lördag 6 juni

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven C

30 januari, 2019

Artikel. Condictio indebiti

På svenska betyder det juridiska begreppet Condictio indebiti ungefär återställa det icke ägda. Begreppet används för att beskriva i vilka situationer en person har rätt att återfå pengar som betalats till någon som inte skulle ha erhållit pengarna, det vill säga misstagsbetalning.
Principen om Condictio indebiti är mycket gammal. Principen kommer från den romerska rätten som växte fram under romartiden. Condictio indebiti är inte reglerat i någon särskild lag, utan principen gäller i Sverige med stöd av den rättspraxis som tillskapas när Högsta domstolen i olika situationer har besvarat frågat om misstagsbetalaren har rätt att återfå sina pengar.
Det finns flera tänkbara situationer där frågan om rätt till återbetalning kan bli aktuell. Du kanske skriver fel kontonummer när du betalar en faktura eller av misstag anger ett för högt belopp. Huvudregeln är att mottagaren då ska återbetala pengarna till dig, mottagaren ska alltså återställa det icke ägda.
Om personen som fått pengarna motsätter sig återbetalning får domstol pröva frågan. I rättspraxis finns undantag från huvudregeln om att felutbetalade pengar ska återbetalas. I de fall där mottagaren av pengarna har varit i god tro och inrättat sig efter betalningen, har domstolen ansett att det är rimligt att mottagaren får behålla pengarna.
God tro föreligger om mottagaren inte har förstått eller haft misstanke om att pengarna utbetalats felaktigt. I rättspraxis finns flera rättsfall då personer ansetts ha varit i god tro när de erhållit för mycket lön. Ett rättsfall från 1955 rörde en kvinna som förväntat sig löneökning, men den löneökning som utbetalades av misstag blev för hög. I det fallet ansåg domstolen att kvinnan, som under ett år uppburit för hög lön, handlat i god tro och därför inte behövde återbetala beloppet.
Att mottagaren inrättat sin ekonomi innebär i princip att pengarna ska ha förbrukats. En man som i god tro använt hela sin lön varje månad och fortsatt göra det varje månad när för hög lön utbetalas har Högsta domstolen ansett vara skäl som talar för att pengarna inte behövde betalas tillbaka. Mannen var i god tro och rättade munnen efter matsäcken.
Sammanfattningsvis är den för de flesta självklara principen om att misstagsbetalning ska återbetalas rättsregeln Condictio indebiti. Allmänt brukar talas om att rätt ska vara rätt!

Culpa
Innan jag behandlar det skadeståndsrättsliga begreppet culpa inleder jag med ett exempel när skadeståndsskyldighet överhuvudtaget kan uppkomma. Om A skadar B personligen eller B:s egendom kan A bli skyldig att ekonomiskt ersätta B för den skada som A orsakat, det vill säga A är skadeståndsskyldig mot B.
I 2 kap 1 § skadeståndslagen stadgas att ”Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan”. Av lagtexten framgår att det är två olika situationer när någon kan bli skadeståndsskyldig. Den ena är till exempel när A orsakat en skada uppsåtligen, kanske genom att A uppsåtligen har misshandlat B. Den andra situationen är att A handlat oaktsamt eller vårdslöst, till exempel genom att backa in i B:s bil, men helt utan avsikt att förstöra B:s bil.
Ansvar för försummelse, oaktsamhet eller vårdslöshet brukar kallas culparegeln. Culpa betyder skuld och härstammar som många andra juridiska ord från den romerska rätten. Culparegeln används alltså för att bedöma om en person på grund av vårdslöshet har skulden för en skada och därför ska ersätta skadan.
Vad är ett vårdslöst beteende? Att bedöma om någons handlande har varit vårdslöst är inte alltid lätt. Som jag beskrev i förra krönikan användes förr den gode familjefadern eller Bonus Pater Familias som en måttstock på hur en aktsam person borde handla i en viss situation. Artikeln finner du på www.bilobostad.se samt på www.nywa.nu/bil-bostad. I dag beaktar domstolen främst hur en förståndig aktsam person skulle ha agerat utifrån olika handlingsnormer som finns i lagar, förordningar, föreskrifter och andra regler. Har personen överskridit en regel kan det medföra att personen av domstolen anses ha varit vårdslös.
Det finns undantag från culparegeln som medför att en person inte blir skadeståndsskyldig, trots att personen har agerat vårdslöst. Ett exempel härpå är föräldrar som har ansvar för sina oaktsamma barns skador. Ansvaret innebär att en förälder kan bli skadeståndsskyldig för de skador som barnet åsamkar. Liknande ansvar för annans handlande har arbetsgivare, som kan bli ansvarig för skador som uppkommit på grund av anställds vårdslösa handling i samband med arbetet. Till exempel om en bil skadas av mekanikern i samband med reparation eller en målare skadar golvet vid ommålning av väggar i din bostad.
Du kanske inte har funderat på frågan om din skadeståndsskyldighet när du är vårdslös eftersom du har en försäkring. Många försäkringar innehåller skydd, vilket innebär att försäkringsbolaget betalar skadeståndsbeloppet som du ådragit sig, även om du varit vårdslös. Det är viktigt att du kontrollerar att du har en gällande försäkring och läser igenom ditt försäkringsavtal så du vet om och i vilka situationer du har skydd om du skulle råka vara oaktsam. En olycka händer så lätt. Oavsett om du har försäkringsskydd eller inte är det bästa att vara så aktsam att skada inte uppstår.
Jag avslutar med ett visdomsord från Nalle Puh: ”En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket”.

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven I

Artikel. Vad är immateriella rättigheter?
Immateriella rättigheter är en rätt att nyttja sådant som inte är materiella ting. Immateriella rättigheter kan vara upphovsrätt till ett litterärt eller musikaliskt verk, till exempel en bok eller låttext, ensamrätt till varumärke, till exempel IKEA, eller mönsterrätt till skydd för särpräglat mönster som formen på en stol eller en mobiltelefon, samt patentet till teknisk uppfinning såsom en glödlampa eller dynamit som Alfred Nobel fick patent på 1867.
Patent innebär en ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning. För att en uppfinning ska få patent krävs att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, ha en teknisk karaktär eller utgöra en teknisk lösning på ett problem. Uppfinningen ska vara reproducerbar, det vill säga ge samma resultat varje gång den används. Patent beviljas efter ansökan om registrering till Patent- och registreringsverket (PRV).
Logotyper och andra former av tecken som har särskiljningsförmåga kan ge ensamrätt genom registrering som varumärke. Varumärket kan bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, ljud – till exempel glassbilens melodislinga – eller formen på en vara. Särskiljningsförmåga innebär att det ska gå att skilja en vara från andra varor som säljs, till exempel varumärket Coca-Cola kan särskiljas från varumärket på läskedrycken Pepsi Max.
De flesta produkter har även utformats, designats, för att få ett visst utseende, ett mönster. Formgivaren kan få ensamrätt till ny och särpräglad design genom så kallat mönsterskydd, vilket sker enligt mönsterskyddslagen. Exempel på skyddad design är det formgivna gelégodiset i form av en dödskalle som skapades 1992 av familjen Lindström.
Även konstnärliga och litterära uttryck i form av musik, skönlitteratur, teater eller konst skyddas av ensamrätt genom att den som har skapat verket får upphovsrätt till detsamma, även kallat copyright. Till skillnad från andra immateriella rättigheter, där ensamrätten ofta uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket, uppkommer upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk automatiskt när verk som har en viss originalitet, verkshöjd, har skapats. Upphovsrätten gäller normalt 70 år efter upphovsmannens bortgång. Exempel på ett verk som har verkshöjd är stringhyllan, vars utformning Högsta domstolen 1962 bedömde vara tillräckligt originell för att omfattas av upphovsrätt.
De immateriella rättigheterna skyddar rättighetsinnehavarens ekonomiska rätt, ideella rätt samt ensamrätt att bestämma över vem som får förfoga över verket eller uppfinningen. Att utnyttja en immateriell tillgång i strid med rättighetsinnehavarens ensamrätt, till exempel piratkopiering av kläder, film eller musik, är straffbart och kan leda till skadestånd, böter eller fängelse.
Samhället har intresse av att personer och företag kan skydda sina immateriella tillgångar genom immateriell rätt till uppfinningar, design, musik eller konst. Till exempel står musikindustrin för en betydande del av Sveriges export. Enbart de upphovsrättsliga intäkterna från musik uppgick år 2010 till totalt 1239 miljarder kr.
Avslutningsvis bör Designhögskolan i Umeå, som rankats som en av världens bästa industridesignutbildningar, nämnas på temat skapande av immateriella rättigheter till nytta för oss alla.