torsdag 13 augusti
Bilar från A till Ö: Cournils bil besegrade branterna

Bilar från A till Ö: Cournils bil besegrade branterna

8 juli, 2020

Artikel. Bernard Cournil växte upp mellan Centralmassivets bergstoppar och ägnade sitt arbetsliv åt att förbättra framkomligheten för bergsbönder och andra som fick sitt dagliga bröd genom att besegra branta backar.

Bernard Cournil (1908-1983) föddes nära staden Aurillac, Frankrikes högst belägna stad, som ligger i bergsområdet i det inre av södra Frankrike. Efter teknisk utbildning startade han en bilverkstad i Aurillac. Under andra världskriget konverterade han fordon till gengasdrift. Konverterade till nazismen gjord han däremot inte – Cournil var mycket aktiv i motståndsrörelsen (han riskerade alltså både kolmonoxidförgiftning och arkebusering).
Efter kriget började lantbruket långsamt motoriseras. Men de maskiner som fanns att köpa motsvarade inte alltid böndernas behov – eller budget. Lantbrukstraktorer var vid denna tid oftast tvåhjulsdrivna. Bergstrakternas bönder behövde små, fyrhjulsdrivna fordon med god framkomlighet och låg tyngdpunkt (för att de inte skulle välta i sluttningarna). Fordonen skulle helst vara gjorda för både terräng och väg. Och priset skulle vara överkomligt.

Bistod bergsbönderna
Den som tog del av denna omöjliga önskelista kanske tyst tänkte att bergstrakternas lantbruk troligen skulle fortsätta att vara helt beroende av djurs och människors muskler under lång tid framöver. Cournil försökte dock tillgodose önskemålen. Han köpte upp amerikanska jeepar som inte längre skulle användas inom krigsmakten och byggde om dem till lantbrukstraktorer. När franska Hotchkiss börjat licenstillverka Jeep blev Cournil först återförsäljare, men började sedan arbeta med att bygga om Hotchkiss-jeeparna, som han ansåg hade alltför klen konstruktion för att klara Centralmassivets bergiga terräng. 1960 startade han eget biltillverkningsföretag och byggde fordon som var en sorts korsning mellan traktorer och bilar och gick fortare än vanliga lantbrukstraktorer på vägen.
Kännetecknande för en Cournil-bil var de kraftigt sluttande framskärmarna och den branta motorhuven. Frontens lutning berodde på landskapets lutning. Bilen fick nämligen sitt utseende för att det skulle vara lättare att se vägen (och framför allt stupet som tog vid där vägen slutade) framför fordonet. Bilmotorn verkar inte ha utgjort något oöverstigligt hinder när huven skulle utformas. Motorn hade nämligen flyttats bakåt för att få en bättre viktfördelning. Lastutrymmet var plant för att mjölkkrukorna skulle stå stadigt. Chassiramen förstärktes och med två millimeter tjock karossplåt blev bilen nästan ett pansarfordon. Bilarna var försedda med kraftuttag och hydraulisk lyft. Cournil-kunden kunde komplettera med bland annat plog, schakt- eller snöblad, slåtterbalk, trailer, grävare eller jordborr.
Den ursprungliga motorn byttes först ut mot en Hotchkiss-diesel och senare mot motorer från andra tillverkare. Det berättas att Cournil byggde om så mycket på bilarna att fram- och bakaxel till slut var det enda som fanns kvar från när fordonen var Jeepar.
Det var inte bara bergsmassivets bönder som blev Cournil-kunder. Franska myndigheter, bland annat räddningstjänst, polis och tull, köpte också Cournil-bilar.

Motlutet blev slutet
Under 70-talet blev uppförsbacken för brant (bildligt uttryckt) för bolaget. Cournil mötte konkurrens från det ökande utbudet av såväl fyrhjulsdrivna lantbrukstraktorer som fyrhjulsdrivna bilar. Efter några ägarbyten köptes fabriken 1982 av François Servanin som skapade stridsfordonstillverkaren Auverland. Auverland köpte senare Panhard och började använda det företagets namn i stället. Och 2012 köptes Panhard av Renault Trucks.
Läsaren undrar kanske varför Bilar från A till Ö inte har handlat om Auverland. Det beror på att jag aldrig fick kontakt med någon inom Renault Trucks eller annorstädes som kunde berätta något om hur namnet uppstod. Men se det kan den franske motorjournalisten Paul Clément-Collin! Han har skrivit en artikel om Auverland på CarJager, en köp- och säljsajt för entusiastbilar. Enligt Clément-Collin är namnet Auverland bildat av de första bokstäverna i Auvergne (den del av Frankrike där Aurillac ligger) samt morfemet land, som skulle signalera terränggående på samma sätt som det gör i namnen Land Rover eller Land Cruiser. (Jag kan dock inte släppa misstanken att François Servanin dessutom gärna ville att namnet skulle låta lite som Overland i Willys-Overland, den legendariska amerikanska jeep-tillverkaren.)

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer