Foto: Sofia Johansson

På Greenzone är miljön i centrum

I år firar Umeås miljökvarter GreenZone tio år. Tillsammans arbetar Carstedts, McDonald’s och Statoil för att spara på naturen. Carstedts unika byggnad rymmer flera alternativa lösningar med gröna tankar bakom sig.

Området på Ersboda ser en aning annorlunda ut. Taken är täckta av växter och byggnaderna omges av bäckar och dammar. Allt för att anpassa sig till kretsloppslösningar. Bilfirman Carstedts har inte bara nöjt sig med att använda sig av vissa miljövänliga anpassningar. Hela deras anläggning genomsyras av miljötänket.
– Det är viktiga är att man både tänker rätt och gör rätt. Det är att göra rätt som gör skillnaden, säger Pär Wennberg, platschef på Carstedts i Umeå.
När Carstedts ägare Per Carstedt bestämde sig för att bygga firmans anläggning på Ersboda arbetade han tillsammans med arkitekten Anders Nyquist för att väva in kretsloppstänket i byggarbetet. Och när Carstedts slog upp portarna år 2000 var det inte en vanlig bilaffär som mötte besökaren.
– Istället för att vara en del av problemet försöker vi göra något åt det, säger Pär Wennberg.

Ett pilotprojekt
GreenZone-projektet var till en början ett pilotprojekt för att testa användningen av miljövänliga lösningar tillsammans, under samma tak. Allt från lampor till luftrening och uppvärmning av byggnaden. Carstedts lokaler är stora, öppna och ljusa. Speciella ljuslanterniner i taket minskar användningen av konstljus genom att styra dagsljuset in i byggnaden. Luften renas av växter som kallas levande filter. Dammet fastnar på de klibbiga bladen och när de sedan duschas med vatten dras dammet ner i jorden. Och genom kulvertsystem under marken transporteras överskottsvärme från McDonalds till Carstedts och Statoil.
– Vi behöver inget kylsystem, det löser jorden som täcker taket. Det kyler på sommaren och värmer på vintern. Vi har även bergvärme och det fungerar på samma sätt. När det är kallt brukar vi skoja om att gå över till McDonalds och köpa burgare för att få lite extra värme, säger Pär Wennberg.
Lägre energikonstad
Byggnaden är gjord av sten och trä – de två mest naturliga materialen. Allt är skruvat, för att materialet lätt ska kunna återanvändas. Kretsloppsanpassningen handlar just om att återanvända och använda naturens resurser effektivt. Carstedts ser det som en investering i framtiden.
– Det är dyrt att bygga miljövänligt, men nu vi sparar ungefär 60 procent i energikostnader för bland annat värme. En väl värd investering. Någon sa att ”vi äger inte jorden, vi lånar den av våra barn”. Och det är sant. Vi måste tänka på miljön om vi ska kunna ge våra barn en bra framtid, säger Pär.
Tio år har gått sedan GreenZone-kvarteret växte fram. Tillsammans har Carstedts, McDonalds och Statoil gjort sitt bästa för att inspirera andra till att tänka grönt. Under juni påbörjas firandet. Men det riktiga kalaset får vänta till hösten.
– Till hösten kommer vi på Carstedts, McDonald’s och Statoil fira tillsammans. Men fram till dess kommer vi småfira då och då, med bland annat seminarier om miljö och kretsloppsanpassning, säger Pär Wennberg.

Positiv riktning
Carstedts hoppas att andra ska följa i deras fotspår.
– Att ha med McDonalds och Statoil i GreenZone-projektet hjälper till att bredda idén. Det är stora företag som finns på många ställen, det gör det lättare att sprida kretsloppstänkandet. Man behöver inte bygga en helt ny byggnad. Man kan anpassa en redan befintlig byggnad. Det hjälper också naturen, säger Pär Wennberg.
I mångas öron klingar bilbranschen kanske inte ihop med ordet miljövänlighet.
– Hela bilbranschen måste och försöker tänka miljövänligt. Det gäller att ligga i framkant när det gäller miljöanpassningen. Bilar är miljöbovar, men vi behöver kunna transportera oss och därför är det viktigt att utvecklingen fortsätter i samma positiva riktning som den gör nu. Sen kan vi alla bidra på vårt eget sätt. Fast vi har en unikt miljöanpassad anläggning fortsätter vi på Carstedts att satsa på att förbättra våra miljömål. Och det gäller allt från hur vi tankar och kör våra firmabilar till hur mycket papper vi använder i kopiatorn, säger Pär Wennberg.
SOFIA JOHANSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!