Fördelar och nackdelar med Umeås stadsdelar
Artikel. Vad utmärker Umeås olika stadsdelar? Hur trivs umeborna? Hur kan Umeå bli bättre? Detta och mycket mer kan man läsa om i Umeå kommuns nya rapport ”Umeås stadsdelar – så står det till”.
– Det är tydligt att umeborna är stolta över sina stadsdelar, säger Pernilla Helmersson, samhällsplanerare på Umeå kommun.
I den nya rapporten ”Umeås stadsdelar – så står det till” tar Umeå kommun ett helhetsgrepp på Umeås stadsdelar och invånarnas synpunkter gällande dessa. I rapporten hittar man fakta och statistik om stadsdelarna, gällande till exempel bostadsformer, sociala faktorer, trafik och service, men också synpunkter och önskemål från invånarna.
Rapporten fokuserar på de mer centrala områdena och har sitt ursprung i stadsdialogen som genomfördes 2019 där över 2000 umebor deltog. En som varit med och tagit fram rapporten är Pernilla Helmersson, samhällsplanerare på Umeå kommun, som berättar att man förutom material från stadsdialogen haft tillgång till resultat från en enkät från Umeå universitet om socialt kapital som 7000 umebor svarat på. Dessutom har man samarbetat med Dragonskolan där unga intervjuats av andra unga om sina livsmiljöer. Syftet har varit att få en helhetsbild av stadsdelarna och umebornas åsikter om dessa, och därmed skapa förbättrade möjligheter att planera och bygga en socialt sammanhängande stad.
– Det hela började med en stor dialog för Umeås landsbygd för två år sedan, och den modellen ville vi ta till staden, förklarar Pernilla. Vi vill att man ska tänka om sina stadsdelar som man gör i en by – där alla hjälps åt. Vi sökte upp folk där de är och besökte stadsdelarna – detta var innan covid – och fick till många fina samtal om favoritplatser, men också vad man saknar. Vi har fått synpunkter från folk med lokalkunskap och ställt frågor om trivsamma och icke trivsamma platser.
– Staden förtätas och vi vill att det ska bli så bra som det nånsin kan, fortsätter hon. Vem bor här? Hur mår man? Vi har tagit fram materialet tillsammans med en bredd av kommunens verksamheter, det blev tydligt hur bra vi är när vi jobbar tillsammans på det här sättet.
Boende och besökare
Överlag är umeborna positivt inställda till staden, inte minst till de egna bostads- och närområdena, visar rapporten.
– Det är väldigt tydligt hur stolta umeborna är över sina stadsdelar, grönområden och parker, säger Pernilla.
Umeå är den enda staden i Sverige i denna storlek utan vad som kallas utsatta områden, och vad gäller de områden i staden som har ett sämre rykte är den negativa bilden ofta överdriven, detta enligt de som själva bor i dessa områden.
– Vi ser att svaren skiljer sig åt mellan de som är boende i ett område och de som är utomstående. Vi kan också se att en plats kan vara trivsam och otrivsam beroende på vilken tid man rör sig där. Många säger att det är synd att deras stadsdel har ett sådant rykte. Men visst finns det otrivsamma platser och saker som kan bli bättre. Vi ser den här rapporten som en skattkista att ösa ur när vi gör något i ett område. Kommunen kan ta ansvar för vissa saker, fastighetsägare och andra aktörer för andra saker.
Man finner i rapporten en hel del intressanta fakta och områden som sticker ut på olika punkter, till exempel vad gäller boendeformer och åldersfördelning. Man kan också läsa om – och få tips på – platser som uppskattas av invånarna, som Rödberget som visade sig vara oväntat populärt hos de boende på Västerslätt och Rödäng.
– Det är en pärla som många kanske inte vet om, säger Pernilla. Och det gav oss tankar om att vi borde sträva efter att utveckla entréerna till Rödberget.
Stadens delar hör ihop
Någon liknande rapport med samma helhetsgrepp av en hel stad har de inte hittat. Det finns rapporter med fokus på social hållbarhet på andra håll men i regel tas de fram när ett nytt område ska utvecklas eller ett äldre upprustas.
– Men forskningen kring social hållbarhet betonar allt mer ett hela staden-perspektiv. Att olika delar av staden har bra kopplingar till varandra är till exempel väldigt viktigt, och därför valde vi att inkludera alla stadsdelar samtidigt. Det centrala är att hålla ihop staden socialt.
– Det handlar om att staden förändras, fortsätter hon. Det kan vara jobbigt när det byggs, men vi vill få till det så bra som möjligt, att det blir tillägg som kompletterar, så att säga. Det handlar också om olika boendeformer så att vi kan få till en bra blandning. Kommunen har länge jobbat med blandning och Umeå är en stor stad utan utsatta områden – det är ett stort fokus på att det är så vi ska utvecklas. Vi tror att det här underlaget blir till stor hjälp att fortsätta utveckla den goda staden och de goda livsmiljöerna.
Pernillas förhoppning är att inte bara kommunen, byggaktörer och näringsliv ska ha användning av rapporten, utan också att invånarna ska upptäcka den.
– Vi hoppas att materialet ska vara intressant för alla. Det är en sån bredd på det, och vi är superglada för alla som har delat med sig.
Rapporten finns att läsa på Umeå kommuns hemsida, www.umea.se/stadsdelar.
PETER ÖBERG
