söndag 13 juni
Med minibuss in i framtiden

Med minibuss in i framtiden

13 januari, 2021

Artikel. Bil & Bostad tar denna vecka en titt på minibussar från förr och i framtiden. Minibussen är en biltyp som inte gjort mycket väsen av sig under senare år, men de finns kvar, och nya modeller är på gång.

När Renault Espace kom 1984 slog den an en sträng hos många. Det var en ny sorts bil, med personbilens egenskaper men också med rikliga utrymmen och möjlighet att frakta runt stora mängder familjemedlemmar. Förvisso hade det funnits bilar med liknande egenskaper redan innan Espace, men det var med den som minibuss som biltyp etablerades.
En minibuss är helt enkelt en personbil med drag av en liten buss och med plats för fler personer än de (normalt) fem som får plats i en vanlig personbil. Ofta har den tre sätesrader och ibland har den skjutdörrar. Bilmodellen är nära släkt med en skåpbil eller van, men inriktad på transport av människor, inte varor, främst. Biltypen kallas på engelska också just people carrier (”folkfraktare”).

Nya tider och begrepp
Under 2000-talet har det hänt mycket inom bilvärlden. Karossformer och biltyper och skillnaderna mellan dessa har luckrats upp. De högbyggda suvarna har fått sitt genombrott och de traditionella minibussarna har blivit färre – istället för regelrätta minibussmodeller har vi sett förhöjda versioner av vanliga personbilar, samtidigt som större suvar med plats för tre sätesrader dykt upp.
Förutom suv (sport utility vehicle) har vi också fått bekanta oss med begreppen MPV (multi-purpose vehicle, ungefär ”fordon med många användningsområden” på svenska) och crossover. MPV är ett begrepp och en fordonstyp som inbegriper allehanda bilar som är snäppet mer högbyggda eller praktiskt inriktade än de traditionella personbilarna och innefattar såväl de nyare mindre MPV:erna som de traditionella, större minibussarna. Med crossover (”korsning”, ”blandning”) menas ett fordon som kombinerar två eller fler fordonstyper, ofta traditionell personbil och suv.
Den klassiska, lite större minibussen har alltså fått konkurrens av andra biltyper, men många bilmärken har fortfarande minibussar i sortimentet. Dessa, och nya modeller som Volkswagens el-folkabuss ID. Buzz, visar att minibussen fortfarande kan leverera – både bildligt och bokstavligt talat.

PETER ÖBERG

Läs mer

Advokaten Agneta: Om advokat

Artikel. I tidigare krönikor om juridiska ord på bokstaven A har jag skrivit om arrende, arrendenämnd, avstyckning, avtal, anbud, accept och ackord som du finner på
www.nywa.se och på www.bilobostad.se. Nedan behandlas advokat.
Vad är skillnaden mellan en jurist och en advokat? Jag får ofta frågan om vad det är för skillnad mellan en jurist och en advokat. I Sverige, och i andra rättsstater, har advokater av lagstiftaren erhållit en särställning och ett särskilt ansvar.
Endast den som är medlem i Advokatsamfundet får kalla sig advokat eftersom advokat är en i lag skyddad titel. Sveriges Advokatsamfund bildades år 1887 och fick officiell status år 1948 när den nya rättegångsbalken trädde i kraft.
En jurist är till skillnad från en advokat inte en skyddad titel. Det innebär att en person inte behöver ha en juristexamen från universitet för att kalla sig jurist. Till exempel kan en person ha läst lite juridik och själv kalla sig jurist. Det finns heller inte något krav för jurister att följa de etiska reglerna om god advokatsed, som det gör för advokater.
För att bli advokat behöver du en juristexamen från universitetet. Därefter krävs minst tre års praktiskt kvalificerat arbete som biträdande jurist vid advokatbyrå. Numera måste alla som vill bli advokat genomgå en särskild utbildning som avslutas med en examination. Om du klarar provet får du en advokatexamen. Efter det ansöker du om inträde i Advokatsamfundet. Därefter prövar Advokatsamfundets styrelse, förutom de formella kraven, om du har ordnad ekonomi, är redbar och i övrigt bedöms som lämplig för advokatverksamhet. Om du uppfyller lämplighetskraven kan du antas som ledamot av Advokatsamfundet och får därefter använda titeln advokat.
Vad finns det då för särskilda regler för advokater? Av rättegångsbalken framgår att en advokat ska iaktta god advokatsed. Principen grundar sig på ett antal etiska regler som anses grundläggande i rollen som advokat. Advokatsamfundet har vägledande regler som närmare förklarar vad det innebär att iaktta god advokatsed. Dessa regler anger bland annat att en advokat ska vara oberoende, lojal, upprätthålla tystnadsplikt och undvika intressekonflikter (jäv). Att advokaten ska vara oberoende innebär att advokaten ska stå fri mot andra intressen såsom statens, men även i förhållande till klienten och andra.
En annan viktig regel för en advokat är lojalitetsplikten mot klienten. Advokaten ska iaktta sin klients intresse på bästa sätt och efter bästa förmåga. Det innebär att varken eget obehag eller utomstående personers åsikter eller intressen får påverka advokaten. Här ska dock nämnas att en advokat aldrig får främja orätt, vilket innebär att en advokat inte får medverka till brott eller på annat sätt främja klientens intresse på ett otillbörligt sätt.
Advokaten har en absolut tystnadsplikt. Det klienten säger till sin advokat råder det sekretess över. Advokatsekretessen är skyddad i lag och advokater kan normalt inte vittna i rättegång om uppgifter som anförtrotts advokaten.
En advokat är även skyldig att undvika intressekonflikter. Advokaten är förhindrad att ta på sig uppdrag där det redan finns eller finns en beaktansvärd risk för att jäv kan uppkomma. Vidare kan en advokat till exempel inte biträda två parter som har motstridiga intressen. En advokat kan inte heller åta sig ett uppdrag där advokaten själv eller närstående till advokaten har intressen som strider mot klientens intressen. I sådana fall måste advokaten tacka nej respektive avsäga sig uppdraget.
Högsta domstolen bedömde i NJA 2020 s. 465 en fråga om intressekonflikt. Advokaten var offentlig försvarare för en tilltalad i ett mål i hovrätten där det även fanns en målsägande. I ett annat mål var advokaten målsägandebiträde åt samma målsägande som målet där advokaten var offentlig försvarare. Högsta domstolen konstaterade att det var fråga om en intressekonflikt.
Det finns flera andra regler om god advokatsed som har gemensamt att de syftar till att klientens ärende handläggs professionellt. Om en advokat bryter mot någon av reglerna kan Advokatsamfundet besluta om olika typer av disciplinära påföljder såsom erinran, varning eller straffavgift. Vid grova överträdelser kan advokaten uteslutas ur Advokatsamfundet, varvid personen inte längre får kalla sig advokat.
De flesta av Sveriges 6 000 advokater tar sitt uppdrag på mycket stort allvar, följer reglerna om god advokatsed samt tillvaratar klientens intressen och bästa.