söndag 28 februari
Med minibuss in i framtiden

Med minibuss in i framtiden

13 januari, 2021

Artikel. Bil & Bostad tar denna vecka en titt på minibussar från förr och i framtiden. Minibussen är en biltyp som inte gjort mycket väsen av sig under senare år, men de finns kvar, och nya modeller är på gång.

När Renault Espace kom 1984 slog den an en sträng hos många. Det var en ny sorts bil, med personbilens egenskaper men också med rikliga utrymmen och möjlighet att frakta runt stora mängder familjemedlemmar. Förvisso hade det funnits bilar med liknande egenskaper redan innan Espace, men det var med den som minibuss som biltyp etablerades.
En minibuss är helt enkelt en personbil med drag av en liten buss och med plats för fler personer än de (normalt) fem som får plats i en vanlig personbil. Ofta har den tre sätesrader och ibland har den skjutdörrar. Bilmodellen är nära släkt med en skåpbil eller van, men inriktad på transport av människor, inte varor, främst. Biltypen kallas på engelska också just people carrier (”folkfraktare”).

Nya tider och begrepp
Under 2000-talet har det hänt mycket inom bilvärlden. Karossformer och biltyper och skillnaderna mellan dessa har luckrats upp. De högbyggda suvarna har fått sitt genombrott och de traditionella minibussarna har blivit färre – istället för regelrätta minibussmodeller har vi sett förhöjda versioner av vanliga personbilar, samtidigt som större suvar med plats för tre sätesrader dykt upp.
Förutom suv (sport utility vehicle) har vi också fått bekanta oss med begreppen MPV (multi-purpose vehicle, ungefär ”fordon med många användningsområden” på svenska) och crossover. MPV är ett begrepp och en fordonstyp som inbegriper allehanda bilar som är snäppet mer högbyggda eller praktiskt inriktade än de traditionella personbilarna och innefattar såväl de nyare mindre MPV:erna som de traditionella, större minibussarna. Med crossover (”korsning”, ”blandning”) menas ett fordon som kombinerar två eller fler fordonstyper, ofta traditionell personbil och suv.
Den klassiska, lite större minibussen har alltså fått konkurrens av andra biltyper, men många bilmärken har fortfarande minibussar i sortimentet. Dessa, och nya modeller som Volkswagens el-folkabuss ID. Buzz, visar att minibussen fortfarande kan leverera – både bildligt och bokstavligt talat.

PETER ÖBERG

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Y

Artikel. Vad är YGL?
YGL är förkortningen för yttrandefrihetsgrundlagen, som är en av Sveriges fyra grundlagar.
Grundlagarnas uppgift är att skydda vår demokrati. Därför har de en speciell ställning i rättsordningen och ingen lag får strida mot grundlagarna. Det som också skiljer grundlagarna från andra lagar är att de är svårare att ändra. För att en ändring av grundlag ska kunna ske krävs det att riksdagen fattar två likalydande beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. På så sätt vill motverkas förhastade politiska beslut som kan påverka människors grundläggande fri- och rättigheter. Sedan 1980 finns det också en möjlighet att anordna folkomröstning i en grundlagsfråga efter det att riksdagen tagit ett första beslut. Om en majoritet av de röstande då röstar mot förslaget får riksdagen inte ändra grundlagen. Möjligheten att hålla folkomröstning i en grundlagsfråga har hittills aldrig använts.
Rätten att uttrycka sin åsikt i radio, tv, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten innefattar frihet att söka, ta emot samt sprida åsikter och information. Dock finns det begränsningar i yttrandefriheten såsom brotten förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp, som jag beskrivit i tidigare krönikor som ni finner på www.nywa.nu. I vissa länder är yttrandefriheten mer begränsad och det förekommer censur i medier och våld mot journalister. Sverige hör till ett av världens länder med starkast yttrandefrihet, men denna demokratiska rättighet är inget som ska tas för givet utan det är viktigt att vi alla bevakar och värnar densamma.
Hösten 2020 skedde det tragiska mordet på läraren Samuel Paty i Frankrike. Den 18-årige islamistens motiv ska ha varit att läraren i sin undervisning om yttrandefrihet visat satirtidningen Charlie Hebdos karikatyrer av profeten Mohammed för sina elever. Mordet medförde massiva demonstrationer till stöd för yttrandefriheten i hela Frankrike.