Sporten började i en bubblande gyttja

Kreationisterna tror att alltings begynnelse var Adam och Eva. Okej, men varför finns då sporten? Visst kan man tänka sig att Adam och Eva roade sig i Paradiset med att leka ”kast med litet äpple” eller ”jaga orm”. Det är också känt att deras söner kampsportarna Kain och Abel, omnämns i Dödahavsrullarnas sportbilaga i en notis; ”Kain dräpte Abel och matchen slutade 1-0. Det blir av förklarliga skäl ingen returmatch.” Sedan den dagen talar man tungomål i brist på hejaramsor!

Tillsammans upp ur dyngan
Nej såhär gick det till när Sporten föddes.
Den började redan när vi var små bakterier som simmade omkring i puttrande och bubblande svavelväteföreningar. Här var vi alla små Alshammars som simmade omkring och mumsade i oss ribotropisk risifrutti i ca en miljon år. Sen lessnade vi på det elementet och kröp upp på stranden och skrek GÄLAR...vi har ju inga lungor! Men efter ytterligare någon miljon år kunde vi lämna badet bara för att upptäcka att vi inte var ensamma på planeten. Här fanns sabeltandade tigrar och folkilska drontar. Som små gekkoödlor lärde vi oss därför springa, hoppa och klättra. I flykten tog vissa upp pinnar och stenar vilka slängdes mot de blodtörstiga djuren: härfrån kom kastgrenarna. Vi hade nu kommit i en fas där vi behörskade Carolina Klüfts alla grenar men det var först när vi upptäckte klätterväggen och hamnade i en grotta som idrotten fick sin organisering. Här bildade vi idrottsföreningar!

Idrottsföreningen Grottan IF
Överallt fanns snart små grottsamhällen med varelser som satt i mörkret och gruffade med varandra tills de lärde sig gruffa begripligt. Klubb-direktör kallades grottmannen med största klubban. Det var han som skickade ut folk ur den trygga grottan att hämta hem meloner, igelkottar och annat gott. Här skapades anfallare och försvarare – inte bara mot blodtörstiga djur – andra grottmänniskor hade också bildat egna idrottsföreningar som slogs om käket. För att skilja på vän och fiende skaffade man sig därför egna matchdräkter. Med savannen som arena utkämpades slagen och kvar i grottan satt begåvningsreserven som spejade ut över slagfältet och hejade på de sina. Här har vi alltså föregångarna till dagens hejarklackar.

Homo Ludens tar över världen
Efter några tusen år tyckte dock idrottsföreningarna att det vart lite enahanda att bara spela på hemmaplan. Dessutom tog käket slut, så man spred ut sig över världen. Vissa gick över istider och uppfann vintersporterna. Att snowboard fanns i Lappland redan för 6000 år sen bevisas med Kalvträskskidan på Västerbottens Museum.
Vissa krigade sig fram över världen men det fanns också Homo Ludens (den lekande människan) som utvecklade nya sporter där de drog fram. Watusifolket studsade för det mesta upp, upp, upp för att kolla in att korna mådde bra bakom buskagen, men när de skulle ta sig över floderna fick de hoppa på krokodilskallar. Så uppfanns tresteget.
Djengis Khans grabbar jagade råtta med käpp över Gobiöknen vilket gav upphov till innebandyn. De romerska kejsarna tog in hästar i sina gladiatorspel vilket gav upphov till travet. Allt har har sin naturliga förklaring, utom cricket. Men det är ingen sport, det är en tebjudning.
Ner i dyngan igen!
Sporten uppstod alltså i en svaveldoftande puttrande gyttjepöl någonstans i södra Afrika för flera miljoner år sedan. Sen har vi bara ägnat oss åt att förädla och förfina överlevnadsstrategierna. Vi firar våra vinnare med guld, silver och brons och löner högre än hos både kungar och statsministrar. Rekorden slås i parti och minut och det har aldrig funnits fler ”på läktarn” sedan världen blivit digital så alla kan se.
I Umeå jobbar vi för en ny stor sportarena så publiken kan leva ut sina primitiva lustar från grottan men samtidigt pågår en regrediering och längtan tillbaka till det surhål vi tog oss upp ur i tidernas begynnelse. I Storuman ordnar man svenska mästerskapen i träskfotboll. Klafs, klafs här ska det vara så jävligt som möjligt om vi ska trivas. Eller så var det dit de försvann, neanderthalarna. God morgon och Gott nytt år!

Ja du Nicklas. Sinna jere! Men nu ligger 2010 inför oss, lika oskuldsfull som en snöäng i Mickelsträsk där haraspåret inte har rävspår efter sig. Skutta fritt, Nicklas. Vad kul händer år 2010!
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!