Foto: Jimmy Widerlund

Antikrundan blir aldrig gammalt

Det började med program från Helsingör och Malmö 1989. Sedan dess har det blivit över hundra rundor för SVT:s egen folkrörelse, det alltjämt populära Antikrundan. Den här gången är Umeå med på turnén, och där händer det mer än vad som syns i tv-rutan.

Det är två timmar kvar till kamerorna går igång, men kön slingrar sig redan lång mellan björkarna intill Noliahallen. Här står folk med allt från tavlor och möbler, till föremål som en stackars lekman inte ens kan försöka sig på att beskriva.
Det verkar inte ha undgått någon att Antikrundan har kommit till stan. En rad av hoppfulla ansiktsuttryck, som inte kan göra annat än att vänta.
Bakom kulisserna är det däremot full fart. Det finns mycket som ska göras och tiden är knapp, lampor ska riktas och föremål ska ställas i ordning. Lyckligtvis är det inte första gången som det här teamet är i farten. Antikrundan har varit ute på de svenska vägarna sedan 1989, och även om medarbetare har kommit och gått, är detta en välsmord inrättning. Alla är sminkade och klara, kamerorna står redo, och någonstans mellan borden springer Knut Knutson omkring och skuttar av upphetsning.
”Pirrigt som på julafton”
Här finns inte någon som verkar vara less på sitt jobb.
– Vi upplever pirret som ett barn känner på julafton varje dag, säger Max Sjöberg, en av programmets tjugoen värderingsexperter.
Max har varit med sedan starten och sett de flesta av orterna som programmet besökt. Hans expertisområde är vapen och militaria, och förväntningarna på regementsstaden Umeå borde väl därför vara extra stora. Men Max har lärt sig genom åren.
– Naturligtvis hoppas jag på att få se många gamla vapen, men man vet aldrig. Det roliga med det här yrket är att man aldrig vet vad som väntar. Man blir aldrig fulländad, utan man utvecklas hela tiden. Det spelar egentligen ingen roll var vi befinner oss, det är föremålen man kommer ihåg, inte platserna, säger Max.

Tionde året som programledare
Antikrundans programledare Anne Lundberg har dock många minnen från Umeå. En praktikplats på det som då hette Nordnytt ledde till en anställning hos Sverker Olofsson på Plus, och nästan tjugo år senare är hon nu tillbaka i Umeå. Efter att hon gjort sina vanliga förberedelser, tar hon sig tid att berätta mer om sina förväntningar på dagens inspelningar.
– Det är kul att vara tillbaka i Umeå. Jag har många goda minnen härifrån, det var en rolig tid att jobba för Sverker, och jag är säker på att det här också kommer bli en rolig upplevelse, säger Anne.
Det här är hennes tionde år som programledare, men hon verkar tycka att det är lika roligt som den dag hon började. Och för henne är hemligheten bakom programmets enorma popularitet ganska självklar.
– Anledningen till att vi har så bra tittarsiffror tror jag beror på att alla som jobbar med programmet, hela detta resande teatersällskap, tycker att det är vansinnigt skoj. Och jag tror att det syns i rutan, säger Anne.

Brittisk förlaga
Antikrundan är ursprungligen en brittisk programidé, och den engelska motsvarigheten, ’The Antique road show’, är en av BBC:s långkörare. Men även om den svenska versionen har hämtat mycket inspiration från originalet, menar Anne Lundberg att de lyckats med konststycket att utveckla programmet ytterligare.
– Det vi gör är ett program för antikintresserade, en slutprodukt som jag skulle säga ser väldigt annorlunda ut än sitt original. Vi har mer konsumentupplysning och mer reportage, som ger programmet dess karaktär, säger Anne.

Slutar aldrig överraskas
Reportagen görs vanligen i form av hembesök som filmas i förväg, där en expert och ett produktionsteam gästar några utvalda personer, för att dokumentera deras fynd. Max Sjöberg slutar aldrig överraskas av vad de hittar.
– Det roligaste är när man kan knyta en sak till en historia, som ägaren själv inte visste om, säger Max, och får medhåll från Anne.
– Det är inte alltid det ekonomiska värdet som man kommer ihåg. Personligen tycker jag att berättelserna kring föremålen är det som verkligen fastnar, säger Anne.
Så har det då blivit dags för att spela in nästa kapitel i Antikrundans framgångssaga. Anne Lundberg, Max Sjöberg och de andra ska gå ut och värma upp de trogna besökarna, som är skälet till att de alla är här, anledningen till att programmet aldrig blir antikt. Kamerorna går slutligen igång, och för de hoppfulla människorna utanför, är väntan äntligen över.
JIMMY WIDERLUND

Fler Artiklar
Klicka och läs!