lördag 6 juni
Big Papa: Det våras för 57:an

Big Papa: Det våras för 57:an

30 april, 2019

Artikel. Nu är den äntligen här! Våren är den årstid som många motorentusiaster väntat på. Med följer den där underbara känslan att få rulla ut sitt entusiastfordon igen som ofta stått bortgömt med en varm filt över sig. Många har också passat på att göra den årliga servicen och genomköraren som krävs ibland.

De allra flesta som har någon form av entusiastfordon, oavsett hjulantal, har räknat ner dagarna sen några månader tillbaka. Så också Roger Jonsson utanför Umeå som är en av alla som äger en Chevrolet från 1957 och som jag mötte utanför mitt jobb förra veckan, glad som han alltid är då han får köra sin klenod.

Chevrolet sålde 1546 stycken av dessa här i Sverige 1957 av de 1 507 904 st som ska ha byggts. Av de svensksålda var endast 175 stycken försedda med en V8 under huven. De övriga hade en rak sexcylindrig motor på 140 hästkrafter och en treväxlad manuell rattväxel som hängt med ett tag. Kärrorna med de större motorerna hade en 283 V8 på 162 hästkrafter original under huven vilket var grymt på den tiden. Man kunde som tillval välja mellan 17 olika varianter av motorer/växellådor. Till exempel kunde man välja till en V8 283 cui med effekterna 185, 220, 245, 250, 270 eller 283 hk. Med extratillval så låg de så klart i det högre prisspannet. Priset här i Sverige på den tiden för en originalkärra låg på cirka 17 000 kronor och uppåt beroende på utrustning och modell. Ville man ha en 57:a med cabriolet då fick man pynta runt cirka 22 000 kronor vilket var närmare medellönen för två års arbete i Sverige.

Rogers bil och motor är lite modifierade till det bättre. Under huven har man monterat en 350-motor med en 700-låda vilket är rätt vanligt att man gör för en bättre ekonomi och en bättre kvalitet. Inte bara i Chevrolets bilar utan den kombon används i många fordon som alternativ då man renoverat eller byggt själv, till exempel i en Rod. Roger har också bytt till skivor fram istället för trumbromsar vilket också är ett vinnande koncept om man inte är ett freak för original. Det mesta var gjort då Roger köpte den så han har bara behövt ”förbättra” grejorna.

Roger har inte ägnat någon tid till bilen i vinter utan har istället passa på att få rull på de gamla mopederna han har hemma på gården. Roger kör också en hel del med Polarisen och utnyttjar snödjupet för att sedan plocka ut sin KTM 400 cross och leka lite på skoterspåren. Sin fina Chevrolet ska han, trots att den skiner och blänker och puffar som en järnpråm ska göra, ge en heldags översyn. ”Det finns alltid något att göra, en oljedroppe här eller någon justering där vilket också är en positiv grej med bilhobbyn. Man får tid att umgås med vänner i garaget”, säger Roger.

Chevrolet 1957 blev som sagt en oerhört populär bil. Men 1958 kom Chevroletmodellen att bli bredare och längre då man introducerade den nya lyxigare pråmen med modellnamnet Impala. Den var strået vassare än en 57:a Bel Air. Många bytte därför upp sig då man såg 58:an som mycket modernare. Men oavsett detta så är det ändå Chevrolet 1957 som ses som ”The Classic Chevy” vilket Roger instämmer med helt och fullt.

Trots kärleken till denna bil sneglar Roger just nu på lite andra projekt också. ”Jag har lite på gång under lupp så vi får se vart det leder. Motorkulturen är oändlig, så också mitt motorintresse.”

MIKAEL "BIG PAPA" BERGSTRÖM

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven I

Artikel. Vad är immateriella rättigheter?
Immateriella rättigheter är en rätt att nyttja sådant som inte är materiella ting. Immateriella rättigheter kan vara upphovsrätt till ett litterärt eller musikaliskt verk, till exempel en bok eller låttext, ensamrätt till varumärke, till exempel IKEA, eller mönsterrätt till skydd för särpräglat mönster som formen på en stol eller en mobiltelefon, samt patentet till teknisk uppfinning såsom en glödlampa eller dynamit som Alfred Nobel fick patent på 1867.
Patent innebär en ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning. För att en uppfinning ska få patent krävs att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, ha en teknisk karaktär eller utgöra en teknisk lösning på ett problem. Uppfinningen ska vara reproducerbar, det vill säga ge samma resultat varje gång den används. Patent beviljas efter ansökan om registrering till Patent- och registreringsverket (PRV).
Logotyper och andra former av tecken som har särskiljningsförmåga kan ge ensamrätt genom registrering som varumärke. Varumärket kan bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, ljud – till exempel glassbilens melodislinga – eller formen på en vara. Särskiljningsförmåga innebär att det ska gå att skilja en vara från andra varor som säljs, till exempel varumärket Coca-Cola kan särskiljas från varumärket på läskedrycken Pepsi Max.
De flesta produkter har även utformats, designats, för att få ett visst utseende, ett mönster. Formgivaren kan få ensamrätt till ny och särpräglad design genom så kallat mönsterskydd, vilket sker enligt mönsterskyddslagen. Exempel på skyddad design är det formgivna gelégodiset i form av en dödskalle som skapades 1992 av familjen Lindström.
Även konstnärliga och litterära uttryck i form av musik, skönlitteratur, teater eller konst skyddas av ensamrätt genom att den som har skapat verket får upphovsrätt till detsamma, även kallat copyright. Till skillnad från andra immateriella rättigheter, där ensamrätten ofta uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket, uppkommer upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk automatiskt när verk som har en viss originalitet, verkshöjd, har skapats. Upphovsrätten gäller normalt 70 år efter upphovsmannens bortgång. Exempel på ett verk som har verkshöjd är stringhyllan, vars utformning Högsta domstolen 1962 bedömde vara tillräckligt originell för att omfattas av upphovsrätt.
De immateriella rättigheterna skyddar rättighetsinnehavarens ekonomiska rätt, ideella rätt samt ensamrätt att bestämma över vem som får förfoga över verket eller uppfinningen. Att utnyttja en immateriell tillgång i strid med rättighetsinnehavarens ensamrätt, till exempel piratkopiering av kläder, film eller musik, är straffbart och kan leda till skadestånd, böter eller fängelse.
Samhället har intresse av att personer och företag kan skydda sina immateriella tillgångar genom immateriell rätt till uppfinningar, design, musik eller konst. Till exempel står musikindustrin för en betydande del av Sveriges export. Enbart de upphovsrättsliga intäkterna från musik uppgick år 2010 till totalt 1239 miljarder kr.
Avslutningsvis bör Designhögskolan i Umeå, som rankats som en av världens bästa industridesignutbildningar, nämnas på temat skapande av immateriella rättigheter till nytta för oss alla.