Foto: Niklas Eriksson

Ge oss luktsinnet tillbaka!

Blir det bättre eller sämre här i världen? Ja harreligen vad en krönikör ska kunna ge svar på såhär i en hast. Blir det bättre här i världen?

Ja min värld är förhållandevis begränsad och omfattar tillexempel inte Syrien eller andra oroshärder. Jag rör mig som bekant mest i Umeås centrala delar, och när jag skriver krönikor – i mitt eget huvud. Ur denna tillvaro ger jag mig dock friheten till några betraktelser på ämnet ... blir det bättre eller sämre?

Om utbudet av skvalmusik
Förr: I princip en artist fyllde all skvalradio som fanns. Thore Skogman med sina 1000 svenska schlagers som alla gick att sjunga med i på grund av sina enkla rim eller upprepningar: ”Nu vill jag ha ... medicin, medicin, medicin, meddesamma! Jaaag vill bli bra ... så jag kan höra dragspelsmusiken!” Är man uppfödd med Thore Skogman fick man också Sven-Ingvars på köpet. Och vi kunde alla deras låtar. (Vare sig vi ville det eller inte.) När vi ungdomar hade stått ut med svenska hurtiga schlagers som också farmor gillade fick vi sedemera en timme pop i radion som vi spelade in på våra bandspelare. Sen kom en timme till med Lennart Wretlind och Kjell Alinge. Hur skulle vi annars överlevt?
Nu: Möjligtvis P4 Radio Västerbotten kan spela Thore Skogman om Farbror Sven är på humör. Annars fylls flera stationer av skvalradio med tusentals okända artister som alla har det gemensamt att de är ”färska” bara en dryg månad. Radion är ingen lägereld längre som samlade ungdomarna. Alla gör sina egna skivlistor som de går och lyssnar på i smyg i små lurar på gator och torg. ”Öh, vad hör du på? Kents nya eller?” ”Nej jag har laddat ner listan som Fredrik Strage hade på sin blogg” ”Vad är det då?” ”Ingen aning”. Undantag från detta är alla hundratusentals fjortisar som lyssnar på samma låt av Justin Bieber. Han som är så söt. (Tills han hamnar i målbrottet.)

Om miljötänket som bara är ett tänk
Förr: Du hade mjölkhämtaren med till affären där du själv fyllde på mjölk och du kunde toppa med grädde. Du hade även med dig en karsch. Skulle du köpa en läsk hade du med dig tomglas. Slängde du ett kolapapper på gatan blev du utskälld av ALLA som var äldre än dig. Fanns det inte papperskorgar stoppade du skräpet i fickan. Bespisningstanterna såg till att du åt upp och hemma åt du ofta ”rester” eller ”lådor”. Allt togs tillvara. Att vara sparsamma ingick i ekonomin, vi nötte och slet på kläderna tills de blev trasmattor eller torkdukar du kunde städa med. I stället för ”datummärkning” använde vi vårt luktsinne. ”Är mjölken sur?” Bra. Då gör vi pannkaka! Ingen hade hört talas om ord som ”miljötänk”, ”återvinning” eller ”hållbart samhälle”. Att vi sedan levde som man nu uppmanar oss till att leva idag var en självklarhet. Vi kallade det hushållning.
Nu: Det har aldrig funnits ett större sortiment av ... allt. Allt ska dessutom förpackas och förses med koder och finstilt text samt datummärkas. Så fort du har förbrukat varan ska förpackningen slängas. Allt ska sorteras för att återvinnas – till ännu fler förpackningar. På detta sätt räddar vi jorden. Hela tiden ordnas KAMPANJER som berättar för dig hur du ska göra så att jorden ska överleva. (Bekostas av dina skattepengar.) Bara här i Umeå satsar kommunen 15 miljoner på att du ska TÄNKA GRÖNT. Jag cyklar eller går till jobbet, tar bussen om jag ska längre men tänker jag grönt? Nej, jag funderar på hur jag ska få bort tjockteven ur lägenheten till någon återvinning. Tips: Kan vi inte få en dag i veckan när vi ställer ut ”grovsopor” till hämtning på trottoaren? Så gjorde vi förr. Det var bättre förr!

Om tvättmaskinen och tiden
Förr: Sverige var en förhållandevis rik nation efter kriget och jag tillhör generationen som blandade sparsamhet (se ovan) med att ibland glufsa i mig O’boy, Kalaspuffar och Corn Flakes med MYCKET socker. Lite dåligt samvete hade vi dock ty hela tiden skulle vi tänka på barnen i Indien och Biafra som inte hade det lika gott ställt. Till dem skickade vi pengar som vi samlade in på gator och torg. Tredje världen var fattig, ständigt fattig, och vi rika bar skulden till det. Till och med Finland var fattigt, varför skulle de annars hamstra smör och socker och kaffe och till och med ha egen hamsterbutik vid färjehamnen i Holmsund? Alltid hade vi dåligt samvete. Finland hade ju dessutom haft krig!
Nu: Över hela världen reser en vältalig svensk professor, Hans Rosling, som talar om hur vi utvecklats i Sverige tack vare tillkomsten av tvättmaskinen. På så sätt kunde hans mor och mormor få tid till annat, utbilda sig, jobba, få färre barn. Rosling menar att om alla kvinnor i Tredje världen fick en tvättmaskin skulle standarden höjas globalt. Jobbar karln åt Electrolux eller? Men du som har tvätten och låter maskinen göra jobbet. Varför inte ägna tvättiden till att tänka omtumlande tankar. Varför inte odla upp Västerbotten, sälja mat på gårdar eller i saluhallar igen. Strunta i förpackningar, lär dig använda luktsinnet och smaksinnet igen för att se vad som är färskt. Som vi gjorde på 50-talet, när nationen var rik. Och det inte behövdes några jämras miljökampanjer. God Morgon!

Jahaja Nicklas. Nu nu är det vår och jag vill ut och fiska. Känner du nån som har båt som kan ta mig med ut till havsbandet så jag får testa öringdragen?
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!