lördag 6 juni
Stora visioner för Umeås framtid
Bild: Wingårdhs

Stora visioner för Umeås framtid

16 oktober, 2019

Artikel. Det finns många aktörer som får Umeå att växa. På Balticgruppen välkomnar man mångfalden, med en vision om att staden ska stå för en hållbar framtidsutveckling. Målet för kommunen är 200 000 invånare till 2050 och byggprojekten har avlöst varandra. Men fler nybyggnationer väntar innan drömbilden om Umeå äntligen har blivit verklighet.

Ibland kan visioner vara overkliga. De kan vara en dröm som inte slår in, ett mål som aldrig nås, eller en förhoppning om någonting som visar sig vara omöjligt. Det kan verka lönlöst, naivt eller rent utsagt dumdristigt att drömma, och kanske är det också därför som en ensam drömmare lätt blir förlöjligad. Men sedan finns det visioner som föder idéer. Ambitioner som leder till förändringar. Det finns visioner som har rest byggnader, byggt städer och ritat om kartbilder.
Här i Umeå har man också en vision, ett uttalat mål från kommunens sida, att staden ska ha 200 000 invånare till år 2050. Det är en dröm som man dock inte är ensam om, utan tvärtom. Det är en vision som många lokala aktörer har ställt sig bakom. En av dem är Balticgruppen, som redan visat prov på vilka resultat man kan nå om man bara samarbetar.
– För oss är visionen jätteviktig, berättar David Carlsson, vd på Balticgruppen. Vi har jobbat mycket med just vision och strategi de senaste åren, där vi har försökt besvara frågor om var vi står och vart vi ska. Det handlar ju om att skapa en attraktiv stad, med god tillväxt, och med den utgångspunkten har vi landat i att stadens vision också är vår vision. Kommunens tillväxtmål var därför startskottet för oss. Det bästa Umeå, det är vad vi brukar kalla det.
– Vi jobbar löpande med att träffa olika aktörer, fortsätter han, allt från hyresgäster och representanter från universitetet, till arkitekter och medborgare, för att på så sätt samla insikter om vad som behöver göras. Sedan har vi baserat vår planering på kommunens översiktsplan, som bland annat innehåller målet om att bygga ihop centrum med universitetsområdet.
Det är här som projektet Östra station kommer in i bilden. Vad blir första steget för att förverkliga den planen?
– Vi ritar för fullt på den första etappen, förklarar David Carlsson, med livsmedelsbutik på bottenplan, och hundra bostadsrätter ovanför. Det är ett bygge som antagligen startar nästa sommar. I projektet ingår även kvarteret närmast Sjukhusbacken, där det kommer byggas tvåhundra hyresrätter. Det ritas också nu. Och mycket talar för att det bygget kommer kunna påbörjas ungefär samtidigt. Sedan har vi de två kvarteren närmast järnvägen, där det planeras gym, restaurang och kontor. Men det bygget kommer nog att starta först efter att vi skrivit avtal med hyresgästerna.
– Nära Östra station finns även Hamrinsberget, utvecklar han, som är ett separat projekt. Här ingår bland annat bostäder, parkeringshus och en kongressanläggning. Men den detaljplanen är nog fyra eller fem år bort.
Vilken funktion är det tänkt att Östra station ska fylla i framtidens Umeå?
– Tanken är att det ska bli en ny stadsdel. Det är runt 12 000 människor som arbetar i Universitetsstaden idag, och kontoret på Östra station kommer inrymma cirka tusen personer till, så området utgörs av en ganska blandad målgrupp. Och det är något som har haft en positiv inverkan på vår planering. Det här ska nämligen bli en stadsdel för alla. Tillsammans med kringliggande områden kommer det att bidra till att göra Umeå mer hållbart.
– Om man jämför med andra städer som har liknande planer på att bygga ihop områden så rör det sig om ett ganska kort avstånd, på en och en halv kilometer. Till stor del handlar det om att fylla på med bostäder i centrum, där det inte finns så många bostäder idag. En övergripande bild av en byggnads struktur brukar då vara handel i botten, kontor i mitten och bostäder längst upp. Det ska kunna vara liv och rörelse dygnet runt, med andra ord.
Hur ser du annars på stadens möjligheter att fortsätta utvecklas framöver, vad skulle du säga är Umeås största fördelar?
– Jag skulle säga att det är tillväxten och den unga befolkningen. Det finns en kultur här, med en vilja att hela tiden fortsätta utvecklas. Staden är fylld av olika aktörer som alla verkar vara öppna för att testa saker tillsammans. Sådana människor är det alltid trevligt att jobba med, och det ger en närhet, en närhet som redan finns rent geografiskt. Det finns en närhet mellan både människor och företag, men det finns också en närhet i tankegångar, en samsyn på vart man vill komma.
– Här ingår även kommunen, vars arbete har gjort den här utvecklingen möjlig. Det finns många aktörer som skulle kunna konkurrera med varandra, men det är en konkurrens som välkomnas här. Det är också lätt när vi alla vill åt samma håll i utvecklingen. Och så länge staden växer finns det plats för alla.
Finns det några nackdelar, någonting som du tycker måste förändras för att den rätta utvecklingen ska vara möjlig även i fortsättningen?
– Det är en ständig fråga om utveckling, avrundar David Carlsson. En önskan är kanske att den långsiktiga planen blev bättre. Det behövs fortfarande en strategi för vad man behöver göra när målet är nått. Det finns så klart ett stort fokus på bostäder, men här ingår även sånt som jobb, föreningar, skolor, handel och hotell. Det gäller helt enkelt att göra läxan fram till 2050, för att verkligen kunna skapa tillväxt. Och här behöver kommunen hjälp. Därför är det också viktigt att alla fortsätter att bidra till det övergripande målet.

JIMMY WIDERLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven I

Artikel. Vad är immateriella rättigheter?
Immateriella rättigheter är en rätt att nyttja sådant som inte är materiella ting. Immateriella rättigheter kan vara upphovsrätt till ett litterärt eller musikaliskt verk, till exempel en bok eller låttext, ensamrätt till varumärke, till exempel IKEA, eller mönsterrätt till skydd för särpräglat mönster som formen på en stol eller en mobiltelefon, samt patentet till teknisk uppfinning såsom en glödlampa eller dynamit som Alfred Nobel fick patent på 1867.
Patent innebär en ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning. För att en uppfinning ska få patent krävs att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, ha en teknisk karaktär eller utgöra en teknisk lösning på ett problem. Uppfinningen ska vara reproducerbar, det vill säga ge samma resultat varje gång den används. Patent beviljas efter ansökan om registrering till Patent- och registreringsverket (PRV).
Logotyper och andra former av tecken som har särskiljningsförmåga kan ge ensamrätt genom registrering som varumärke. Varumärket kan bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, ljud – till exempel glassbilens melodislinga – eller formen på en vara. Särskiljningsförmåga innebär att det ska gå att skilja en vara från andra varor som säljs, till exempel varumärket Coca-Cola kan särskiljas från varumärket på läskedrycken Pepsi Max.
De flesta produkter har även utformats, designats, för att få ett visst utseende, ett mönster. Formgivaren kan få ensamrätt till ny och särpräglad design genom så kallat mönsterskydd, vilket sker enligt mönsterskyddslagen. Exempel på skyddad design är det formgivna gelégodiset i form av en dödskalle som skapades 1992 av familjen Lindström.
Även konstnärliga och litterära uttryck i form av musik, skönlitteratur, teater eller konst skyddas av ensamrätt genom att den som har skapat verket får upphovsrätt till detsamma, även kallat copyright. Till skillnad från andra immateriella rättigheter, där ensamrätten ofta uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket, uppkommer upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk automatiskt när verk som har en viss originalitet, verkshöjd, har skapats. Upphovsrätten gäller normalt 70 år efter upphovsmannens bortgång. Exempel på ett verk som har verkshöjd är stringhyllan, vars utformning Högsta domstolen 1962 bedömde vara tillräckligt originell för att omfattas av upphovsrätt.
De immateriella rättigheterna skyddar rättighetsinnehavarens ekonomiska rätt, ideella rätt samt ensamrätt att bestämma över vem som får förfoga över verket eller uppfinningen. Att utnyttja en immateriell tillgång i strid med rättighetsinnehavarens ensamrätt, till exempel piratkopiering av kläder, film eller musik, är straffbart och kan leda till skadestånd, böter eller fängelse.
Samhället har intresse av att personer och företag kan skydda sina immateriella tillgångar genom immateriell rätt till uppfinningar, design, musik eller konst. Till exempel står musikindustrin för en betydande del av Sveriges export. Enbart de upphovsrättsliga intäkterna från musik uppgick år 2010 till totalt 1239 miljarder kr.
Avslutningsvis bör Designhögskolan i Umeå, som rankats som en av världens bästa industridesignutbildningar, nämnas på temat skapande av immateriella rättigheter till nytta för oss alla.