söndag 31 maj

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven H

20 maj, 2020

Artikel. Vad är Högsta domstolen?
Högsta domstolen är den högsta instansen för de allmänna domstolarna, det vill säga tingsrätter och hovrätter. Allmänna domstolar beslutar bland annat i brottmål och tvistemål. Högsta domstolen är överrätt i mål som överklagats från hovrätten. Högsta domstolen har sina lokaler i det vackra Bondeska palatset i Gamla stan i Stockholm, som uppfördes under stormaktstiden på 1600-talet.
Den viktigaste uppgiften som Högsta domstolen har är att skapa vägledning för hur fall som liknar varandra ska bedömas av tingsrätten och hovrätten i framtiden, det vill säga prejudikat. Även om det är tillåtet att överklaga en dom eller ett beslut är det inte säkert att Högsta domstolen väljer att ta upp målet till prövning. För att ett mål överhuvudtaget ska tas upp i Högsta domstolen krävs prövningstillstånd. Högsta domstolen får in cirka 5000 överklaganden varje år, men endast drygt 100 stycken får prövningstillstånd, det vill säga prövas i sak av Högsta domstolen.
Högsta domstolen förkortas ofta HD, dock inte att sammanblanda med en viss motorcykel ...

Vad är Högsta förvaltnings-
domstolen?
Högsta förvaltningsdomstolen, som tidigare hette Regeringsrätten och förkortas HFD, är den högsta förvaltningsdomstolen i Sverige. Förvaltningsdomstolarna avgör förvaltningsrättsliga ärenden, det vill säga beslut av myndigheter, till exempel Skatteverket och kommuner.
Högsta förvaltningsdomstolen beslutar om prejudikat i förvaltningsärenden som överklagats från kammarrätten, vilka beslut tidigare överklagats från förvaltningsrätten. Även i Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd och endast två procent av överklagade beslut beviljas prövningstillstånd.
Högsta förvaltningsdomstolen har sina lokaler på Riddarholmen i Stockholm i det vackra Sparreska palatset, som uppfördes på 1600-talet i syfte att försköna fäderneslandet och hufvudstaden.

Vad är häktning?
Enligt Sveriges grundlag och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna är vi medborgare skyddade mot frihetsberövanden av staten utan rättsligt stöd. Det innebär att staten normalt inte kan låsa in eller tvinga oss medborgare att stanna kvar på viss plats.
Häktning är ett undantag från denna grundläggande princip och innebär att en person som är misstänkt för ett brott kan frihetsberövas. Häktning är ett tvångsmedel, det vill säga en åtgärd som inskränker en persons fri- och rättigheter.
Hur går det till när en person häktas? För det första ska personen vara misstänkt för ett brott. En misstänkt person kan anhållas av åklagare innan domstolen beslutar om häktning. Ett anhållande, som kan pågå under längst tre dagar, är också en form av tvångsmedel, som åklagare kan besluta om. Om åklagaren anser att det finns ett fortsatt behov av att någon ska vara frihetsberövad under en pågående brottsutredning måste åklagaren inge en häktningsframställan inom tre dygn från tidpunkten för anhållandet. En domstol prövar då om det föreligger skäl för häktning. Häktningsförhandling ska hållas så snabbt som möjligt och senast inom fyra dagar efter att personen har anhållits.
Vad är kraven för att personen ska häktas? I normalfallet krävs att den misstänkte har begått ett brott som kan ge fängelse i ett år eller mer. Vidare ska det finnas risk för flyktfara, kollusionsfara eller recidivfara. Flyktfara innebär, precis som det låter, att det finns risk att personen flyr eller gömmer sig för att inte få något straff. Även om det finns misstanke om att den misstänkte kommer förändra sitt utseende för att inte bli igenkänd, till exempel genom plastikkirurgi, kan personen bli häktad. Med kollusionsfara avses att det finns risk för att den misstänkte kommer försvåra utredningen genom att till exempel gömma bevis eller förstöra föremål som är av betydelse i brottsutredningen. Recidivfara innebär att det finns risk att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet om hen inte sitter häktad.

Vad är härstamningsprincipen?
Härstamningsprincipen innebär att föräldrarnas medborgarskap är avgörande för vilket medborgarskap ett nyfött barn får. Barnet blir svensk medborgare om ena eller båda föräldrarna är svensk medborgare vid barnets födsel. Det spelar ingen roll om föräldern är avliden.
Om det endast är fadern som har svenskt medborgarskap måste faderskapet fastställas innan Skatteverket kan registrera att barnet har svenskt medborgarskap. Vad gäller när det är två kvinnor som har barn och det är kvinnan som inte är svensk medborgare som föder barnet? Barnets medborgarskap får då fastställas genom den svenska kvinnans bekräftelse eller genom dom.
Vad händer om beslut om svenskt medborgarskap sedan visar sig vara felaktigt? Frågan har 2006 avgjorts av Högsta förvaltningsdomstolen. Ett barn fick svenskt medborgarskap genom att födas i ett äktenskap där mannen var svensk medborgare. Skatteverket ändrade sedan beslutet och registrerade barnet som brittisk medborgare sedan mannen förklarats ej vara far till barnet. Förvaltningsrätten och kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att det var en inskränkning i strid mot regeringsformen att någon mot sin vilja fråntas sitt svenska medborgarskap. Barnet fick därför tillbaka sitt svenska medborgarskap.

Jag avslutar veckans artikel med ett klokt citat från den grekiske filosofen Sokrates. ”Jag är en medborgare, inte i Athen eller Grekland, utan i världen.”

ADVOKAT AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer