lördag 6 juni
Bilar från A till Ö: Clan – från kors till klöver

Bilar från A till Ö: Clan – från kors till klöver

3 juli, 2019

Artikel. Paul Haussauer ville bygga en bra och billig bil. Resultatet blev en liten plastbil som blev bra, men inte billig. Därför finns den inte mer.

Under andra halvan av 1960-talet fanns hos den brittiska sportbilstillverkaren Lotus Cars en medarbetare som hette Paul Haussauer. Han var först montör och började sedan arbeta med att göra ritningar. Haussauer tyckte att det bland Lotus tvåsitsiga sportbilsmodeller borde finnas också en förhållandevis billig bil och att denna bil borde efterträda den mycket populära Lotus Seven, som i olika modellgenerationer hade tillverkats sedan 1957. Haussauers chefer ogillade idén. Detta ledde till att Haussauer och ett antal andra anställda 1970 lämnade Lotus för att börja bygga egna sportbilar. De upproriska utbrytarna kallades – eller kallade sig själva – the Clan (”klanen”) och startade Clan Motor Company Ltd., berättar Peter Hingston i boken The Enthusiasts’ Guide to Buying a Classic British Sportscar (Eaton Bishop: Hingston Publishing Co, 2007). Huruvida dessa grandiost namngivna rebeller ansåg sig sprida den enda sanna sportbilsläran, det nämner Hingston inget om, men den bil som klanen byggde fick i alla fall namnet Crusader, som betyder ”korsfarare” (från latinets crux, som betyder ”kors”, via de franska orden croix, som också betyder ”kors”, och croisade, som betyder ”korståg”).

Tomt under huven
Clan Crusader tillverkades i staden Washington i norra England. Den tvåsitsiga tvådörrarsbilen hade en självbärande kaross av glasfiberarmerad plast. För att åstadkomma en så stark och lätt kaross som möjligt var det viktigt att kunna gjuta så stora delar av karossen som möjligt i sammanhängande stycken. Det var till stor del detta som styrde när Haussauer och hans klan – som inte tänkte tillverka chassiet själva – skulle välja leverantör av motor, kraftöverföring och hjulupphängning. Dessutom var det viktigt att chassiet var kompakt – bilen skulle ju bli liten och lätt – och att komponenterna kunde köpas till överkomligt pris – bilen skulle ju bli billig! De båda bilar vars chassier ansågs uppfylla dessa krav var BMC:s Mini och Hillman Imp. Det som slutligen fällde avgörandet var att Mini-motorn var för hög för Clanens sluttande front. Valet av Imp som chassidonator innebar att man i fronten i stället för en Mini-motor monterade – ingen motor alls. Imp hade nämligen svansmotor, vilket också Clan fick. Den fyrcylindriga 900-kubikaren drev bakhjulen via en fyrväxlad låda.
Klanens korståg var framgångsrikt – åtminstone på biltävlingar. Redan första gången Clan ställde upp i det internationella rallyt på Isle of Man kom märket på andra plats. I den kommersiella kapplöpningen gick det inte fullt så bra. Crusader betraktas som en välbyggd bil, men kom också att kosta därefter. Paul Haussauers idé om att den skulle bli billig besannades inte. Företagets skulder ansamlades och blev till slut ett alltför tungt kors att bära. Efter tre år och ungefär trehundra bilar lade klanens korsfarare ned vapnen 1973. Företaget upphörde men ett antal påbörjade bilar färdigställdes för försäljning 1974. Sammanlagt såldes cirka 350 Crusader-bilar under åren 1970 till 1974.

Nordirländsk nystart
År 1982 återuppstod märket när företaget Clan Cars Ltd. i Newtonards i Nordirland började bygga en bil som rätt och slätt kallades Clan. Man använde alltså inte namnet Crusader, men bilen hade en hel del gemensamt med Crusadern, bland annat svansmotorn (även om motorvolymen nu var hela 1 liter) och det verkar bland bilintresserade britter ha funnits ett behov av att skilja de nordirländska bilarna från de engelska. Den nya klan-klonens bilar blev därför kända som Irish Clan (”irländska Clan”).
Nästa Clan Cars-modell, som kom 1985, var mer olik Crusadern. Den hade helt omgjord kaross och i stället för svansmotor från Hillman Imp hade den en mittmonterad 1,5-litersmotor från Alfa Romeo. Denna Clan Cars-modell kallades Clover (som betyder ”klöver”), vilket enligt den brittiska biltidningen Practical Classics (maj 2011) berodde på Alfa-motorn (Alfa Romeo har använt namnet Quadrifoglio (italienska för ”fyrklöver”) på sina starkaste motorer). Möjligen kan modellnamnet Clover också ha att göra med att treklövern (shamrock) är en mycket välkänd symbol för Irland.
Inte heller på den gröna ön kunde man tjäna tillräckligt mycket klöver på att konstruera Clan-bilar. År 1987 tvingades även Clan Cars kasta in handduken. Företaget hade då sålt ungefär 120 exemplar av modellen Clan men endast ett trettiotal Clover.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven I

Artikel. Vad är immateriella rättigheter?
Immateriella rättigheter är en rätt att nyttja sådant som inte är materiella ting. Immateriella rättigheter kan vara upphovsrätt till ett litterärt eller musikaliskt verk, till exempel en bok eller låttext, ensamrätt till varumärke, till exempel IKEA, eller mönsterrätt till skydd för särpräglat mönster som formen på en stol eller en mobiltelefon, samt patentet till teknisk uppfinning såsom en glödlampa eller dynamit som Alfred Nobel fick patent på 1867.
Patent innebär en ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning. För att en uppfinning ska få patent krävs att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, ha en teknisk karaktär eller utgöra en teknisk lösning på ett problem. Uppfinningen ska vara reproducerbar, det vill säga ge samma resultat varje gång den används. Patent beviljas efter ansökan om registrering till Patent- och registreringsverket (PRV).
Logotyper och andra former av tecken som har särskiljningsförmåga kan ge ensamrätt genom registrering som varumärke. Varumärket kan bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, ljud – till exempel glassbilens melodislinga – eller formen på en vara. Särskiljningsförmåga innebär att det ska gå att skilja en vara från andra varor som säljs, till exempel varumärket Coca-Cola kan särskiljas från varumärket på läskedrycken Pepsi Max.
De flesta produkter har även utformats, designats, för att få ett visst utseende, ett mönster. Formgivaren kan få ensamrätt till ny och särpräglad design genom så kallat mönsterskydd, vilket sker enligt mönsterskyddslagen. Exempel på skyddad design är det formgivna gelégodiset i form av en dödskalle som skapades 1992 av familjen Lindström.
Även konstnärliga och litterära uttryck i form av musik, skönlitteratur, teater eller konst skyddas av ensamrätt genom att den som har skapat verket får upphovsrätt till detsamma, även kallat copyright. Till skillnad från andra immateriella rättigheter, där ensamrätten ofta uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket, uppkommer upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk automatiskt när verk som har en viss originalitet, verkshöjd, har skapats. Upphovsrätten gäller normalt 70 år efter upphovsmannens bortgång. Exempel på ett verk som har verkshöjd är stringhyllan, vars utformning Högsta domstolen 1962 bedömde vara tillräckligt originell för att omfattas av upphovsrätt.
De immateriella rättigheterna skyddar rättighetsinnehavarens ekonomiska rätt, ideella rätt samt ensamrätt att bestämma över vem som får förfoga över verket eller uppfinningen. Att utnyttja en immateriell tillgång i strid med rättighetsinnehavarens ensamrätt, till exempel piratkopiering av kläder, film eller musik, är straffbart och kan leda till skadestånd, böter eller fängelse.
Samhället har intresse av att personer och företag kan skydda sina immateriella tillgångar genom immateriell rätt till uppfinningar, design, musik eller konst. Till exempel står musikindustrin för en betydande del av Sveriges export. Enbart de upphovsrättsliga intäkterna från musik uppgick år 2010 till totalt 1239 miljarder kr.
Avslutningsvis bör Designhögskolan i Umeå, som rankats som en av världens bästa industridesignutbildningar, nämnas på temat skapande av immateriella rättigheter till nytta för oss alla.