lördag 6 juni
Klimatångestterapi och koldioxidbantning
Illustration: Maria Wall

Klimatångestterapi och koldioxidbantning

30 april, 2019

Krönika. Miljön är ju verkligen i fokus. Som den bör vara. ”Top of mind” som det kallas på reklambyrå-engelska, vilket råkar vara ett bra uttryck i det här avseendet, eftersom miljön ännu tar större plats i vårt medvetande än i vårt handlande.

Och skulle vi råka glömma miljön en stund så dyker fröken Thunberg upp i våra flöden och ser sådär klok och uppfordrande ut, och vi kommer på att hon såklart har rätt.
Hon har rätt. Och vi har vanligtvis fel.
Men vi bär med oss problemet hela tiden, och mer och mer klarar vi av att äga frågan.
Inför varje beslut så analyserar vi vilken klimatpåverkan valet kommer att innebära. Eller, rättare sagt, vi väger in hur mycket ångest valet kommer att ge oss.
Så var det inte riktigt för tio år sedan, och det här är bra. Det är så här saker utvecklas, och vi försöker fortfarande sätta fötterna rätt. Exakt hur mycket ska vi förändra, och exakt när måste det här egentligen ske? Hur mycket ska vi lägga på sopsortering och är det ok att flyga om man kommit över en jäkla drömlägenhet i Barcelona via Air BnB?
Man vill bidra, men ej heller överreagera.
Ibland känns det som att vi klimatkompenserar genom att må uppriktigt dåligt över de val som vi vet inte är de bästa ur klimathänseende – i brist på bättre verktyg.
Men den här typen av gottgörelse är väl bara aktuell under en övergångsperiod tänker jag. ”Sen”, nån gång i framtiden, hoppas vi ha gått i mål, blivit helt färdiga med den här omställningen.
Men, då misstar vi oss isåfall också.
Förändring blir aldrig klar. Det enda som händer ibland är att människor som deltar i processen dör. Förändring har evigt liv.
Det kan låta lite jobbigt, men är i verkligheten någonting positivt. Det är den här naturlagen som garanterar att vi ständigt blir bättre. Tyvärr är kontinuerlig förbättring inte en bonus när det handlar om klimatet, utan en förutsättning för att planeten ska överleva alla dåliga beslut som tagits och fortfarande tas.
Under tiden försöker vi hitta sätt att parera biverkningarna. Det går att ta kurser i ”klimatångestterapi” och även i ”koldioxidbantning”.
Vad vi egentligen vill ha är kloka råd och praktiska tips som vi kan börja använda. Som är rimliga, och inte alltför extrema, för då är risken att vi skjuter upp genomförandet, på obestämd framtid.
Detta resonemang för mig till din direkta fråga: om huruvida jag ska skaffa mig en elcykel – som om det vore en miljövänlig insats?!
En cykel förlorar ju det mesta av sina uppenbara fördelar om vi adderar eldrift på den. Så himla miljövänlig är ju inte ens den grönaste elen att den är bättre än fysisk ansträngning. Så om vi ska konvertera till el bör det ju vara från fossila bränslen och inte från nyttig muskelkraft.
Det betyder att jag inte kommer att skaffa en elcykel. Däremot gärna en elbil. Jag har kört en Tesla, som längst mellan Stockholm och Umeå, och även om det är lite ovant och upplevs lite skört med att planera sina laddningar skiljer sig den tillvaron inte från fossila förare i glesbygd som måste tänka efter före.
Mest sugen är jag på Volvos superfina elbil Polestar som i alla fall KÄNNS som en Volvo till 100 procent. Men eftersom utveckling hela tiden pågår, som vi konstaterat här ovan, blir det väl snart omöjligt att ta så stora beslut som bilar, eftersom det på mobil-manér alltid kommer en ny, ännu bättre version, nästa vecka.
Men elbilen är ju ett steg i rätt riktning, en riktning som Tesla visade och nu Volvo följer.
Och förhoppningsvis stämmer det som Bill Clinton en gång sa om USA:
”There is nothing wrong with America that cannot be cured with what is right in America.”
I ett globalt perspektiv skulle det då bli: det finns ingenting som är så fel med vår civilisation som det som är bra med vår civilisation inte kan fixa.

Benny: Vi har digitaliserat en massa de senaste decennierna, och många blir mätta och matta av det. Finns det saker vi borde uppleva analogt igen? Ge oss tips på analoga grejer!

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven I

Artikel. Vad är immateriella rättigheter?
Immateriella rättigheter är en rätt att nyttja sådant som inte är materiella ting. Immateriella rättigheter kan vara upphovsrätt till ett litterärt eller musikaliskt verk, till exempel en bok eller låttext, ensamrätt till varumärke, till exempel IKEA, eller mönsterrätt till skydd för särpräglat mönster som formen på en stol eller en mobiltelefon, samt patentet till teknisk uppfinning såsom en glödlampa eller dynamit som Alfred Nobel fick patent på 1867.
Patent innebär en ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning. För att en uppfinning ska få patent krävs att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, ha en teknisk karaktär eller utgöra en teknisk lösning på ett problem. Uppfinningen ska vara reproducerbar, det vill säga ge samma resultat varje gång den används. Patent beviljas efter ansökan om registrering till Patent- och registreringsverket (PRV).
Logotyper och andra former av tecken som har särskiljningsförmåga kan ge ensamrätt genom registrering som varumärke. Varumärket kan bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, ljud – till exempel glassbilens melodislinga – eller formen på en vara. Särskiljningsförmåga innebär att det ska gå att skilja en vara från andra varor som säljs, till exempel varumärket Coca-Cola kan särskiljas från varumärket på läskedrycken Pepsi Max.
De flesta produkter har även utformats, designats, för att få ett visst utseende, ett mönster. Formgivaren kan få ensamrätt till ny och särpräglad design genom så kallat mönsterskydd, vilket sker enligt mönsterskyddslagen. Exempel på skyddad design är det formgivna gelégodiset i form av en dödskalle som skapades 1992 av familjen Lindström.
Även konstnärliga och litterära uttryck i form av musik, skönlitteratur, teater eller konst skyddas av ensamrätt genom att den som har skapat verket får upphovsrätt till detsamma, även kallat copyright. Till skillnad från andra immateriella rättigheter, där ensamrätten ofta uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket, uppkommer upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk automatiskt när verk som har en viss originalitet, verkshöjd, har skapats. Upphovsrätten gäller normalt 70 år efter upphovsmannens bortgång. Exempel på ett verk som har verkshöjd är stringhyllan, vars utformning Högsta domstolen 1962 bedömde vara tillräckligt originell för att omfattas av upphovsrätt.
De immateriella rättigheterna skyddar rättighetsinnehavarens ekonomiska rätt, ideella rätt samt ensamrätt att bestämma över vem som får förfoga över verket eller uppfinningen. Att utnyttja en immateriell tillgång i strid med rättighetsinnehavarens ensamrätt, till exempel piratkopiering av kläder, film eller musik, är straffbart och kan leda till skadestånd, böter eller fängelse.
Samhället har intresse av att personer och företag kan skydda sina immateriella tillgångar genom immateriell rätt till uppfinningar, design, musik eller konst. Till exempel står musikindustrin för en betydande del av Sveriges export. Enbart de upphovsrättsliga intäkterna från musik uppgick år 2010 till totalt 1239 miljarder kr.
Avslutningsvis bör Designhögskolan i Umeå, som rankats som en av världens bästa industridesignutbildningar, nämnas på temat skapande av immateriella rättigheter till nytta för oss alla.