Foto: Patric Johansson

Boxen samsas med träden

Peter Hesselgrens och Gunvor Larssons storstadsnära fritidshus, högt beläget på Mälarön Kungshatt, är omgivet av rejält stora träd ganska nära inpå huset. – Vår son Joel vill hugga ner men Peter vill bevara, säger Gunvor om tomtens glesa skogsdunge med tallar, granar och björkar som tävlar om att nå högst med det modernistiska kubformade fritidshuset i två plan.

Träden har fått stå kvar.
– Med de här stora fönstren är det som att vara mitt ute i naturen. När jag stått och diskat så har det hänt att en räv tittat in genom fönstret.
Det är inte många kvadratdecimeter som skogsbacken behövt släppa till för bygget: endast ytan av de lätträknade nio nedgrävda plintarna. En utgångspunkt för bygget har varit så lite åverkan på naturen som möjligt.
– Vi har inte släppt in några maskiner, allt har varit handjobb.
Kontakten med naturen är direkt, inte bara genom de stora fönsterpartierna. Här finns inget entrérum, ingen hall eller förstuga utan här stövlar man direkt in genom terrass- eller skjutdörrar från flera håll.

Sju års byggande
Byggnaden har varit såväl ett experiment som ett familjeprojekt som klarats av på fritiden under åren 2000 till 2007.
– Jag ser det som en studie och resultatet är en prototyp som skulle vara lämplig att prefabricera, säger Peter som tillsammans med Gunvor redan 1995 köpte tomten där den ursprungliga lilla fritidsstugan med enkel standard, ”intakt 1950-tal”, fortfarande finns kvar lite längre ner i backen.
Första byggåret grävdes hålen och plintarna göts. Nästa år monterades stommen som är i stål med strukturen väl synlig på insidan. Stålstommen har sedan klätts med träregelvägg.
– Vi anlitade en smed som vi känner. Han satte ihop den i full skala. Vi plockade ner, tog ut den hit till ön och satte upp igen.
Ytmaterialet är plywood såväl exteriört som interiört. Oöm 15 millimeters gran, behandlad med svart så kallad roslagsmahogny (blandning av linolja, svart linoljefärg och tjära), utvändigt och 12 millimeters finsk lackad björkplywood invändigt.

Behagligt ljus
Ljusgenomsläppen är stora, i princip hela fasaden som vetter mot Mälaren. Men av ekonomiska skäl valdes kanalplast till delar av den. Och fördelarna visar sig vara flera: Genom att alternera detta material med isolerglas ges fasaden en god rytm, när den betraktas utifrån, samtidigt som rummen får ett diffuserande behagligt ljus och man bevarar mer av integriteten.
Två sovrum på nedre planet och ett föräldrasovrum på övre plan, samtliga i öster. De har fått utanpåliggande glas i lagom ligghöjd.
– Tidig morgonväckning för den som vill, säger Peter med ett leende.
Allrummet, med integrerat kök, har dubbel takhöjd.
– Det är här man rör sig, utmed trappan, kring braskaminen och matplatsen.
Huset har sommarvatten och är avsett att användas under sommarhalvåret.
– Men vi har varit här en vinter när det var jättekallt, runt minus 20. Då var huset som en iskub. Vi lyckades värma upp det på sex timmar, säger Gunvor.
– Det är en fin effekt på vintern när solen ligger lågt och lyser igenom frosten på fönstren och kanalplasten, säger Peter.

Inte som i stan
Innertaket är i sinuskorrugerad plåt.
– Vi har inspirerats till det av Charles Eames som byggde ett hus i Kalifornien med plåt invändigt.
De avlånga sovrumsfönstrens låga placering är Gunvor och Peter nöjda med.
– Det har vi från Ralph Erskine. Man ser ner genom dem, kollar marken mer när man står och när man sitter.
Köket har medvetet hållits enkelt.
– Det ska fortfarande vara sommarstugestandard, ingen köksfläkt.
Kvar från tiden med den gamla stugan är mulltoan i uthuset. Och duschen. En enkel utomhusanordning.
– Det är oerhörda kvaliteter att duscha så här. Och det hade vi inte kommit på om vi bara byggt nytt direkt.
Peter vill ha en skillnad mellan stads- och fritidsboendet.
– I ett sommarhus ska man leva på ett annat sätt än i stan. Beteendet därifrån ska man inte ta med.
KENNETH KAUPPI

Fler Artiklar
Klicka och läs!