söndag 28 februari

Advokaten Agneta: Om bevis när köparen inte fått en betald vara

13 januari, 2021

Artikel. Hej Agneta!
Jag var nyligen i Stockholm och besökte då en klockaffär där jag hittade en begagnad klocka som fångade mitt intresse så pass mycket att jag direkt slog till och köpte klockan. Eftersom klockan behövde nya batterier kom vi överens om att jag skulle lämna kvar klockan i affären så skulle de byta batterier. Jag betalade klockan och fick ett kvitto på betalningen. Efter ett par dagar åkte jag tillbaka till affären för att höra vad som hänt. Döm om min förvåning när de påstod att de inte hade min klocka kvar i affären och att jag redan fått den utlämnad. Trots att jag uppvisade mitt kvitto vägrade affären att ersätta mig för den försvunna klockan. Jag undrar nu om det är affären som ska bevisa att de lämnat ut klockan eller om det är jag som måste bevisa att jag inte fått klockan?
Med vänlig hälsning,
Sten

Hej,
Tack för din fråga, som min kollega advokaten Josef Angerbjörn biträtt mig med att besvara. Din fråga gäller vem som ska bevisa att en betald vara har överlämnats av säljaren till köparen.
Vid tvist i domstol gäller allmänt att om parterna är oense om en viss omständighet, så ligger det på part att lägga fram tillräcklig bevisning för att styrka det som denne påstår. Bevisbördans placering anger vem av parterna som har denna skyldighet, med andra ord vem av parterna som får bära nackdelen av att en viss omständighet inte bevisas, till exempel frågan om du fått klockan.
Eftersom det i ditt fall är fråga om ett konsumentköp är konsumentköplagen tillämplig, men den innehåller dock inte några bestämmelser om bevisbörda och beviskrav i fråga om avlämnande av varor. Av konsumentköplagen framgår det endast att säljaren inte är skyldig att lämna ut varan förrän den har betalats, såvida inte köparen fått kredit. Samtidigt är köparen inte skyldig att betala varan förrän den tillhandahålls denne, om inte annat har avtalats.
Huvudregeln är alltså att parternas prestationer ska utväxlas samtidigt. Detta är en grundläggande regel som brukar kallas för samtidighetsprincipen, det vill säga Zug um Zug som jag tidigare skrivit om i en tidigare krönika, som du finner på www.nywa.nu ”Om juridiska begrepp på bokstaven Z”.
Till följd av avtal eller sedvänja kan dock annat än samtidighetsprincipen gälla. Butiksköp sker vanligtvis utan att det upprättas något mottagningsbevis eller någon annan liknande handling rörande överlämnandet av varan. Det är i stället en utgångspunkt – och en följd av samtidighetsprincipen – att köparen inte betalar varan utan att samtidigt få den, till exempel klockan eller bilen.
Högsta domstolen har 2018 avgjort ett mål med liknande omständigheter som ditt. En person hade köpt smycken i en butik, betalat för smyckena och erhållit ett kvitto. Köparen hävdade att han kommit överens med säljaren om att de försålda smyckena skulle vara kvar i butiken för att rengöras och repareras samt att de därför aldrig överlämnades till honom. Säljaren bestred att det träffats en sådan överenskommelse och hävdade att smyckena överlämnades till köparen i samband med köpet.
Högsta domstolen uttalade bland annat följande. Vid butiksköp och andra köp där parternas prestationer normalt utväxlas samtidigt utgör motpartens infriande av sin prestationsskyldighet ett mycket starkt bevis för att den egna prestationsskyldigheten har fullgjorts. Köparens betalning är i sådana fall i praktiken en bekräftelse på att han eller hon har fått varan. Säljarens överlämnande av varan är på motsvarande sätt i allmänhet en bekräftelse på att varan har betalats.
För en säljare föreligger därför i normalfallet knappast något behov att säkra bevisning om att köparen har tagit emot varan, även om bevisbördan för ett överlämnande ligger på honom eller henne. Säljaren får nämligen i regel anses ha uppfyllt bevisbördan, om det står klart att köparen vid butiksköp eller andra typiska samtidighetsfall har erlagt betalning. För en köpare innebär detta att om han eller hon betalar utan att få varan så bör köparen begära en skriftlig bekräftelse på rätten att senare få varan. Ett vanligt kvitto är ett bevis på betalningen, men inte på rätten att senare få leverans av varan.
I rättsfallet förklarade Högsta domstolen även att om en köpare påstår att en vara efter betalning lämnats kvar hos en säljare för åtgärd har köparen bevisbördan för att han eller hon har lämnat kvar den hos säljaren. I rättsfallet ansågs därför köparen ha bevisbördan för sitt påstående att det i samband med köpet träffades en överenskommelse om att smyckena skulle lämnas kvar i butiken. Köparen ansågs inte ha bevisat påståendet.
Sammanfattningsvis innebär rättsfallet att du som betalat för klockan och lämnat kvar den hos säljaren har bevisbördan för ditt påstående att ni kommit överens om att du skulle lämna kvar klockan i affären. Enbart kvitto på att du betalat för klockan bevisar tyvärr inte detta. I framtiden, om du lämnar en sak för reparation eller annan åtgärd bör du be att få skriftlig handling som bevisar rätten till din vara.

Jag önskar Er alla en god fortsättning på det nya året och avslutar med ett citat från poeten T.S. Eliot, vars verk ligger till grund för musikalen Cats. ”Förra årets ord tillhör förra årets språk och nästa års ord väntar en ny röst. Att göra ett slut är att göra en början.”

ADVOKAT AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Y

Artikel. Vad är YGL?
YGL är förkortningen för yttrandefrihetsgrundlagen, som är en av Sveriges fyra grundlagar.
Grundlagarnas uppgift är att skydda vår demokrati. Därför har de en speciell ställning i rättsordningen och ingen lag får strida mot grundlagarna. Det som också skiljer grundlagarna från andra lagar är att de är svårare att ändra. För att en ändring av grundlag ska kunna ske krävs det att riksdagen fattar två likalydande beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. På så sätt vill motverkas förhastade politiska beslut som kan påverka människors grundläggande fri- och rättigheter. Sedan 1980 finns det också en möjlighet att anordna folkomröstning i en grundlagsfråga efter det att riksdagen tagit ett första beslut. Om en majoritet av de röstande då röstar mot förslaget får riksdagen inte ändra grundlagen. Möjligheten att hålla folkomröstning i en grundlagsfråga har hittills aldrig använts.
Rätten att uttrycka sin åsikt i radio, tv, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten innefattar frihet att söka, ta emot samt sprida åsikter och information. Dock finns det begränsningar i yttrandefriheten såsom brotten förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp, som jag beskrivit i tidigare krönikor som ni finner på www.nywa.nu. I vissa länder är yttrandefriheten mer begränsad och det förekommer censur i medier och våld mot journalister. Sverige hör till ett av världens länder med starkast yttrandefrihet, men denna demokratiska rättighet är inget som ska tas för givet utan det är viktigt att vi alla bevakar och värnar densamma.
Hösten 2020 skedde det tragiska mordet på läraren Samuel Paty i Frankrike. Den 18-årige islamistens motiv ska ha varit att läraren i sin undervisning om yttrandefrihet visat satirtidningen Charlie Hebdos karikatyrer av profeten Mohammed för sina elever. Mordet medförde massiva demonstrationer till stöd för yttrandefriheten i hela Frankrike.