Foto: Maria Åström

”Hur kunde jag vara så dum?”

– Första gången jag åkte dit för rattfylla blev jag rätt skärrad och kände att mycket stod på spel. Andra gången det hände fick jag riktig ångest – hur kunde jag vara så jävla pantad?

Pelle, 26 år, bor i Jönköping och ångrar sig djupt. Andra gången han körde rattfull förlorade han sitt körkort och nu, tre år senare, har han fortfarande inte tagit något nytt.
– Jag körde helt enkelt för tidigt dagen efter och jag tror att det är något som nästan alla gör någon gång. Men det är inget försvar, man måste inse att man utsätter både sig själv och andra för stora risker i trafiken.
Pelle hade bråkat med sin dåvarande flickvän och skulle sova över hos en kompis, där blev det fest. På morgonen dagen efter blev det krångel kring en nyckel och Pelle och kompisen körde iväg för att hämta den. Vid en nykterhetskontroll visade det sig att han hade 0,28 promille.
– Jag tänkte mig inte för och kände mig också helt OK när vi åkte iväg.
Efter några jobbiga månader stod det klart att han klarade sig undan med 6800 kr i böter. En tid senare var det dags igen.
– Jag var då singel och festade inte mer än kompisarna, kanske en gång i veckan. En morgon dagen efter var jag sugen på att äta lunch på stan och åkte iväg vid 10-11-tiden. Det visade sig att jag hade 0,34 promille när jag på nytt åkte fast i en kontroll.

Alla blev besvikna
– Det kändes helt hemskt. Mina föräldrar och de få i övrigt jag vågade berätta det för blev väldigt besvikna.
Den här gången blev det både högre böter, indraget körkort i sex månader och han dömdes också att lämna leverprover som måste vara godkända för att han skulle få nytt körkortstillstånd. Trots att han tog det extra lugnt med alkohol, enligt honom själv, visade leverproven på för höga värden och körkortet spärrades ytterligare ett år.
– Jag tycker att jag dricker helt normalt, jag sköter jobbet och så. Jag är absolut inte alkoholist. Men av någon anledning har det blivit så här.
Fick du erbjudande om hjälp och stöd i samband med det här?
– Nej, inte som jag upplever det. Jag var tvungen att gå till en psykolog för att få remiss för leverproverna och det kostade 1600 kronor. Jag vet inte om det kändes som något stöd direkt...
Hade du tackat ja om du fått något erbjudande?
– Jag tror det. All hjälp är väl bra.

Fortfarande utan körkort
Idag är Pelle fortfarande utan körkort. Han har en ny sambo som han samåker med och har i övrigt inte så stort behov av att köra bil. Det är också en ekonomisk fråga, det kostar ju en del att ta nytt körkort. Men han räknar med att ta nytt körkort i framtiden.
– En sak är säker. Jag kommer aldrig att köra onykter igen. När man är ung tror man att man klarar allt och tänker inte på att till exempel reaktionstiden förändras så mycket när man är onykter. Jag tycker att det skulle pratas mer om att det faktiskt handlar om liv och död, både i skolan och när man tar körkort.
– Man blir skrämd när man tänker på att det är så många som faktiskt kör onyktra. Jag vågar nästan inte tänka på vad jag skulle göra idag om någon rattfyllerist körde över min sambos barn! (Källa: Vägverket)
ANDERS ERICSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!