Foto: Niklas Eriksson

Var nöjd med allt som livet ger

Benny undrar vilken kändis jag vill vara för en dag, men jag är ganska nöjd över att vara mig själv. Inte så nöjd att jag blir mallig förstås, utan bara klädsamt tillfreds. Men jag skulle aldrig riskera min position och plats i Livets Lotteri – chansen att jag skulle få det lika bra en gång till är så liten att den är försumbar.

Men visst, jag skulle gärna spela några fotbollsmatcher med Danny Perssons fysik – det skulle vara roligt. Som Umedalens lagledare Tomas Bodén sa när jag frågade om Dannys målorgie i division II i fjol, före comebacken i UFC: ”Dom är ju rädd för han. Dom är ju rädd för han.” Tomas säger allting två gånger när han blir det minsta uppspelt. Det är hans sätt att komparera, och vi kallar honom Tomas Two Times (när han inte hör).
Men annars… Jag vet inte…
Det är däremot enkelt att rabbla upp kända personer jag INTE skulle vilja vara. Chris Härenstam, Tilde de Paula, Kevin Bacon, vem som helst som spelar NU-metal, Jimmy Åkesson... Förresten finns det massor av negativa saker med att vara kändis, som man kanske inte tänker på när vi ser dem på röda mattan utanför senaste Beck-premiären, med gratis kycklingklubba och skumpa i blick.
Man kan inte få utbrott i trafiken längre, man kan inte sura på ICA, det blir obekvämt att stå i köer, råkar kortet säga ifrån på H&M blir det inte bara pinsamt utan en smärre katastrof och sen startar Flashback trådar där de efterlyser skvaller om dig vilket antagligen lär dyka upp, då för länge sedan glömda parallellklasskompisar skarvar gamla historier.
Men det är förstås fortfarande mycket bättre att vara kändis, till och med känd för ingenting, än det senaste, ökänd, känd för någonting negativt. Hit räknas alla troll på nätet och i verkligheten, som föder på andras upprördhet.
Behring Breivik är ett exempel på det senare. Han får rabbla hur mycket trams som helst från sitt så kallade manifest – som inte ens är hans egna galenskaper utan klistrat och klippt från nätet – det förändrar inte anledningen till varför han mördade.
Han ville bli nån.
Så onödigt och fasansfullt är det. Att 77 människor fick sätta livet till för att ABB inte fått den uppmärksamhet han tycker en så speciell person som han själv förtjänar. Breivik testade en massa andra vägar innan han valde att bli psykotisk massmördare. Han försökte bli miljonär via tveksamma företag, han käkade anabola steroider och byggde kropp, han till och med plastikopererade sig för att väcka någon som helst uppmärksamhet, men utan resultat.
Någon jag skulle vilja vara, kommer jag på, är domare för en dag i det målet. Jag skulle tillåta allt. Inget våld dock – att vilja skada ABB är säkert naturligt, men också någonting den där farlige fjanten kalkylerat med. Han skulle ta det som en soldat, och en bekräftelse på att han är inblandad i nåt slags krig. Därför tycker jag att vi ska förlöjliga honom istället – plocka av honom den värdighet han konstigt nog tror sig ha kvar.
Jag skulle tvinga honom sitta i grön mankini i rätten. Tillåta, till och med uppmuntra, skämt om hans penisstorlek. Jag skulle reta honom för hans flyende hårfäste, för hans urlöjliga uniformsbilder, för den stjärthaka han opererat sig till. Släppa fram vittnesmål (gärna påhittade) av tjejer från hans ungdom som vittnar om Breiviks obefintliga manlighet, svettiga handflator och nervösa närmanden. Kanske bjuda in ett helt koppel stand up-komiker och rosta honom rejält. Allt detta sänds givetvis live på web och teve. Kanske ger man ut en DVD-box i förlängningen?
Det här är ABB:s värsta mardröm, så varför inte uppfylla den?
Det skulle dessutom funka bättre som avslut för de anhöriga till offren jämfört med att höra Breiviks känslolösa rapporter om hur han mördade barn som vädjade för sina liv. Gör ett åtlöje av honom först och sen låser ni in honom, för gott. Hans post kan ni skicka till mig – jag behöver nåt att elda med i stugan.

Benny; hur hamnade jag på ABB? Upprördhet, antar jag, och det finns sannerligen mycket att uppröras av, och oroa sig för. Du som har erfarenhet – hur är det egentligen: Blir det bättre eller sämre här i världen?
NICKLAS BERGLUND

Fler Krönikor
Klicka och läs!