måndag 23 november
Bilar från A till Ö: Cord – blyg bilbyggare

Bilar från A till Ö: Cord – blyg bilbyggare

5 februari, 2020

Artikel. Errett Lobban Cord lär ha varit en tillbakadragen och blyg person. Ändå höll han sig framme och lyckades på ett eller annat sätt vara inblandad i mycket av det som under 1900-talet for fram på vägar, till sjöss och i luften.

Den 20 juli 1894 fick Ida Lewis Lobban Cord och Charles William Cord en son, som de gav namnet Errett Lobban Cord. Errett var inget särskilt vanligt förnamn, vilket torde bero på att det egentligen var ett efternamn. Lille Errett uppkallades nämligen efter pastor Isaac Errett, som hade förrättat vigseln mellan Ida och Charles tolv år tidigare. Detta berättar den amerikanske motorhistorikern Griffith Borgeson i sin bok Errett Lobban Cord – His Empire, His Motor Cars: Auburn, Cord, Duesenberg. I boken berättar Borgeson också att lille Errett skämdes över sitt ovanliga tilltalsnamn och att han därför var ett blygt barn. Kanske var det känslorna inför namnet som gjorde att han senare i livet helst såg att man kallade honom E. L.
Familjen Cord bodde i staden Warrensburg i Missouri, USA. Ida var lärare och Charles drev livsmedelsbutik. Vid sekelskiftet stängdes butiken på grund av bristande lönsamhet och familjen flyttade från Warrensburg till staden Joliet i den angränsande delstaten Illinois. Borgeson berättar att en av de saker som Errett uppskattade med att bo i Joliet var att det där fanns många barn med svenskt ursprung. Dessa behandlade honom som en i gänget men kallade honom Eric, vilket Errett alltså inte verkar ha haft något emot.

Cord-Ford
År 1904 flyttade familjen igen, denna gång till Los Angeles. Den unge Cord började bli intresserad av bilar, särskilt snabba bilar. Hans första arbete var som försäljare av begagnade bilar. Därefter verkar han ha tjänat pengar på att köpa slitna T-Fordar, reparera och trimma dem samt förse dem med nya, sportigare karosser för att sedan sälja bilarna för avsevärt mer än inköpspriset. Han deltog också i biltävlingar med sina ombyggda T-Fordar – mest för att göra reklam.
År 1924 blev han chef för företaget Auburn Automobile Company, som tillverkade bilmärket Auburn. Med Cord vid rodret började bolaget bygga bilar även under namnet Cord. Under 1920-talet fortsatte han att skaffa sig kontroll över fler och fler företag inom fordons- och farkostframställning, bland andra biltillverkarna Checker och Duesenberg, motortillverkaren Lycoming, varvet New York Shipbuilding Corporation och flygplansfabrikanten Stinson Aircraft Company. Dessutom hade Cord ett finger med i spelet när Gérard Vultee startade sin flygplanstillverkning, vilken senare resulterade i försöken med den flygande bilen Convaircar.
Under den andra halvan av 1900-talet kom Cord att kontrollera ytterligare en form av kommunikationer. Han startade nämligen flera radio- och tv-stationer i Kalifornien och Nevada.
Enskilda personer i släkten Cord verkar inte ha kunnat spåras längre tillbaka än till E. L. Cords farfars farfar Jacob Cord (född 1765). Släkten Cords medlemmar hade enligt Griffith Borgeson inte mycket till övers för släktforskning eller för det förgångna över huvud taget – de gillade sådant som hörde till nutiden eller framtiden. Trots denna ovilja att blicka bakåt ansåg de sig veta att släkten kom från Skottland och att efternamnet för länge sedan hade formen McCord, skriver Borgeson.

Hjärtlig hälsning
Det engelska ordet cord betyder bland annat ”rep”, ”lina”, ”snöre”, ”streck”, ”snodd”, ”sträng” eller ”stropp”, men det är inte alls säkert att namnet Cord hade något att göra med dessa betydelser. Och i begrundandet av namnet Cords ursprung kan man inte förbigå det faktum att den vapensköld, som utgör bilmärket Cords emblem, består av tre hjärtan och tre pilar (eller att det latinska ordet substantivet cor, som i sammansättningar får formen cord-, betyder just ”hjärta”). Enligt Griffith Borgeson var E. L. Cords änka Virginia (1905-1995) övertygad om att märkets emblem hade sitt ursprung i en ”riktig” vapensköld som tillhörde släkten Cord (även om just den variant som prydde Cord-bilarnas kylare var framtagen av en reklambyrå). Borgeson skriver också att emblemet eller vapenskölden förekommer i flera former och att på en av dem syns valspråket Via una cor unum. Dessa latinska ord betyder ”en väg, ett hjärta”. (Varför formuleringen ”ett hjärta” illustreras av tre hjärtan på familjen Cords vapensköld får vi däremot inte veta.)
Namnet Lobban kom från moderns sida av släkten, som också verkar ha haft skotskt ursprung.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer