söndag 13 juni

Advokaten Agneta: Om pris på inbytesbil vid bilköp

30 december, 2020

Artikel. Hej Agneta!
Jag har en fråga om avtal vid köp av bil från en bilhandlare. Nyligen träffade jag som privatperson ett avtal om köp av ny bil, som ska levereras om två månader. Vidare bestämde vi att bilhandlaren ska köpa min fem år gamla bil för ett pris om 140 000 kr, under förutsättning att bilen är i normalt skick och högst gått 15 000 mil. Därefter har jag servat och lagat de mindre saker som var felaktiga på min bil som är i mycket gott skick. Vad gäller om bilhandlaren, vid bytestillfället i februari, säger att han inte står fast vid sitt pris på inbytesbilen?
Med vänlig hälsning,
Sofie

Hej Sofie,
Tack för din fråga. Det korta svaret – utan att känna till de närmare omständigheterna i ditt fall – blir som ofta inom juridiken, att svaret beror på en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Eftersom du och bilhandlaren har ingått ett avtal om bilhandlarens köp av din bil så föreligger det ett avtal om köp mellan er. När du säljer inbytesbilen till en bilhandlare är det köplagen och inte konsumentköplagen som är tillämplig. När ett avtal föreligger är parterna bundna av avtalet. Avtalet ska alltså hållas, vilket på latin uttrycks genom den kända frasen pacta sunt servanda.
Nästa fråga är då vilket innehåll som ni kom överens om rörande inbytesbilen. Avtalsinnehållet styr avtalet och är det som ni är bundna av. Är det ett muntligt avtal kan det vara svårt att bevisa avtalets innehåll, särskilt om parterna har olika uppfattningar. Därför bör avtal vara skriftliga.
Svaret på din fråga beror på vad ni kom överens om i avtalet. Bilhandlaren kan till exempel ha villkorat priset med olika förutsättningar, såsom att du samtidigt köper en ny bil. Många bilhandlare har standardvillkor för vad som gäller vid köp av inbytesbilar. Av din fråga framgår att en förutsättning för priset på inbytesbilen verkar vara att bilen ska vara i normalt skick.
Ytterligare en fråga är om bilhandlaren är medlem i Motorbranschens Riksförbund (MRF). Konsumentverket har år 2014 ingått en överenskommelse med MRF om leveransvillkor vid köp eller försäljning av bil från bilhandlare som är medlem i MRF. Som köpare är det en extra trygghet att köpa en bil av en bilhandlare som är ansluten till MRF.
I MRF:s leveransvillkor finns även villkor för vad som gäller när du säljer en inbytesbil. Av villkoren framgår att du som säljare av inbytesbilen bland annat ska försäkra att inbytesbilen inte har något känt allvarligt fel, att du är ägare till bilen samt att inbytesbilen ska levereras i samma skick och med samma utrustning som när den värderades. Bilhandlaren kan kräva en omvärdering om inbytesbilen är i påtagligt annorlunda skick eller har gått fler mil än vad som avtalats. Omvärdering gäller dock inte om det är en förändrad körsträcka som understiger 200 mil jämfört med när bilen värderades.
Du ansvarar för att inbytesbilen är i samma skick som ni kom överens om och att bilen inte har några fel som du vet om och inte har upplyst om. Under förutsättning att du uppfyllt alla villkor i ert avtal, måste bilhandlaren stå fast vid sitt pris och kan inte ensidigt utan skäl ändra det överenskomna priset. Om bilhandlaren inte håller priset som överenskommits i avtalet har ett avtalsbrott begåtts och du kan då kräva fullgörelse av köpet till avtalat pris eller häva köpet och eventuellt ha rätt till skadestånd.
Allmänna reklamationsnämnden (ARN) lämnade år 2007 en rekommendation i ett fall som avsåg tolkning av ett avtalsvillkor rörande värdering av en inbytesbil i samband med ett bilköp. Det omstridda avtalsvillkoret rörde rätten till omvärdering av priset för inbytesbilen. Frågan var om bilen var i påtagligt annorlunda skick på grund av att den, vid avtalets ingående, uppskattade körsträckan hade överskridits vid tidpunkten för inbytet. På den planerade leveransdagen hade inbytesbilen gått cirka 300 mil mer än uppskattningen och bilhandlaren hade därför, i enlighet med villkoren i avtalet, sänkt priset på inbytesbilen. Tvist uppstod om hur mycket priset skulle sänkas. Enligt ARN var villkoret om inbytesbilar i avtalsvillkoren något oklart formulerat. En allmän princip inom avtalsrätten är att oklarheter i avtal ska tolkas på det sätt som är förmånligast för den part som inte har utformat avtalet. ARN valde därför att tolka avtalet på det sätt som var förmånligast för konsumenten och kom därför fram till att priset på inbytesbilen endast borde ha satts ner med 1100 kr och inte med 15 000 kr.
Sammanfattningsvis beror svaret på din fråga på omständigheterna i ditt enskilda fall rörande avtalets innehåll, som förhoppningsvis är skriftligt och har ingåtts med en bilhandlare som följer MRF:s leveransvillkor för personbilar. Läs alltid noga igenom avtalet innan du skriver under, oavsett om det är bil eller annat större inköp.

I år blev det ingen vanlig jul och på grund av corona var det kanske ovanligt många som var ensamma. Jag avslutar därför veckans artikel med ett citat från den norska journalisten Margrethe Holt. ”Det måste vara en mänsklig rättighet att tycka att det är fint att vara ensam också på en julafton.”

ADVOKAT AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om advokat

Artikel. I tidigare krönikor om juridiska ord på bokstaven A har jag skrivit om arrende, arrendenämnd, avstyckning, avtal, anbud, accept och ackord som du finner på
www.nywa.se och på www.bilobostad.se. Nedan behandlas advokat.
Vad är skillnaden mellan en jurist och en advokat? Jag får ofta frågan om vad det är för skillnad mellan en jurist och en advokat. I Sverige, och i andra rättsstater, har advokater av lagstiftaren erhållit en särställning och ett särskilt ansvar.
Endast den som är medlem i Advokatsamfundet får kalla sig advokat eftersom advokat är en i lag skyddad titel. Sveriges Advokatsamfund bildades år 1887 och fick officiell status år 1948 när den nya rättegångsbalken trädde i kraft.
En jurist är till skillnad från en advokat inte en skyddad titel. Det innebär att en person inte behöver ha en juristexamen från universitet för att kalla sig jurist. Till exempel kan en person ha läst lite juridik och själv kalla sig jurist. Det finns heller inte något krav för jurister att följa de etiska reglerna om god advokatsed, som det gör för advokater.
För att bli advokat behöver du en juristexamen från universitetet. Därefter krävs minst tre års praktiskt kvalificerat arbete som biträdande jurist vid advokatbyrå. Numera måste alla som vill bli advokat genomgå en särskild utbildning som avslutas med en examination. Om du klarar provet får du en advokatexamen. Efter det ansöker du om inträde i Advokatsamfundet. Därefter prövar Advokatsamfundets styrelse, förutom de formella kraven, om du har ordnad ekonomi, är redbar och i övrigt bedöms som lämplig för advokatverksamhet. Om du uppfyller lämplighetskraven kan du antas som ledamot av Advokatsamfundet och får därefter använda titeln advokat.
Vad finns det då för särskilda regler för advokater? Av rättegångsbalken framgår att en advokat ska iaktta god advokatsed. Principen grundar sig på ett antal etiska regler som anses grundläggande i rollen som advokat. Advokatsamfundet har vägledande regler som närmare förklarar vad det innebär att iaktta god advokatsed. Dessa regler anger bland annat att en advokat ska vara oberoende, lojal, upprätthålla tystnadsplikt och undvika intressekonflikter (jäv). Att advokaten ska vara oberoende innebär att advokaten ska stå fri mot andra intressen såsom statens, men även i förhållande till klienten och andra.
En annan viktig regel för en advokat är lojalitetsplikten mot klienten. Advokaten ska iaktta sin klients intresse på bästa sätt och efter bästa förmåga. Det innebär att varken eget obehag eller utomstående personers åsikter eller intressen får påverka advokaten. Här ska dock nämnas att en advokat aldrig får främja orätt, vilket innebär att en advokat inte får medverka till brott eller på annat sätt främja klientens intresse på ett otillbörligt sätt.
Advokaten har en absolut tystnadsplikt. Det klienten säger till sin advokat råder det sekretess över. Advokatsekretessen är skyddad i lag och advokater kan normalt inte vittna i rättegång om uppgifter som anförtrotts advokaten.
En advokat är även skyldig att undvika intressekonflikter. Advokaten är förhindrad att ta på sig uppdrag där det redan finns eller finns en beaktansvärd risk för att jäv kan uppkomma. Vidare kan en advokat till exempel inte biträda två parter som har motstridiga intressen. En advokat kan inte heller åta sig ett uppdrag där advokaten själv eller närstående till advokaten har intressen som strider mot klientens intressen. I sådana fall måste advokaten tacka nej respektive avsäga sig uppdraget.
Högsta domstolen bedömde i NJA 2020 s. 465 en fråga om intressekonflikt. Advokaten var offentlig försvarare för en tilltalad i ett mål i hovrätten där det även fanns en målsägande. I ett annat mål var advokaten målsägandebiträde åt samma målsägande som målet där advokaten var offentlig försvarare. Högsta domstolen konstaterade att det var fråga om en intressekonflikt.
Det finns flera andra regler om god advokatsed som har gemensamt att de syftar till att klientens ärende handläggs professionellt. Om en advokat bryter mot någon av reglerna kan Advokatsamfundet besluta om olika typer av disciplinära påföljder såsom erinran, varning eller straffavgift. Vid grova överträdelser kan advokaten uteslutas ur Advokatsamfundet, varvid personen inte längre får kalla sig advokat.
De flesta av Sveriges 6 000 advokater tar sitt uppdrag på mycket stort allvar, följer reglerna om god advokatsed samt tillvaratar klientens intressen och bästa.