lördag 6 juni
Idéer är en början, men innovation är ett maraton
Illustration: Maria Wall

Idéer är en början, men innovation är ett maraton

29 maj, 2019

Krönika. Kreativitet är ju superviktigt i vår tidsålder. ”Prioriterat” som det heter på vuxenspråk.
För när fabrikerna som tillverkar fysiska produkter omplaceras, rationaliseras bort eller ersätts av helt automatiserade processer i låglönelandet Långtbortistan, då blir kreativiteten ett viktigt verktyg. Den blir ett av de viktigaste konkurrensmedlen, ja, till och med en råvara.

Överallt ska alla vara kreativa och därför har det gått tretton workshops på dussinet under egentligen hela 10-talet.
Men, att komma upp med vilka random idéer som helst heller duger inte. De bör svara upp mot verkliga behov. De måste lösa ett problem som någon faktiskt har.
Därav; designprocesser.
Jag har själv varit djupt involverad i Västerbottens process Innovationsloopen – vars uppgift är att inspirera och engagera så många västerbottningar som möjligt, och i samarbeten bidra till lösningar av våra gemensamma samhällsutmaningar.
Detta leder obönhörligt till workshops, och under dessa ska vi vara kreativa.
Det kan verka förmätet att tro att man kan komma upp med nåt som ingen annan gjort tidigare, men faktum är att vi har precis samma, för att inte säga bättre, förutsättningar, jämfört med alla andra människor i världen.
”Allt här i världen är skapat av människor som inte va’ nå’ smartare än du” sa Steve Jobs en gång och det kan vara den mest inspirerande mening jag hört.
Sen avgörs inte succén för en ny produkt eller tjänst av ursprungsidén, utan av andra saker.
Föreställ dig att du har kommit upp med en kanonidé, en milstolpe – fullt jämförbar med skivat bröd eller CDLP:s kalsonger. Vid den punkten återstår ändå 99,9 procent av arbetet, av resan mot ett förverkligande – att lyckas nå ut med en innovation som folk faktiskt använder.
Idéer är viktiga, javisst, men förmågan att genomföra, att förverkliga, det är vad som skiljer agnarna från vetet, drömmaren från doern.
Jag tänker på det här när jag läser om Peter Carlsson, drömmaren från Northvolt som nu verkar vara en historisk doer. Han har redan attraherat ihop ett par hundra miljoner i riskkapital och nu fått klart med ett par miljarder i lån från Europeiska investeringsbanken. Själv fixar man inte att öppna posten varje vecka, samtidigt som Peter förverkligar visionen om världens mest moderna batterifabrik, utanför Skellefteå.
Sverige har länge presenterats som ett föregångsland vad gäller innovation, men faktum är att vi är bättre på patent än på att nå hela vägen ut till en marknad. Förmågan att förverkliga har därför hamnat högt upp på att-försöka-förbättra-listan bland alla innovationsaktörer. Jag har själv varit med och satt upp föreläsningar och workshops för att lyckas avslöja genomförandets DNA.
Kollegan Nico har gått kurs hos IDEO med rubriken ”From ideas to action” och så har vi lyssnat till Umeås högpresterande kreatör Victor Hillebjörk, som lyckas med konststycket, motsägelsen, att vara hyperkreativ och läskigt organiserad på samma gång. Han pratar passionerat om att-göra-listor, om system för att lagra idéer och infall, om vikten av att ha en plan, ett mål, några delmål och strukturer för det mesta.
Det här är också hemligheten bakom hans framgångar. Att han är strukturerad, sjukligt nyfiken och alltid öppen för utbyten och samarbeten.
Den inställningen trumfar såklart mängder av idéer.
Talang i det här avseendet handlar inte om geniala ingivelser, om sällsynta heureka-ögonblick, utan om beslutsamhet, om tjurskallighet – ”grit” som det kallas over there. Förmågan att bita ihop, gneta, kämpa och (kanske) lyckas med det man föresatt sig.
Vill du bli framgångsrik som innovatör eller entreprenör är det den enskilt viktigaste egenskapen – att inte bli deppig eller ens tappa tempo om det skiter sig.
Det var ju också Churchills definition på framgång:
”Framgång är att gå från ett misslyckande till ett annat med oförminskad entusiasm.”

Benny; det börjar ju bli sommar och jag vet att du gärna är i skog och mark, om du lämnar centrumfyrkanten. Men, du har säkert andra favoritplatser också... Ge oss dina smultronställen för bofasta och tillresta.

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven I

Artikel. Vad är immateriella rättigheter?
Immateriella rättigheter är en rätt att nyttja sådant som inte är materiella ting. Immateriella rättigheter kan vara upphovsrätt till ett litterärt eller musikaliskt verk, till exempel en bok eller låttext, ensamrätt till varumärke, till exempel IKEA, eller mönsterrätt till skydd för särpräglat mönster som formen på en stol eller en mobiltelefon, samt patentet till teknisk uppfinning såsom en glödlampa eller dynamit som Alfred Nobel fick patent på 1867.
Patent innebär en ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning. För att en uppfinning ska få patent krävs att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, ha en teknisk karaktär eller utgöra en teknisk lösning på ett problem. Uppfinningen ska vara reproducerbar, det vill säga ge samma resultat varje gång den används. Patent beviljas efter ansökan om registrering till Patent- och registreringsverket (PRV).
Logotyper och andra former av tecken som har särskiljningsförmåga kan ge ensamrätt genom registrering som varumärke. Varumärket kan bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, ljud – till exempel glassbilens melodislinga – eller formen på en vara. Särskiljningsförmåga innebär att det ska gå att skilja en vara från andra varor som säljs, till exempel varumärket Coca-Cola kan särskiljas från varumärket på läskedrycken Pepsi Max.
De flesta produkter har även utformats, designats, för att få ett visst utseende, ett mönster. Formgivaren kan få ensamrätt till ny och särpräglad design genom så kallat mönsterskydd, vilket sker enligt mönsterskyddslagen. Exempel på skyddad design är det formgivna gelégodiset i form av en dödskalle som skapades 1992 av familjen Lindström.
Även konstnärliga och litterära uttryck i form av musik, skönlitteratur, teater eller konst skyddas av ensamrätt genom att den som har skapat verket får upphovsrätt till detsamma, även kallat copyright. Till skillnad från andra immateriella rättigheter, där ensamrätten ofta uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket, uppkommer upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk automatiskt när verk som har en viss originalitet, verkshöjd, har skapats. Upphovsrätten gäller normalt 70 år efter upphovsmannens bortgång. Exempel på ett verk som har verkshöjd är stringhyllan, vars utformning Högsta domstolen 1962 bedömde vara tillräckligt originell för att omfattas av upphovsrätt.
De immateriella rättigheterna skyddar rättighetsinnehavarens ekonomiska rätt, ideella rätt samt ensamrätt att bestämma över vem som får förfoga över verket eller uppfinningen. Att utnyttja en immateriell tillgång i strid med rättighetsinnehavarens ensamrätt, till exempel piratkopiering av kläder, film eller musik, är straffbart och kan leda till skadestånd, böter eller fängelse.
Samhället har intresse av att personer och företag kan skydda sina immateriella tillgångar genom immateriell rätt till uppfinningar, design, musik eller konst. Till exempel står musikindustrin för en betydande del av Sveriges export. Enbart de upphovsrättsliga intäkterna från musik uppgick år 2010 till totalt 1239 miljarder kr.
Avslutningsvis bör Designhögskolan i Umeå, som rankats som en av världens bästa industridesignutbildningar, nämnas på temat skapande av immateriella rättigheter till nytta för oss alla.