lördag 6 juni
Rätta mig om jag har fel!
Illustration: Maria Wall

Rätta mig om jag har fel!

3 juli, 2019

Krönika. Lappkast är ett uttryck som hör hemma i skidspåret. Ett lappkast gör man när man insett att man kört i fel spår en längre tid, kanske åkt vilse, eller hamnat inför ett stup. Då får man vända på stället och köra tillbaks dit man kom ifrån.

Krönikan jag ska skriva handlar alltså om självrannsakan. Hade jag hetat Horace Engdahl vore det en enkel uppgift. Då hade jag skrivit att jag alltid haft rätt och det är omgivningen som är korkad. Varpå en samlad kritikerkår med exhustrun Ebba Witt Brattström i spetsen sagt: Typiskt Horace! Du är den mansgris du alltid varit. Din nya bok förstärker den bilden ännu mer!

Kan du kompromissa?
I Sverige har vi en övertro till våra politikers förmåga att förändra vår egen situation. Här om någonstans görs det lappkast där politikerna vill anpassa sig efter vad opinionen tycker. Visst kan man se det som ett sätt att följa folkviljan och på det viset agera demokratiskt. När riksdagens talman Andreas Norlén höll sitt tal på nationaldagen på Skansen talade han om stolthet och respekt för demokratin och förmågan att kunna kompromissa. Jo han vet ju själv hur läget i riksdagen är. De som är bäst på att kompromissa blir vinnare.
Som väljare resonerar jag mig fram till hur jag ska rösta. De senaste åren har det mer handlat om person än parti. Ska jag rösta på den politiker som mest framhäver sig själv, eller på den som har förmågan att samarbeta med andra?
Här väljer jag det senare alternativet.

Den rätta övertygelsen
När det var första maj på Rådhustorget i Umeå talade statsminister Stefan Löfven om rättvisa och solidaritet. Många av hans egna väljare tyckte nog att han var en svikare som gått med på januariöverenskommelsen. Men så ser ju verkligheten ut, liksom. Man måste kompromissa för att kunna styra.
Bland skyltarna som sträcktes upp för att få komma med i TV fanns det några demonstranter som var emot 5G-telefonin. De kompromissar inte. Strålningen är farlig från telemasterna och mobiltelefonerna kommer att skada hjärnan!
I vårt demokratiska samhälle får även stollarna finnas. Jag vet att det även finns kreationister i stan som stenhårt tror på Bibeln och att Adam och Eva skapades för drygt 6000 år sedan. För mig spelar det ingen roll om de förstått att vi alla härstammar från samma kedja som började med alger och encelliga varelser. Skräm en kreationist: Säg bara att hönsen härstammar från dinosaurier. Tänk på det nästa gång du knackar sönder ditt frukostägg!

Att lyssna på eller ignorera
Att inte kunna se sina egna felaktigheter och brister är en egenskap som många har, och det gäller även mig. Vill man förändra sina beteenden gör man alltså rätt i att lyssna på kritiken: ”Efter två glas vin är du okej men efter tre glas vin blir du dum i huvet.” Folk som törs säga så till mig kan jag lita på. På samma sätt bör man kunna stå för sina egna åsikter. ”Beatles har alltid varit bättre än Rolling Stones!” Eller: ”Surströmming är bättre än kräftor!” Eller: ”Sara Skyttedal hade inte alls en gucciväska utan en billig väska som hon hade köpt på Åhléns för 499 kronor!” Överallt får vi åsikter på sådant som vi kan hålla med om eller ignorera. Visst får du framföra dina åsikter till mig som du vill men att övertyga mig är en annan sak. Det tillhör också spelets regler att man får tycka olika. Och vara överens om att man gör så.

Ja du Nicklas. Vi var bland de första att skriva om Greta Thunberg i våra krönikor. Hon fick med sig hela världen. Barn, ungdomar i debatten. Kan det dyka upp fler som får världen att lyssna? Och vad kan det då handla om? Spekulera fritt!

BENNY KARLSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven I

Artikel. Vad är immateriella rättigheter?
Immateriella rättigheter är en rätt att nyttja sådant som inte är materiella ting. Immateriella rättigheter kan vara upphovsrätt till ett litterärt eller musikaliskt verk, till exempel en bok eller låttext, ensamrätt till varumärke, till exempel IKEA, eller mönsterrätt till skydd för särpräglat mönster som formen på en stol eller en mobiltelefon, samt patentet till teknisk uppfinning såsom en glödlampa eller dynamit som Alfred Nobel fick patent på 1867.
Patent innebär en ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning. För att en uppfinning ska få patent krävs att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, ha en teknisk karaktär eller utgöra en teknisk lösning på ett problem. Uppfinningen ska vara reproducerbar, det vill säga ge samma resultat varje gång den används. Patent beviljas efter ansökan om registrering till Patent- och registreringsverket (PRV).
Logotyper och andra former av tecken som har särskiljningsförmåga kan ge ensamrätt genom registrering som varumärke. Varumärket kan bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, ljud – till exempel glassbilens melodislinga – eller formen på en vara. Särskiljningsförmåga innebär att det ska gå att skilja en vara från andra varor som säljs, till exempel varumärket Coca-Cola kan särskiljas från varumärket på läskedrycken Pepsi Max.
De flesta produkter har även utformats, designats, för att få ett visst utseende, ett mönster. Formgivaren kan få ensamrätt till ny och särpräglad design genom så kallat mönsterskydd, vilket sker enligt mönsterskyddslagen. Exempel på skyddad design är det formgivna gelégodiset i form av en dödskalle som skapades 1992 av familjen Lindström.
Även konstnärliga och litterära uttryck i form av musik, skönlitteratur, teater eller konst skyddas av ensamrätt genom att den som har skapat verket får upphovsrätt till detsamma, även kallat copyright. Till skillnad från andra immateriella rättigheter, där ensamrätten ofta uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket, uppkommer upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk automatiskt när verk som har en viss originalitet, verkshöjd, har skapats. Upphovsrätten gäller normalt 70 år efter upphovsmannens bortgång. Exempel på ett verk som har verkshöjd är stringhyllan, vars utformning Högsta domstolen 1962 bedömde vara tillräckligt originell för att omfattas av upphovsrätt.
De immateriella rättigheterna skyddar rättighetsinnehavarens ekonomiska rätt, ideella rätt samt ensamrätt att bestämma över vem som får förfoga över verket eller uppfinningen. Att utnyttja en immateriell tillgång i strid med rättighetsinnehavarens ensamrätt, till exempel piratkopiering av kläder, film eller musik, är straffbart och kan leda till skadestånd, böter eller fängelse.
Samhället har intresse av att personer och företag kan skydda sina immateriella tillgångar genom immateriell rätt till uppfinningar, design, musik eller konst. Till exempel står musikindustrin för en betydande del av Sveriges export. Enbart de upphovsrättsliga intäkterna från musik uppgick år 2010 till totalt 1239 miljarder kr.
Avslutningsvis bör Designhögskolan i Umeå, som rankats som en av världens bästa industridesignutbildningar, nämnas på temat skapande av immateriella rättigheter till nytta för oss alla.