lördag 6 juni
Nya rekord av Bugatti och Koenigsegg
Foto: Koeningsegg

Nya rekord av Bugatti och Koenigsegg

9 oktober, 2019

Artikel. Bugatti når drömgräns med Chiron och Koenigsegg putsar egna 400 km/timmen-rekordet.

Måndagen den 23 september satte Koenigsegg ett nytt världsrekord då man på Råda flygbas körde en Regera 0-400-0 km/tim på 31,49 sekunder. Detta är 1,8 sekunder snabbare än det tidigare rekordet, som också innehades av Koenigsegg, med en Agera RS.
Accelerationen till 400 km/tim tog 22,87 sekunder på en sträcka av 1613 meter, och inbromsningen tog 8,62 sekunder på en sträcka av 435 meter.
Regera saknar traditionell växellåda utan har egentligen bara en växel framåt, men dubbelturbo-V8:an har hjälp av tre elmotorer vilket gör att bilen har ordentligt med kraft oavsett varvtal. Rekordbilen är en ”vanlig” Regera utan andra modifikationer än en störtbåge. Bilen kördes av fabriksföraren Sonny Persson.
– Vi har prioriterat acceleration och körbarhet mellan noll och 400 km/tim, varken mer eller mindre. Regera kan accelerera snabbare i detta hastighetsspann än någon annan produktionsbil vi känner till, säger Christian von Koenigsegg.
Han var nöjd med resultatet men tror att bilen kan göra ännu bättre ifrån sig.
– Vi vet att vi kan förbättra dessa redan imponerande siffror på en bana med bättre förhållanden, säger Christian.

Snabbast – eller?
Samtidigt har Bugatti blivit först med att passera drömgränsen 300 mph (482,8 km/tim), detta med en ny version av Chiron.
– Bugatti har än en gång visat vad vi är kapabla till. Vårt mål var att bli första biltillverkare att nå den magiska 300 mile-gränsen. Vi har nu uppnått detta, säger Stephan Winkelmann, Bugattis högsta chef.
Hastigheten uppnåddes på testbanan Ehra-Lessien i Tyskland den 2 augusti. För att nå hastigheten krävdes en ingångshastighet på 200 km/timmen till den åtta kilometer långa raksträckan. Mer specifikt registrerades en topphastighet på 490,48 km/tim, eller 304,77 mph. Bilen kördes av testföraren Andy Wallace, som för övrigt var den som 1998 körde då rekordsnabba 391 km/tim med en McLaren F1 på samma bana.
Den bil som är kördes är en modifierad Chiron. Bland annat har den längre och mer aerodynamisk akter och 100 hästkrafter mer än tidigare modeller. Denna nya version av Chiron, Super Sport 300+, kommer att tillverkas i 30 exemplar.
I och med detta rekord meddelar Bugatti att man inte längre kommer att försöka slå några fler hastighetsrekord.
– Vi har visat flera gånger att vi bygger de snabbaste bilarna i världen. Men våra hypersportbilar är kapabla till mer än så. De erbjuder absolut exklusivitet, lyx, oöverträffad skönhet och en hög nivå vad gäller hantverk. I framtiden kommer vi att fokusera på andra områden, säger Stephan Winkelmann.
Men Bugattis rekord är redan omstritt. Att bilen nådde denna hastighet är bevisat, men för att rekordet ska gälla enligt gängse standard – som är Guinness World Records – måste bilen köra samma sträcka två gånger, en gång åt vardera hållet, inom en viss tidsram. Och detta gjorde inte Bugatti, till skillnad mot Koenigsegg som 2017 nådde en snittopphastighet på 447 km/tim med en Agera RS och därmed officiellt fortfarande är snabbast.
En som reagerat på rekordet är John Hennessey vars Venom GT också nått rekordtider som varit omstridda. Just nu arbetar han på uppföljaren Venom F5, med det uttalade målet att bilen ska vara snabbast i världen. John Hennessey kommenterade till Top Gear Magazine:
– Vi gratulerar våra vänner på Bugatti som nått denna fantastiska hastighet, men som en anställd på Bugatti sa till mig en gång: ”nästa gång se till att köra åt båda hållen”.

PETER ÖBERG

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven I

Artikel. Vad är immateriella rättigheter?
Immateriella rättigheter är en rätt att nyttja sådant som inte är materiella ting. Immateriella rättigheter kan vara upphovsrätt till ett litterärt eller musikaliskt verk, till exempel en bok eller låttext, ensamrätt till varumärke, till exempel IKEA, eller mönsterrätt till skydd för särpräglat mönster som formen på en stol eller en mobiltelefon, samt patentet till teknisk uppfinning såsom en glödlampa eller dynamit som Alfred Nobel fick patent på 1867.
Patent innebär en ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning. För att en uppfinning ska få patent krävs att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, ha en teknisk karaktär eller utgöra en teknisk lösning på ett problem. Uppfinningen ska vara reproducerbar, det vill säga ge samma resultat varje gång den används. Patent beviljas efter ansökan om registrering till Patent- och registreringsverket (PRV).
Logotyper och andra former av tecken som har särskiljningsförmåga kan ge ensamrätt genom registrering som varumärke. Varumärket kan bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, ljud – till exempel glassbilens melodislinga – eller formen på en vara. Särskiljningsförmåga innebär att det ska gå att skilja en vara från andra varor som säljs, till exempel varumärket Coca-Cola kan särskiljas från varumärket på läskedrycken Pepsi Max.
De flesta produkter har även utformats, designats, för att få ett visst utseende, ett mönster. Formgivaren kan få ensamrätt till ny och särpräglad design genom så kallat mönsterskydd, vilket sker enligt mönsterskyddslagen. Exempel på skyddad design är det formgivna gelégodiset i form av en dödskalle som skapades 1992 av familjen Lindström.
Även konstnärliga och litterära uttryck i form av musik, skönlitteratur, teater eller konst skyddas av ensamrätt genom att den som har skapat verket får upphovsrätt till detsamma, även kallat copyright. Till skillnad från andra immateriella rättigheter, där ensamrätten ofta uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket, uppkommer upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk automatiskt när verk som har en viss originalitet, verkshöjd, har skapats. Upphovsrätten gäller normalt 70 år efter upphovsmannens bortgång. Exempel på ett verk som har verkshöjd är stringhyllan, vars utformning Högsta domstolen 1962 bedömde vara tillräckligt originell för att omfattas av upphovsrätt.
De immateriella rättigheterna skyddar rättighetsinnehavarens ekonomiska rätt, ideella rätt samt ensamrätt att bestämma över vem som får förfoga över verket eller uppfinningen. Att utnyttja en immateriell tillgång i strid med rättighetsinnehavarens ensamrätt, till exempel piratkopiering av kläder, film eller musik, är straffbart och kan leda till skadestånd, böter eller fängelse.
Samhället har intresse av att personer och företag kan skydda sina immateriella tillgångar genom immateriell rätt till uppfinningar, design, musik eller konst. Till exempel står musikindustrin för en betydande del av Sveriges export. Enbart de upphovsrättsliga intäkterna från musik uppgick år 2010 till totalt 1239 miljarder kr.
Avslutningsvis bör Designhögskolan i Umeå, som rankats som en av världens bästa industridesignutbildningar, nämnas på temat skapande av immateriella rättigheter till nytta för oss alla.