Foto: Maria Wall

Creativity killed the cat

Benny frågar om “flow”, ett ord som är högst aktuell nuförtiden i kreativa sammanhang. Och när jag skriver kreativa sammanhang menar jag självklart ALLA sammanhang – för vem ska inte vara kreativ i dagar som dessa?

I undersökningar har 100 procent av företag och organisationer svarat att kreativitet är helt avgörande för dem.
Hur många av de som jobbar där känner sig då kreativa? Inte lika många.
Ungefär hälften av vi som arbetar anser oss vara det. I Europa några fler tydligen, ungefär 60 eller 70 procent, men fortfarande lågt om vi jämför oss med USA där självförtroendet är på topp och ungefär 95 procent betraktar sig som kreativa.
Men vad är då kreativitet? Vi har diskuterat det mycket på jobbet – dels därför att vi kallar oss en kreativ byrå, dels därför att vi lever på att vara det.
Vi tänkte att mycket skulle vara vunnet om vi kunde hitta de beståndsdelar som bygger kreativitet, om vi liksom baklänges kunde bena ut receptet för kliniskt ren kreativitet.
Men vi kom rätt snart fram till att den inte existerar i fast form, det är ingenting påtagligt utan snarare en biprodukt av någonting annat.
Nämligen nyfikenhet.
För att kunna vara kreativ måste man ha verktyg men framförallt stoff att bearbeta. Benny pratar om flow och som jag känner det är flow tillfällen när det finns så mycket material, så mycket stoff, som passar för just vad man håller på med att det nästan blir för mycket.
Saker man lagt på minnet kommer tillbaka, som det verkar just för det här ändamålet.
Då rusar tiden fram, goda idéer står på kö för att få din uppmärksamhet och ett generellt överflöd råder. Ett tillstånd när hybrisen blott är en armlängds avstånd bort och man knappt har tid och tålamod att hämta nytt kaffe – inför risken att stunden ska gå förlorad, tillståndet ska förändras.
Men det här fenomenet beror inte på att du har hipsters till arbetskamrater som åker longboard till jobbet, inte på att du har ett flipperspel i foajén, eller fria arbetstider. Flowet i det här fallet beror på att du lagt saker på minnet under resans (livets) gång: kommit ihåg en siffra i en statistik, och kombinerat det med en insikt Stewie Griffin gjort och kryddat med stämningen i en låt av Bob Hund (antagligen ”Papperspåse”), som tillsammans blir nåt helt nytt.
”Everything is a remix” sägs det. Och remixar blir ju onekligen enklare att åstadkomma ifall man har samlat material att använda sig av.
Sen ingår det faktiskt en hel del hårt jobb också.
Många konstnärer menar att gudomlig inspiration är för amatörer – proffs infinner sig bara på jobbet, och kavlar upp skjortärmarna.
Som Thomas Edison lär ha uttryckt det:
”Genialitet är en procent inspiration och 99 procent transpiration.”
Så stoff behöver man – det är materialet man arbetar med. Sen finns det massor av olika verktyg, för att förädla stoffet på ett bra, effektivt och måhända kreativt sätt.
Frågan, och den har säkert du också Benny fått massor av gånger:
”Var får du allt ifrån?”, som för övrigt inte ens är en fråga utan en sorts komplimang, den går faktiskt att svara på – även om man aldrig gör det.
”Tja ... jag har lagt allt roligt och intressant som jag nånsin hört i hela mitt liv på minnet.”
Kanske ett aningen förmätet svar, men insamlandet är nyckeln och bör helst pågå hela tiden. När man ser bra filmer, och dåliga filmer, när man lyssnar på radio eller på sina bekanta på fester. När man ser nyheterna eller läser böcker. Man ska även komma ihåg att vara uppmärksam på sina egna tankar. (Just det där sista har jag snott av Stina Jonsson som jobbar på IDEO i London. Tackarrr.)
Jag skrev om bra meningar förra gången, och detsamma gäller här – sno bra saker och lägg dem i en låda, man kommer alltid att ha användning för dem en vacker dag.

Jag sparar förresten den här krönikan i en mapp som heter B&B sommar 2012. Tycker att jag alldeles nyss skapade den, men nu när jag tittar ut är det lätt att konstatera att det plötsligt är sommar 2013.
Så Benny: 2014 står därmed alldeles runt hörnet, liksom Umeå 2.0 – efter ansiktslyftningen i centrum. När folk kommer på besök, som vi hoppas att de ska göra under nästa år, vad tipsar du dem om att göra? Låt oss formulera oss som tidningarna gör när nyhetstorkan slår till i juli: ”Vilka är dina smultronställen?”
NICKLAS BERGLUND

Fler Krönikor
Klicka och läs!