Foto: Mikael Sundberg

Okunskapen stor kring budgivningar

Att köpa bostad är kanske ditt livs största investering och en snårig skog av lånelöften, besiktningar och kontrakt. Finns det flera intressenter blir det dessutom ofta budgivning - ett effektivt sätt för säljaren att få ut ett marknadsmässigt pris för bostaden och rättvist gentemot köparna. Men en färsk undersökning visar att okunskapen är stor och missförstånden många kring budgivningar.

Det är Fastighetsbyrån som nyligen genomfört en Sifo-undersökning om svenskarnas kunskap och inställning kring budgivningar och resultaten visar att det finns många oklarheter kring detta moment i försäljningen. En stor missuppfattning är att det finns bestämda regler för hur en budgivning ska gå till. Av dem som deltog i undersökningen tror 70% att budgivningen är reglerad i lag, men i dagsläget finns det inte några lagregler eller någon branschpraxis som reglerar budgivningsprocessen i samband med överlåtelse av fastigheter och bostadsrätter. Reglerna kan därför variera mellan olika mäklare, och till och med vid olika objekt inom samma mäklarfirma, eftersom det är säljaren som i samråd med mäklaren bestämmer regelverket.
- I Umeå är budgivningsförfarandet ett relativt nytt fenomen, men vi har följt storstädernas utveckling och med de fallande räntorna och snabba prisökningarna på bostäder har budgivningar blivit allt vanligare. Nu går mer än hälften av bostäderna som säljs hos oss till budgivning, även om marknaden nu under hösten har svalnat av med färre spekulanter och lägre slutpris till följd. I de fall där försäljningen gått till budgivning har priset stigit ca 20-50 %, säger Walter Mannberg på Fastighetsbyrån i Umeå.
I undersökningen framkom även att det finns ett utbrett missförstånd kring att det högsta budet ger juridisk rätt till köp, vilket inte stämmer. Säljaren behöver inte sälja till den som lämnat det högsta budet utan väljer själv vem han/hon vill sälja till och till vilket pris. Säljaren är inte heller juridiskt bunden att sälja till det pris som har angetts i en annons eller på annat sätt under försäljningen och kan när som helst avbryta en påbörjad försäljning. När det gäller budgivning gäller inte muntliga överenskommelser, vilket innebär att innan köpeavtalet har undertecknats av både säljare och köpare kan en av parterna ändra sig utan att motparten har rätt att ställa krav.
Som spekulant har du rätt att via din mäklare få reda på hur budgivningen kommer att gå till och vilka förutsättningar som gäller, och Walter Mannberg rekommenderar att både säljaren och spekulanten inhämtar så mycket information som möjligt kring försäljningen för att alla parter ska känna sig nöjda med processen. Som hjälp har vi här sammanställt fakta kring de vanligaste missuppfattningarna samt nyttiga tips till dig som är bostadsspekulant.

JENNY LINDGREN

Fakta: Nytt lagförslag
Efter att anmälningar till fastighetsmäklarnämnden har ökat skärps nu kraven på fastighetsmäklare. I januari läggs ett lagförslag fram om bland annat lockpriser som innebär att mäklarna ska ange ett riktvärde för objektet som ska motsvara marknadsvärdet, samt att mäklare ska redovisa hur budgivningen har gått till för både säljare och köpare.

TIPS till spekulanter
- Fråga mäklaren om vilka villkor som gäller för budgivningen, exempelvis om det finns någon deadline.
- Det är lätt att dras iväg i en budgivningsyra – sätt en gräns utifrån vad du har råd att betala och vad som är ett rimligt marknadsvärde.
- Skaffa lånelöfte innan budgivningen sätter igång.
- Om du och säljaren muntligen kommer överens om affären - se till att snabbt skriva under köpeavtalet om du vill vara säker på att få bostaden.
- Ta reda på så mycket fakta som möjligt om bostaden och/eller föreningen.

FAKTA Budgivning
- Det finns inga lagar eller regler som reglerar budgivningsprocessen.
- En spekulant har inte rätt att få veta vilka de övriga budgivarna är eller vilka bud de har lämnat.
- En säljare kan när som helst under själva budgivningen ändra formerna eller helt enkelt avbryta eller avsluta budgivningen.
- Att en spekulant har lämnat det högsta budet ger inte denne rätt att få köpa bostaden.
- Den som lämnar ett bud är inte juridiskt bunden att stå kvar vid det, inte ens om det lämnats skriftligen.
- En spekulant kan i sitt bud förena priset med olika villkor.
- En spekulant har inte rätt att få annan information än att han eller hon inte fått köpa.
- En vanlig metod är öppen budgivning, där mäklaren tar emot buden fortlöpande och ger andra spekulanter möjlighet att bjuda över. Sluten budgivning med skriftliga anbud förekommer också.
- Mäklaren får inte fatta egna beslut i försäljningsfrågan. Mäklaren får dock ge säljaren sakliga råd, i valet mellan olika spekulanter.

Fler Artiklar
Klicka och läs!