söndag 31 maj
Bilar från A till Ö: Cosmo-bilarna: världsmedborgarvagnar

Bilar från A till Ö: Cosmo-bilarna: världsmedborgarvagnar

29 april, 2020

Artikel. Varken Eisenach, St. Louis eller Bristol kan väl sägas vara världsstäder. Men där fanns biltillverkare som ville bygga vagnar för hela världen.

Det engelska ordet cosplay är bildat av de första bokstäverna i ordet costume (”kostym”) samt ordet play (”lek” eller ”spel”) och betecknar ett fenomen som kortfattat innebär att man klär ut sig. Således var det kanske en sorts cosplay som Cosmobile ägnade sig åt. Den bil som kallades Cosmobile var nämligen egentligen en Wartburg som iklädde sig en annan språkdräkt när den skulle exporteras från Tyskland till Nordamerika.
Nu, mer än 120 år senare, är det svårt att få veta varför Fahrzeugfabrik Eisenach, företaget bakom Wartburg-vagnarna, valde just namnet Cosmobile som sitt amerikanska alias. Men kanske handlade det helt enkelt om att originalnamnet låter bättre på tyska än på engelska. Bilmärket Wartburg har fått sitt namn från den ståtliga borgen Wartburg utanför märkets hemstad Eisenach i Thüringen (borgens namn är i sin tur troligen bildat av orden Warte (”utkiksplats”) och Burg (”borg”)). Det engelska ordet wart betyder däremot ”vårta” eller ”utväxt”.

Rörligt rymdnamn
Oavsett bevekelsegrunderna bakom bytet är Cosmobile ett finurligt namn. Av allt att döma är det sammansatt av de engelska orden cosmos, som betyder ”kosmos”, och mobile, som betyder ”rörlig” – och som ingår i ordet automobile, vars latinska ursprung betyder ungefär ”självgående”. I förra veckan konstaterades här att Mazda-modellnamnet Cosmo skulle ge associationer till den rymdkapplöpning som pågick som bäst under 1960-talet, då bilmodellen började byggas. Tanken var väl att lite av den strålglans som omgav rymdresorna skulle reflekteras på Cosmo. Hur mycket av dessa tankegångar som låg bakom valet av namnet Cosmobile mer än sextio år tidigare är dock osäkert. På den tiden fanns ingen rymdkapplöpning. Men nog fantiserade människor om rymdfärder redan då – Jules Vernes Från jorden till månen kom ju redan 1865.
Att knyta an till kosmos är för övrigt en bra idé även om associationer till rymdrace skulle utebli. Det grekiska ordet kosmos betecknade ursprungligen den goda ordning eller harmoni som ansågs känneteckna världsalltet. Och om Cosmobile-köparna inte kände till detta så kanske kosmos-kopplingen ändå fick dem att se bilen som en universellt gångbar självgångare; en automobil för hela världen. Kanske resonerade också företrädarna för flygmotorfabrikanten Cosmos Engineering i brittiska Bristol på detta sätt när de 1919 började bygga bilmärket Cosmos.
Den kosmiska kopplingen hade dessförinnan funnits även i namnet på ett amerikanskt bilmärke, men då med ett stadstillägg. År 1907 grundades nämligen bilmärket Cosmopolitan i St. Louis i Missouri. Efterleden -politan kommer ursprungligen från ett annat grekiskt ord, polis, som betyder ”stad” eller ”stadsstat”. Det var dock inte staden St. Louis som tillägget avsåg – substantivet cosmopolitan betyder nämligen ”kosmopolit” eller ”världsmedborgare”, alltså raka motsatsen till något som kan knytas till en viss stad.

Världsord med värdering
Cosmopolitan och ”kosmopolit” är laddade ord. Även om vi alla i någon mening är världsmedborgare tycks ”kosmopolit” syfta på en särskild sorts person; någon som bryr sig om hela världen, inte bara en viss plats. Kosmopolitism blir då motpolen till nationalism, som kräver att man ska vara lojal mot ”sitt eget” land. För nationalister och konservativa kan kosmopoliten symbolisera någon som saknar respekt för traditioner och auktoriteter och som har en alltför modern moral. Antisemiter har använt ”kosmopolit” som ett kodord för att ge uttryck för rasistiska åsikter. Eftersom de litar på att deras meningsfränder förstår vad de syftar på vågar de säga sådant som utan omskrivningar skulle vara mycket politiskt inkorrekt – eller rentav brottsligt – att uttrycka.
För vissa är kosmopoliten en person som man bör tycka synd om; en rotlös stackare. Men för de allra flesta ger nog ordet ändå övervägande positiva associationer. Det förefaller förresten finnas en viss nyansskillnad mellan det svenska och det engelska ordet. Medan svenskans ord ofta verkar handla om ideologi och världsåskådning tycks engelskans ord (som för övrigt också kan vara ett adjektiv) i något högre grad föra tankarna till lyx, flärd, elegans och världsvana. Och det var troligen just dessa associationer som Ford-koncernens lyxbilsmärke Lincoln eftersträvade när märket 1949 började använda namnet Cosmopolitan.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer