lördag 6 juni

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven L

5 juni, 2019

Artikel. Vad är ledningsrätt?
För att alla ska få tillgång till nödvändiga samhällsfunktioner som el, fjärrvärme, olja, gas, vatten, avlopp, telefoni och sist men inte minst internet, behöver ledningar dras fram. Som kuriosum är det svenska elnätet så långt att det skulle gå att snurra drygt 14 varv runt jorden.
För att kunna dra fram ledningar för allmännyttiga ändamål behöver ledningsägaren ofta tillgång till stora markområden, ibland inom tusentals olika fastigheter över hela Sverige. Det kan vara både svårt och tidskrävande att komma överens med alla berörda fastighetsägare, där vissa kanske motsätter sig att ledning dras över deras fastighet. Därför finns det i ledningsrättslagen möjlighet att ansöka om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten.
Med ledningsrätt kan ledningshavaren få rätt använda den mark som behövs för en ledning, även om fastighetsägaren motsätter sig detsamma. Speciellt för ledningsrätt är att den gäller utan tidsbegränsning och kan knytas antingen till en ledningshavare, till exempel ett elnätsbolag, eller en fastighet. Ledningsrätten gäller längs hela ledningens sträckning och påverkas inte av att marken får nya ägare eller att fastighetens gränser ändras.
Vid upplåtelse av ledningsrätt är det vanligt att enskilda fastighetsägares rättigheter ställs mot tungt vägande allmänna intressen, eftersom ledningsrätt enbart ges för allmännyttiga ledningar. Till skydd för fastighetsägaren finns dock i ledningsrättslagen flera omständigheter som lantmäterimyndigheten ska beakta i beslutet om ledningsrätt. Bland annat måste fördelarna med ledningsrättsupplåtelsen överväga olägenheterna. Vidare bör ledningen anläggas så att den orsakar så lite skada som möjligt, till exempel bör ledningar inte dras för nära bostadshus. Fastighetsägaren har rätt till ekonomisk kompensation för den värdeminskning på fastigheten som ledningen orsakar.
Sammanfattningsvis är ledningsrätt en rättighet att anlägga allmännyttig ledning på andras fastigheter som ledningsrättshavaren får efter särskilt beslut.

Vad är likvidation?
Det finns olika sätt att avveckla en juridisk person, till exempel ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Ett sätt är företaget likvideras. I Bil och Bostad nr 3 år 2018, som ni finner på www.bilobostad.se samt www.nywa.nu artikel 44, har jag skrivit om olika företagsformer, vilken, om det är en juridisk person, kan likvideras. Nedan behandlas likvidation av aktiebolag.
Likvidation innebär att bolaget upplöses genom en i lag reglerad ordning och därefter upphör att existera. Likvidation av aktiebolag kan ske frivilligt, efter beslut av aktieägarna vid bolagsstämman, eller tvångsvis efter beslut av bolagsverket eller domstol.
Tvångslikvidation beslutas till exempel när bolaget inte följer vissa viktiga regler som att inge årsredovisning eller att ha revisor och styrelse i bolaget. Vidare kan tvångslikvidation beslutas om det egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Frivillig likvidation är vanligast och innebär att tillgångarna i bolaget omvandlas till pengar, som används för att betala av bolagets skulder. Kvarvarande belopp betalas därefter ut till aktieägarna.
Vid beslut om likvidation utses en likvidator, som ersätter bolagets styrelse och tillser att bolaget avvecklas. Om det behövs för försäljningen av tillgångarna eller för att de anställda ska få nya arbeten kan verksamheten i bolaget fortsatt bedrivas under en begränsad tid samtidigt som likvidationen pågår.
Det händer att likvidation sammanblandas med konkurs, som jag skrev om för två veckor sedan, men instituten skiljer sig väsentligen åt. Vid konkurs kan bolaget inte betala sina skulder. Däremot vid en frivillig likvidation ska alla fordringsägare få fullt betalt för alla sina fordringar innan likvidationen kan avslutas. Det händer att likvidatorn under en likvidation upptäcker att alla bolagets skulder inte kan betalas, varför bolaget försätts konkurs.

Vad är ett letter of intent?
Letter of intent, som brukar förkortas LOI, är en avsiktsförklaring som parterna ofta upprättar skriftligen innan en tänkt överlåtelse av ett företag. I ett letter of intet dokumenteras parternas avsikt om att inom viss angiven framtid försöka träffa ett avtal samt hur och vad parterna ska göra för att det tänkta avtalet ska kunna ingås.
Vid köp och försäljning av företag lägger avtalsparterna ner mycket tid samt personella- och ekonomiska resurser på förhandlingar och andra förberedelser innan ett avtal slutligen kan träffas. Då väljer parterna ibland att upprätta ett letter of intent, för att visa att parterna tänkt fortsätta sina förhandlingar, vad parterna ska göra och vad som ska gälla dem emellan under förhandlingstiden som förhoppningsvis avslutas med att parterna träffar ett överlåtelseavtal.
Letter of intent är bra att upprätta eftersom det tydliggör vad parterna har för tankar om hur förhandlingarna ska bedrivas och hur parterna ska bete sig under förhandlingarna. Till exempel är det vanligt att säljaren ger köparen exklusivitet under förhandlingstiden, det vill säga att inte förhandla med andra parter. Vissa villkor i ett letter of intent, till exempel om sekretess, kan parterna föreskriva fortsatt ska vara bindande, vilket är särskilt viktigt om avtal inte träffas.
Exakt vad ett letter of intent innebär rättsligt och innehåller i det enskilda fallet är helt beroende av hur parterna valt att utforma detsamma. Det är därför av vikt att du tillsammans med en advokat noga går igenom vad ditt letter of intent ska innehålla.
Jag avslutar med några kloka ord om samarbete av Henry Ford (1863-1947). ”Coming together is a beginning; keeping together is progress; working together is success.”

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven I

Artikel. Vad är immateriella rättigheter?
Immateriella rättigheter är en rätt att nyttja sådant som inte är materiella ting. Immateriella rättigheter kan vara upphovsrätt till ett litterärt eller musikaliskt verk, till exempel en bok eller låttext, ensamrätt till varumärke, till exempel IKEA, eller mönsterrätt till skydd för särpräglat mönster som formen på en stol eller en mobiltelefon, samt patentet till teknisk uppfinning såsom en glödlampa eller dynamit som Alfred Nobel fick patent på 1867.
Patent innebär en ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning. För att en uppfinning ska få patent krävs att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, ha en teknisk karaktär eller utgöra en teknisk lösning på ett problem. Uppfinningen ska vara reproducerbar, det vill säga ge samma resultat varje gång den används. Patent beviljas efter ansökan om registrering till Patent- och registreringsverket (PRV).
Logotyper och andra former av tecken som har särskiljningsförmåga kan ge ensamrätt genom registrering som varumärke. Varumärket kan bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, ljud – till exempel glassbilens melodislinga – eller formen på en vara. Särskiljningsförmåga innebär att det ska gå att skilja en vara från andra varor som säljs, till exempel varumärket Coca-Cola kan särskiljas från varumärket på läskedrycken Pepsi Max.
De flesta produkter har även utformats, designats, för att få ett visst utseende, ett mönster. Formgivaren kan få ensamrätt till ny och särpräglad design genom så kallat mönsterskydd, vilket sker enligt mönsterskyddslagen. Exempel på skyddad design är det formgivna gelégodiset i form av en dödskalle som skapades 1992 av familjen Lindström.
Även konstnärliga och litterära uttryck i form av musik, skönlitteratur, teater eller konst skyddas av ensamrätt genom att den som har skapat verket får upphovsrätt till detsamma, även kallat copyright. Till skillnad från andra immateriella rättigheter, där ensamrätten ofta uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket, uppkommer upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk automatiskt när verk som har en viss originalitet, verkshöjd, har skapats. Upphovsrätten gäller normalt 70 år efter upphovsmannens bortgång. Exempel på ett verk som har verkshöjd är stringhyllan, vars utformning Högsta domstolen 1962 bedömde vara tillräckligt originell för att omfattas av upphovsrätt.
De immateriella rättigheterna skyddar rättighetsinnehavarens ekonomiska rätt, ideella rätt samt ensamrätt att bestämma över vem som får förfoga över verket eller uppfinningen. Att utnyttja en immateriell tillgång i strid med rättighetsinnehavarens ensamrätt, till exempel piratkopiering av kläder, film eller musik, är straffbart och kan leda till skadestånd, böter eller fängelse.
Samhället har intresse av att personer och företag kan skydda sina immateriella tillgångar genom immateriell rätt till uppfinningar, design, musik eller konst. Till exempel står musikindustrin för en betydande del av Sveriges export. Enbart de upphovsrättsliga intäkterna från musik uppgick år 2010 till totalt 1239 miljarder kr.
Avslutningsvis bör Designhögskolan i Umeå, som rankats som en av världens bästa industridesignutbildningar, nämnas på temat skapande av immateriella rättigheter till nytta för oss alla.