är en helgdag vi talar om. Under veckodagar blir det nyheter, mejl, Messenger, Slack och Trello och alla andra kanaler vi använder för att kommunicera i jobbet.
Kaffet med kaffemjölken ackompanjeras av en låtsassnus från Onico. Pepparmint är den enda smaken som går att stå ut med av de tobaks- och nikotinfria påsarna – men de är å andra sidan så nära the real deal att det troligtvis är nåt annat farligt fel på dem.
Precis när allt närmar sig fulländning händer vanligtvis en av två saker:
1. kaffet har lyckats bli lite kallt, eller åtminstone skulle jag må ännu lite bättre om det var lite varmare. Eller
2. kaffet är helt enkelt slut, och jag vill verkligen ha den här stunden igen.
Denna realitet tvingar mig tillbaka till köket igen, även denna vända i samma kläder. Jag värmer kaffet i mikron eftersom jag mår mycket bättre om jag slår av bryggaren så fort den har bryggt kaffet. Eller för att vara ärlig; jag mår INTE bra av att bryggaren står på, på obestämd framtid. Under tiden mikrovågsugnen gör sitt jobb tar jag ett första frukost-snack. En banan.
Om det är vardag är bananen den enda frukost jag käkar, men är det helg så väntar bacon och äggröra och toast-bröd om ytterligare kanske 30 minuter, och den gången då iförd några slags kläder – vanskligt att säga vad dock i Corona-tider, där jag lyckats uppfinna en ny stil som utgår från basplaggen tjocksockor, super-underställ och tennisshorts.
Oavsett så återvänder jag en andra gång till sängen – nu post-banan – och gör om ritualen med kaffe och Onico. Här mår jag bra om jag lyckas svara på alla mina Wordfeud-matcher, innan jag klär på mig. Så många vanor, fler än jag misstänkte faktiskt, och klockan är inte ens 09.00.
Hur kunde det bli så här, och vad viktigare: Vart ska detta sluta?

Benny: Hur lyckas du ”ta dagen som den kommer”, som värsta Baloo? Vad är knepet för att inte fastna i rutiner och förväntningar? Hur håller man sinnet öppet?

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Y

Artikel. Vad är YGL?
YGL är förkortningen för yttrandefrihetsgrundlagen, som är en av Sveriges fyra grundlagar.
Grundlagarnas uppgift är att skydda vår demokrati. Därför har de en speciell ställning i rättsordningen och ingen lag får strida mot grundlagarna. Det som också skiljer grundlagarna från andra lagar är att de är svårare att ändra. För att en ändring av grundlag ska kunna ske krävs det att riksdagen fattar två likalydande beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. På så sätt vill motverkas förhastade politiska beslut som kan påverka människors grundläggande fri- och rättigheter. Sedan 1980 finns det också en möjlighet att anordna folkomröstning i en grundlagsfråga efter det att riksdagen tagit ett första beslut. Om en majoritet av de röstande då röstar mot förslaget får riksdagen inte ändra grundlagen. Möjligheten att hålla folkomröstning i en grundlagsfråga har hittills aldrig använts.
Rätten att uttrycka sin åsikt i radio, tv, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten innefattar frihet att söka, ta emot samt sprida åsikter och information. Dock finns det begränsningar i yttrandefriheten såsom brotten förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp, som jag beskrivit i tidigare krönikor som ni finner på www.nywa.nu. I vissa länder är yttrandefriheten mer begränsad och det förekommer censur i medier och våld mot journalister. Sverige hör till ett av världens länder med starkast yttrandefrihet, men denna demokratiska rättighet är inget som ska tas för givet utan det är viktigt att vi alla bevakar och värnar densamma.
Hösten 2020 skedde det tragiska mordet på läraren Samuel Paty i Frankrike. Den 18-årige islamistens motiv ska ha varit att läraren i sin undervisning om yttrandefrihet visat satirtidningen Charlie Hebdos karikatyrer av profeten Mohammed för sina elever. Mordet medförde massiva demonstrationer till stöd för yttrandefriheten i hela Frankrike.