fredag 25 september
Bilar från A till Ö: Crossfire – Chrysler-kryssaren

Bilar från A till Ö: Crossfire – Chrysler-kryssaren

16 september, 2020

Artikel. Bilar från A till Ö handlar denna vecka om veck. Sådana gör som bekant att vi får personlighet och blir mer tilldragande – vilket tydligen inte bara gäller människor utan också bilar. Och om ett veck i sidan ger personlighet borde förstås två veck ge dubbelt så mycket personlighet.

Formgivning av fordon följer (föga förvånande) trender. På 1940- och -50-talen var det vanligt med runda former. Men kanske var detta inte vad alla formgivare föredrog. Möjligen handlade trenderna också om vad tekniken tillät. Med modernare maskiner blev det möjligt att bocka och pressa plåtar på nya sätt. På 1970- och -80-talen blev det inne med kantiga bilar. När modet sedan åter växlade till förmån för rundare former var det alltså inte metallbearbetningsmaskinerna utan formgivarnas fantasi (och kundernas val) som satte gränserna. Och även om många fortfarande föredrar svepande former verkar vinklar och veck också vara trendiga. Många modeller har ett veck som löper från framskärmen, över sidodörrarna mot bakljusen. På bildesignengelska kallas detta character line (”karaktärslinje”) eller swage line (”presslinje”).

Vecken väcker känslor
Även om begreppen verkar användas som synonymer finns det en nyansskillnad mellan dem. Medan swage line fokuserar på den metallbearbetningsmetod med vilken pressvecket produceras handlar character line om syftet, det vill säga att ge bilen ett särskiljande drag eller, om man så vill, en personlighet (på engelska character). Bilar från A till Ö har tidigare berättat om Seat Altea, en bilmodell som hade en karakteristisk karaktärslinje och som 2004 utsågs till världens vackraste bil. (Fulast är förresten Ssangyong Rodius – åtminstone om man ska tro brittiska biltidskriften Car Magazine. Tidskriften förklarar dock inte exakt vad som skulle vara så fult, så vi vet inte om det är just sidolinjen eller möjligen modellens andra säregna karossdetaljer.)
Presslinje ger alltså personlighet. Och om det är något bra så måste det ju vara ännu bättre med multipla personligheter. Så tycks i alla fall Chrysler ha resonerat när sportbilen Crossfire skulle ritas. Bilen fick nämligen dubbla karaktärslinjer – som dessutom korsar varandra. Bakom de främre hjulhusen startar två linjer, vilkas vinklar mot den övriga karossidan medför att framskärmen lutar utåt strax under motorhuven. Sidolinjerna närmar sig varandra mer och mer ju längre bak man kommer vilket medför att karossidans utbuktning blir mindre och mindre. På dörren (det finns endast en dörr på varje sida), under backspegeln, har utbuktningen helt försvunnit. Just där korsar nämligen de båda karaktärslinjerna varandra. Bakom denna punkt byter de båda linjerna plats så att bilens sida i stället för att bukta ut smalnar av uppåt, in mot sidofönstret. Linjerna avlägsnar sig mer och mer från varandra ju längre bak de kommer och ovanför bakhjulet har linjerna divergerat så pass att plåten mellan dem bildar ovansidan av en kraftig bakskärm.

Korsade koncerner
Enligt biltidskriften Autoweek, som citerar Chryslers dåvarande designchef Andrew Dyson, är det de korsande karaktärslinjerna som har givit upphov till modellnamnet. Att engelskans crossfire betyder ”korseld” låter ju hotfullt, men i sportbilssammanhang kan som bekant det dåliga vara bra. Alltså: associationer till fara och risk kan utgöra en lockelse.
Det är dock inte bara det konkreta korset på karossen som ligger bakom namnet utan även det faktum att gatukorsningen är framavlad i en förening mellan det amerikanska märket Chrysler och den tyska tillverkaren Daimler. Sammanslagningen mellan Chrysler och Daimler, som ägde rum 1998, fick för övrigt i Förenta staterna förkortningen DCX. I denna bokstavskombination står D:et för ”Daimler”, C:et för ”Chrysler” och X:et för den korsbefruktning som förenandet av de båda företagen förmodades frambringa. Ett av de alster som samarbetet skapade var Crossfire, som började serietillverkas 2003. Formerna föddes hos Chrysler men mycket av det som fanns under korskarossen kom från Mercedes-Benz-modeller.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer