onsdag 1 april

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven D

25 mars, 2020

Artikel. Vad är dispositionsprincipen?
Precis som det finns regler för hur en fotbollsmatch ska spelas, finns det regler om hur en rättegång vid våra domstolar ska genomföras. Reglerna om hur rättegången ska genomföras kallas för processregler vilka domaren, parter och andra ska följa. Till exempel är det förbjudet att fota i svenska domstolar.
Dispositionsprincipen innebär att det är parterna i en dispositiv tvistemålsprocess som bestämmer, disponerar, över vad domstolen ska döma och på vilket material. Dispositionsprincipen i 17 kap. 3 § rättegångsbalken anger att domstolen inte får döma över annat eller mer än vad parterna i målet har yrkat, det vill säga vad part begär att domstolen ska döma.
Om till exempel K yrkar att domstolen ska döma att S ska betala 100 000 kronor för en bil som S köpt av K, kan domstolen inte döma S att betala 200 000 kronor, det vill säga mer än yrkandet. Däremot är det normalt möjligt för domstolen att döma att K ska betala mindre än 100 000 kronor, till exempel om K bevisar att det fanns fel i bilen vid köpet. Dessutom måste part åberopa de faktiska omständigheter som ska ligga till grund för yrkandet om betalning.
Sammanfattningsvis innebär dispositionsprincipen att det är parterna som formar processramen i form av yrkanden och grunder för domstolens bedömning i både rättsfrågor och bevisfrågor. Dispositionsprincipen gör det möjligt för parterna att i viss mån bedöma processens storlek, bevissvårigheter och kostnaderna för tvisten.

Vad är detentionsrätt?
Huvudregeln vid köp av till exempel en bil är att parterna i avtalet ska utväxla sina prestationer samtidigt, det vill säga betalning erläggs samtidigt som bilen överlämnas enligt zug-um-zug-principen som jag beskrivit 2019-12-04.
Detentionsrätt är ett påtryckningsmedel när samtidig utväxling inte sker och ger rätt för en part i ett avtal att hålla inne med sin egen prestation i väntan på att den andra parten i avtalet presterar sin. Ett exempel är, om inte annat avtalats, att säljaren av bilen kan hålla inne bilen till dess köparen betalat för bilen. Motsatsvis kan köpare hålla inne med betalningen om bilen till exempel är felaktig eftersom säljaren då inte har presterat enligt avtalet om felfri bil.
En annan rättighet är retentionsrätt, som är en rätt för borgenären att hålla kvar gäldenärens egendom som säkerhet för obetald skuld, tills dess att skulden blir betald. Om du vill veta mer om retentionsrätten har jag skrivit om retentionsrätt i en krönika 2019-08-28, som finns på
www.bilobostad.se eller på www.nywa.nu.
En skillnad mellan detentions- och retentionsrätt är att retentionsrätten ger rätt att förfoga över något man aldrig ägt i väntan på motpartens prestation, medan detentionsrätten avser det man själv ska prestera enligt avtalet.

Vad är due diligence?
Om du under senare år har köpt eller sålt ett företag kan du ha kommit i kontakt med uttrycket due diligence eller DD, som det ibland förkortas. Begreppet due diligence kan härledas tillbaka till romersk rätt där det utgjorde en norm för hur man skulle agera i en viss speciell situation för att kunna anses ha varit skäligt aktsam.
Efter börskraschen på 1930-talet kom due diligence att avse vad som rättsligt var en godtagbar aktsamhetsnivå för personer i USA när de undersökte företag inför köp. I svenskt näringsliv används ofta uttrycket företagsbesiktning eller företagsundersökning synonymt med begreppet due diligence.
Innan du bestämmer vad du ska betala för ett företag, oavsett om det är alla aktier eller inkråmet, är det viktigt att veta vad som faktiskt ingår i företaget, det vill säga vilka tillgångar, skulder och andra förpliktelser som företaget har. Due diligence kan förenklat beskrivas som den utredning som en köpare av ett företag gör för att inhämta och analysera information om företaget inför ett eventuellt förvärv så att köparen vet vad som ingår i köpet.
Vid företagsbesiktningen anlitas ofta advokater, ekonomer eller andra specialister för att undersöka företaget, till exempel dess skulder, dess tillgångar, om det är inkurans i varulagret, om det finns miljörisker, om det finns risk för tvister med Skatteverket eller andra, hur företagets avtal med anställda, kunder, leverantörer är utformade och vem som har rätt till de immateriella tillgångarna, med mera.
Due diligence syftar till att undvika att du ”köper grisen i säcken”. Talesättet avser ett köp där köparen inte tillräckligt noggrant har kontrollerat varan innan köpet. Förr i tiden sålde man höns och spädgrisar på marknaden och förvarade dem i en säck så att transporten skulle bli enkel. En källa säger att uttrycket uppstod under senmedeltiden då oseriösa försäljare ibland stoppade en råtta eller en katt i en säck och sedan vid försäljningen påstod att säcken innehöll en griskulting. Tittade man inte i säcken vid köpet kunde det hända att man blev lurad och hittade senare en katt istället för den dyrt betalda grisen.
Sammanfattningsvis bör du göra en due diligence när du köper något, så du verkligen vet vad det är du köper till undvikande av att köpa grisen i säcken ...

ADVOKAT AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer