Konserter från Zappa till Torbjörn Harr

Nicklas ger mig en härligt skruvad boll denna vecka. ”Skriv om bra konserter du har varit på”... Ja hur gör jag nudå. Jag har aldrig varit på nån av de stora konserterna; Stones, Dylan, Springsteen, Pink Floyd, Neil Young, Talking Heads – trots att jag borde ha gjort det. Eller så får vi väl bjuda hit dem till nästa Kulturnatta? Ja om jag vore stadsdirektör så ... men okej. Här är en exposé över sånt som hållit mig hemifrån.

Speldosan vevad bakåt
Tänk dig en speldosa av plåt med en vev högst upp. Du kan veva den framåt och få en enkel melodi, men du kan också veva den bakåt. Band som låter så har jag alltid gillat och därför sett Frank Zappa & The Mothers of Invention två gånger i Stockholm. Extra mycket speldosa vevad bakåt blev det på Umedalen för några år sedan när Freddie Wadling, Morgan och Jimmy Ågren, Mats Öberg m.fl. framförde Captain Beefhearts musik, därefter missar jag sällan konserterna som ofta är på Scharinska med Jimmy Ågrens band.

Hammond med lesleykabinett
Vid slutet på 60-talet var jag discjockey på en klubb i Övik som hette Corner Club. Jag tror vi var först i Norrland med att presentera Hansson & Karlsson. Det var inte första gången jag hörde en brölande Hammond. Sommaren innan fick jag se Keith Emerson and the Nice i Bornemouth i England och Procol Harum i Köpenhamn. I Umeå finns Rickard From som har en B2:a som är krånglig att släpa på men som får mig att släpa mig iväg på konsert. Du är the wildest organ in town, Rickard!

För full hals
... var titeln på den skiva med Nynningen tillägnade Majakovskij, men också Totta Näslunds debut som stor artist i Umeå. Jag var på den spelningen i slutet av 70-talet på Krogen och har nog sett alla andra spelningar Totta haft i stan med både Nationalteatern och sitt Bluesband men där Tältprojektet 1977 på Noliafältet var den mäktigaste. Van Morrisson kommer tvåa som den ulitmate sångaren och där vill jag framhålla konserten i Glastonbury, England. Vi var där med Sjögrens från Dragonfältet och hade picknick i gröngräset och sjöng med i alla låtar. Hippie!

Rebeller i stan!
Nog har jag sett 70-talets Norrbottens Järn, Hoola Bandoola, Björn Afzelius m.fl här i stan men dessa har aldrig varit annat än proggens folkpartister om man jämför med konserten jag var på med The Fugs på Östra Gymnasiet i slutet av 60-talet. In fact; att Umeå kunde presentera såna undergroundsnubbar fick mig att flytta hit.
Bra rebeller var också Thåström & Lok i Universums rotunda för några år sedan. Jag är ledsen att jag inte hört Dennis Lyxzéns gäng, men jag har hört honom lira plattor. Killen har samma musiksmak som jag! Måste (se) dem snart.

Deodoranter och elefanter
Vi som etablerades med musiken från 60-talet kan också låtarna. Alltså var det kul att se John Mayall’s Bluesbreakers på Rotundan och Yardbirds på Droskan. Jag missade inte heller allsången med Pugh på Scharinska. För er som är yngre – ja idag kring 30 år blir det väl – kan jag berätta att jag även såg Bröderna Herreys på Universum men det jag minns därifrån är deras enträgna morsa som absolut ville att jag skulle göra en intervju med gossarna. Det struntade jag i men fick däremot en intervju med Miles Davis som var här i stan 1984. Förmodligen är detta den bästa konsert som har gjorts i Umeå. Inom jazz-pop-rock vad ni vill. Jag var där! Och nu vill jag att Pierre Martin som frilansar på P2 plockar fram banden igen...

Harr och Co.
Eftersom jag själv varit inblandad med att skriva manus till en massa revyer och krogshower i Umeå sedan slutet av 80-talet har jag också haft en ständig hybris över att ha fått välja låtar som jag gett nya texter och fått höra i ekvilibristiska versioner utföras av; Benty Ökvist, Mats Engberg, Kjell Oscarsson, Jonas Knutsson, Hasse Hjortek med band, Torbjörn Harr, tjejerna från Spirella Girls och Malin Jonsson. Vi pratar om en musikalisk epok som sträcker sig över 25 år i Umeå och det vore inte fel att avsluta denna krönika med en salut för motorn i detta kompakta underhållningspaket; Torbjörn Harr som fyller 50 år i sommar. En person jag även såg när han var en moppeung hardworking rocktrummis med hockeyfrilla i Stetson Cody Group på Krogen vid slutet av 70-talet. Godmorgon!

Jadu Nicklas. Efter denna exposé av musikminnen så konstaterar jag att du nu ska gifta dig, men till vilken musik? Har Clash gjort nåt som passar?
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!